... och Boverket såg att ljuset var gott

Boverkets hantering av solljus och dagsljus i krav, råd och rekommendationer har tidigare varit föremål för vår granskning. Vi granskar vidare och hittar fler svagt underbyggda påståenden tillsammans med krav och rekommendationer som i princip är omöjliga att uppfylla i tät kvartersstad. I Boverkets soldyrkande skrift "Solklart ...att lämna företräde för sol" finns dessutom de "10 byggorden" och vi kan lätt uppgivet konstatera att verkligheten överträffar dikten.

Tidigare inlägg har belyst dels hur fokuset på solljus och solvinklar ger glesa uppbrutna strukturer och dels hur dåligt underbyggt kravet på direkt solljus är. För underlag hänvisar Boverket till Rapporten Bostad och sol från 1964 och där synliggörs den bräckliga grund som delar av våra byggnadsregler står på. Boverket har nu lagt upp den rapporten på sin hemsida under avdelningen om solljus. Där hänvisas också till en annan rapport från 1991 med titeln "Solklart ...att lämna företräde för sol" som har solrosen ovan på sitt omslag. Skriften ger än fler frågetecken kring Boverkets hantering av sol i byggande.

Solklart ...att lämna företräde för sol

"Solklart ...att lämna företräde för sol" inleder med att slå fast att här "har vi betonat vikten av att lämna företräde för solen". Tyvärr ger skriften varken faktaunderlag eller logiska resonemang utan berättar korthugget hur man ska göra. Istället genomsyras skriften av en eufori över solens goda egenskaper och utropstecknen kommer tätt – som om antalet utropstecken skulle vara ett argument i sig.

Skriften utgår från att det behövs fem timmar sol in i lägenhet och på ytor för rekreation och lek vid höst- och vårdagjämningen. Detta krav uppfylls om avståndet mellan byggnaderna runt en gård i sluten kvartersbebyggelse är minst tre hushöjder i södra Sverige, fyra hushöjder i Mellansverige och fem hushöjder i norr. För byggnader på tre-fyra våningar i Mellansverige ger det kvarter på ca 100 meter, ett kvarter med sjuvåningsbyggnader skulle behöva vara ca 150 meter och vid 10 våningar fås 200-meterskvarter.

Skriften ger ett antal exempel på bra och dåliga utformningar med hänsyn till sol. Symptomatiskt är att exemplen på dåliga utformningar är tät kvartersstad. 

"Här har man ansträngt sig att göra gården ombonad och vacker med träd, buskar och gemensamma uteplatser. Men vad hjälper det när solljuset nästan aldrig når ner? Praktiskt taget hela gården har 0 soltimmar under större delen av vinterhalvåret."

Lika symptomatisk är att exempel på bra utformning aldrig når över tre våningar och att det inte finns några goda exempel på slutna kvarter. Fristående, uppbrutet och lågt är ledorden.

I "...exemplet badar nästan hela gården i sol."

"Den goda solbelysningen på (...) gården beror på att de kringliggande husen bara är tre våningar höga."

Skriften understryker att vi har "en alldeles speciell förkärlek till det naturliga, föränderliga solljuset och den kära solvärmen" och att planerare inte får välja bort soliga, ljusa bostäder och soliga vindskyddade utemiljöer eller

Även med kännedom om den enkelspåriga hållningen i skriften så är det förvånande att Boverket uppmanar närboende och, om det inte finns närboende, intresseorganisationer som Hyresgästföreningen att skriva yttranden och i dessa kräva sol, t.ex. om kommunen bygger höga hus på andra sidan gatan.

Boverkets regler och råd

Innan vi fortsätter kan det här vara läge att precisera något vad det är för ljus som avses och kravsätts. Kraven i Boverkets byggregler finns i kapitel 6:3 Ljus och där ställs krav på direkt solljus, direkt dagsljus samt utblick.

Direkt solljus är vad som behandlas i skriften Solklart och det är ljus som färdas direkt i från solen utan att ha reflekterats mot någon yta eller blivit diffust genom att gå genom moln. Direkt solljus träffar det som "ligger i solen" och inte i skugga en molnfri dag. Avsnitt 6:323 Solljus reglerar att i bostäder ska något rum eller någon avskiljbar del av ett rum där människor vistas mer än tillfälligt ha tillgång till direkt solljus. Med andra ord räcker det att solens oreflekterade strålar når ett rum i lägenheten som är t.ex. vardagsrum, kök eller sovrum.

I Avsnittet 6:322 Dagsljus anges att rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig. Tydligare än "god tillgång" är inte kravet, men det kompletteras med ett allmänt råd om att använda Svensk Standard 91 42 01 "Byggnadsutformning – Dagsljus – Förenklad metod för kontroll av erforderlig fönsterglasarea" där standarden syftar till att säkerställa en dagsljusfaktor på 1.0%. Notera att direkt dagsljus betyder diffust ljus som kommer från direkt från en synbar himmel utan reflektioner, t.ex. så gills inte ljus som reflekterats i grannkåkens ljusa fasad.

I avsnittet 6:33 Utblick anges som allmänt råd att minst ett fönster i rum eller avskiljbara delar av rum, där människor vistas mer än tillfälligt, bör vara placerat så att utblick för att följa dygnets och årstidernas variationer är möjlig, samt att takfönster ej bör vara den enda dagsljuskällan i rum där människor vistas mer än tillfälligt i bostäder.

Det som står i Solklart är inte något krav, men det är en skrift som Boverket rekommenderar som läsning och de understryker på hemsidan att skriften anger fem timmar mellan klockan 9.00-17.00, vid vår och höstdagjämning, som ett önskat värde på solighet.

Dagsljusexperten om dagsljus

Konsluten och dagsljusexperten Max Tillberg från Bengt Dahlgrens höll nyligen, i Johanneberg Science Parks regi, ett intressant fördrag med titeln "Solljus och dagsljus – Livsviktigt!" som handlade om hur ljus och framförallt dagsljus hanteras i byggandet. Han var tydligt med att det han ansåg viktigt var att få in tillräckligt med dagsljus i lägenheter och till arbetsplatser. Däremot tyckte han inte att direkt solljus var relevant och konstaterade att Sverige är det enda landet i världen med ett krav på direkt solljus. Yimby har tidigare skrivit om att fokuset borde ligga på dagsljus.

Det ska här understrykas att Max Tillberg är en stor dagsljusfantast och att han verkligen sätter detta högt upp på prioritetslistan – troligen betydligt högre än medelsvensken. Det är belagt att för lite dagsljus ökar risken för vinterdepression, trötthet, bulimi, cancer, humörsvängningar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och olyckor i största allmänhet. Vi behöver helt enkelt dagsljus för att må bra. Det framkom inte om det var belagt att detta ljus behöver finnas i bostaden, men det är väl rimligt att anta att den som vistas mycket i en bostad under dagtid är betjänt av dagsljus i den samma. Samtidigt, den som inte är visats mycket i sin bostads under dagtid är mindre betjänt av dagsljus i den samma. Inte minst underströk han att dagsljus på arbetsplatsen är viktigt då arbetstiden oftast sammanfaller med dygnets ljusa timmar.

Han hade studerat ett drygt 10-tal nya projekt i Stockholm och konstaterade att kraven för dagsljus inte hade uppfyllts i mer än ett eller två projekt. Kraven i SS 91 42 01 kan helt enkelt inte användas i tät bebyggelse. Bland annat krävs att vinkeln från rakt ut genom fönstret upp till dess att man ser himmeln är högst 30 grader och det blir alltid väldigt svårt att från de lägsta våningarna nå upp över grannhusen inom 30 grader.

Han noterade också att mätmetoden är gammal där dagsljuset i en lägenhet endast studeras i en enda mätpunkt i rummets mörkaste del. Det går därför inte att kompensera en mörk del av rummet med en ljusare. Att bara en punkt beaktas beror på att detta beräknades från början med papper, linjal och penna, men idag finns programvaror som på några sekunder beräknar ett medelvärde. Medelvärden är också vad de flesta andra länder använder. Dagsljusfaktorn i en enda punkt blir en kvantitet med svag koppling till den kvalitet hos rummet den försöker värna.

Få byggnader i stadsmässig nyproduktion klarar dagsljuskraven idag, varken de 30 graderna eller dagsljusfaktorn på 1.0% nås. Byggbolagen vill ta bort kraven men Tillberg föreslog att kraven sänks och standarden uppdateras så att det finns ett realistiskt mål att arbeta mot. Han menade att det är bättre att det finns en lägre ribba som det finns en chans att komma över än en ribba som sitter så högt att man ger upp på förhand. Han hade dock föga förhoppningar om att få till den nödvändiga förändringen då Boverket inte är förändringsbenägna.

10 byggord

Genom att läsa Solklart så framstår Boverkets hantering av solljus om möjligt ännu mer enkelspårigt och irrelevant. Dagsljusexperten menade att kraven på och råden om solljus och dagsljus är så högt satta att de inte kan beaktas i nyproduktion av tät kvartersstad. Det är uppenbarligen hög tid att Boverket uppdaterar sitt underlag, sina rekommendationer och sina krav för att de ska komma i takt med tiden.

Vi avslutar med skriften Solklarts crescendo som infinner sig när ”10 byggord” presenteras. Amen.