Utskrift från uppsala.yimby.se

Hitta hem: Ett fall

 


Hitta hem består av två delar. Den första delen kallar Ola Andersson för ”Ett fall” och där beskriver han i åtta korta kapitel vad bostadsbristen beror på. Den andra delen har fått namnet ”En lösning” och där beskrivs, återigen i åtta korta kapitel, hur bostadsbristen kan lösas. Boken har alltså en mycket tydlig disposition, vilket underlättar läsningen. Det första kapitlet heter "Människor och byggande". Andersson inleder med att konstatera att bostadsbristen är något som berör alla människor i samhället. Bostaden, eller avsaknaden av den, utgör ett väldigt vanligt samtalsämne.

Andersson ser hur den globala trenden av ökad urbanisering slår igenom mycket tydligt i Sverige. Alla större tätorter ökar sin befolkning och i storstäderna och universitetsorterna är ökningen mycket snabb. Andersson kritiserar den vanliga uppfattningen att befolkningsökningen till övervägande del beror på inflyttning från resten av landet. I realiteten beror den i Stockholms fall på lika delar av födelseöverskott, invandring och inflyttning – och inget tyder på att den kommer att minska.

Trots den kraftiga befolkningsökningen så har det under lång tid byggts väldigt få nya bostäder, vilket skapat ett enormt bostadsunderskott. Bostadsbristen drabbar de fattigaste hårdast, men det är inte bara de svagaste som drabbas. Även stora delar av medelklassen börjar nu känna av problemet. Högskolor och företag får också svårare att rekrytera personal.

Även om det finns en bred politisk samsyn om att Sverige skall vara ett välfärdssamhälle, och även om vi har de resurser som krävs, finns det alltså ett område där vi misslyckas med att garantera en av välfärdssamhällets mest grundläggande rättigheter: att ha någonstans att bo.


I det andra kapitlet, ”Hur man tjänar på bostadsbristen”, ställer Andersson frågan vem som tjänar på bostadsbristen. Han beskriver sin egen ”bostadskarriär” och hur han, mycket tack vare slumpen, blivit en ”vinnare” på bostadsmarknaden. Men han ifrågasätter också hur mycket ”vinnare” man egentligen blir, även om värdet på den bostad man äger stiger. Bostadens ökande värde kan bara realiseras genom att man säljer den. Gör man det så måste man köpa en annan bostad.

Så länge vi vill eller måste bo i Stockholm har vi svårt att realisera vårt bostadskapital. Värdet av den egna bostaden är, så länge jag måste ha en bostad, i första hand ett bruksvärde. Värdet ligger i att vi kan använda den att bo i, ett behov vi har varje dag. Bytesvärdet, lägenhetens pris, är däremot fiktivt tills vi säljer, och det höga priset bygger på fortsatt bostadsbrist.




Ola Andersson diskuterar bostadsbristen på Samhällsbyggarforum 2013

Läs alla delar i studiecirkeln om Hitta hem
Gå med i YIMBY Uppsala
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Göteborg, Yimby Malmö och Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
 0
Martin Ekdahl (28 Augusti 2014 10:27):
Detta har jag också funderat på. Folk talar om vinnare på Stockholms bostadsmarknad. Men så länge man inte säljer sin stockholmslägenhet och flyttar annorstädes med lägre fastighetspriser kan man knappast kalla sig en "vinnare".
 0
John Johansson (28 Augusti 2014 11:35):
Om man köpte sin lägenhet när priserna var mycket lägre så har man antagligen mycket lägre räntekostnader än nån som köper motsvarande lägenhet idag. I den bemärkelsen är man väl en vinnare?
 0
Linda Lövgren (28 Augusti 2014 13:11):
Jag tyckte mycket om Ola Anderssons förra bok, är mycket förvånad över hans motstånd mot Nya Slussen, men ser ändå fram emot denna nya bok.
Om vi håller oss till förordet: Jag håller med om att bostäder och stadsbyggnad tjänar på att diskuteras i en bredare grupp. Det är en alltför viktig fråga för att enbart diskuteras av nationalekonomer och politiker. Jag studsar dock högt av den sista meningen i förordet: "Den här boken är mitt bidrag i ansträngningarna att göra bostaden till en social rättighet istället för en handelsvara."
Vad menar han med det? Självfallet är bostäder viktiga, men en rättighet? Mat är också viktigt för att överleva, men livsmedelsindustrin lever under marknadsekonomiska villkor. Har man "rätt" till en bostad blir logiken att någon annan ska betala om man inte kan själv. Ska vi även ha reglerade matpriser? Köttranson? Jag får en föraning att boken är rätt subjektivt skriven utifrån att "någon annan ska betala". Jag hoppas jag har fel.
+1
Alexander Åkerman (28 Augusti 2014 15:45):
@Linda lövgren: Rätt till bostad är en del av välfärdssamhällets åtagande. Bostaden som rättighet betyder att även lågavlönade och kapitalsvaga grupper i samhället ska ha en rimlig möjlighet att kunna komma över en bostad av rimlig kvalitet och storlek. Detta borde även gälla Stockholm.

Och Angående att "någon annan ska betala" - redan idag kostar bostadsbristen i form av arbetskraftsbrist, utflyttning av de unga som ska betala välfärden i framtiden.
+2
Johannes Hulter (28 Augusti 2014 15:49):
Linda: Rätten till bostad står i grundlagen (regeringsformen) så det är inget konstigt: http:​/​/​sv.​wikipedia.​org/​wiki/​Regeringsformen

"Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet."

Det betyder dock inte att man har rätt till vilken bostad som helst, var som helst, till vilket pris som helst.
 0
Gunnar Einarsson (28 Augusti 2014 23:33):
I realiteten är bostadsförsörjning inte bara en rättighet, utan också en fråga om de inflyttande kan bära sina kostnader. Det är en vinkel på fenomenet befolkningsökning som jag undrar om Ola Andersson kommer att beröra. Annars blir det mycket riktigt så att "någon annan ska betala". Bland annat.
 0
Alexander Åkerman (29 Augusti 2014 01:19):
Sverige har ett system med bostadsbidrag och de flesta andra länder har social housing. Det finns nog inget samhälle där boendekostnaden betalas fullt ut av alla utan att misär uppstår. Den misären kostar mer.

Jag vet inte varför ni är chockade över att "någon annan betalar"? Så ser bostadspolitik ut. Den enda skillnaden är väl vilken kommun i landet som bekostar välfärd till en lågavlönad befolkning. Dorotea, Botkyrka eller Danderyd - här finns så klart en problematik.
+2
Linda Lövgren (29 Augusti 2014 08:08):
Jag har pluggat bl.a. retorik. Det gör mig allergisk mot värdeladdade ord, för de leder tanken utan att man blir medveten om det. Vad menar man med "social" "rättighet"?
Att hänvisa till regeringsformen säger ju ingenting. Tänk på hur olika samhällsengagemanget är för vård och arbete. Är arbete en "social" "rättighet"?
Man får ha vilka åsikter man vill så länge de inte skadar någon annan, men se upp för värdeladdade ord, för de leder bara till en förutbestämd slutsats. Bättre med en öppen debatt.
+2
Martin (29 Augusti 2014 09:06):
Fast i ärlighetens namn är det ju en argumenterande bok, naturligtvis leder den till en förutbestämd slutsats.

Vad gäller mat kan jag ju meddela att matpriserna i Sverige/Europa/Större delen av världen ÄR kraftigt reglerade. Du betalar inte vad saker kostar. Detta just för att de flesta anser att det är en rättighet som medborgare att få en viss nivå på maten man får i sig. Vi vill inte att vissa i sverige bara ska ha råd med potatis. Vi vill inte heller att en del hyllor ska gapa tomma bara för att skördar slagit fel och sånt.

Så det här med en värld där alla faktiskt betalar för sin egen mat eller bostad och alla kostnader associerade till det, det är faktiskt en liberal fantasi som du kommer ha svår att hitta exempel på i verkligheten.
 0
Erik (29 Augusti 2014 09:55):
Linda, i USA fick 15 % av befolkningen matkuponger under 2013. I vissa delstater över 20 % och i Washington D.C. hela 23 %. I Sverige har vi sluppit såna system tack vare omfördelande socialförsäkringssystem.
 0
Gunnar Einarsson (29 Augusti 2014 12:18):
Alexander Åkerman, jag är inte chockad. Det jag påtalar är ju rena självklarheter.
Var har någon påstått att boendekostnaden skall betalas fullt ut av varje hushåll? Därmed inte sagt att andelen som inte klarar att bidra med lika mycket som de tar i anspråk är irrelevant.
 0
Alexander Åkerman (29 Augusti 2014 17:10):
Tror kanske att jag missförstod. Som jag sa finns det också en problematik med vilken kommun som vill bekosta välfärden för lågavlönade - icke lönsamma individer för kommunekonomin - att detta tar sig uttryck i kommunernas inställning till byggande är helt rätt en viktig fråga att diskutera. Frågan är väl om staten ska ingripa på något sätt?
 0
Martin Ekdahl (29 Augusti 2014 18:02):
John: Jo, det är förstås ett bra argument.
 0
Gunnar Einarsson (31 Augusti 2014 13:40):
Alexander Åkerman, ja det sade du faktiskt. Själv reagerade jag väl bara därför att jag kände mig lite felbedömd som marknadsidealistisk nyliberal, men det kanske bara var inbillning. Jag är ju en cynisk konservativ jävel.
Att ett skäl till varför det byggs så lite och när det sker bara för garanterat kapitalstarka grupper har att göra med kommuners behov att försöka begränsa andelen "tärande" tycks ju ganska uppenbart, även om ingen någonsin skulle medge det.
Faktum är att Ola Andersson även berör det in passing på sid. 63.
Möjligen finns det en del att utveckla på det temat.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Uppsala:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.

Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.

När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.

När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.

Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

Mer information om oss
Gå med

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg

ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg

YIMBY Norge

Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma

Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.