Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Hong Kong är tätare än Barcelona

 
Vissa sakförhållanden kan man inte ens i sin vildaste fantasi förställa sig att man ska behöva leda i bevis eller ens behöva ta upp till diskussion. Att Hong Kong är betydligt tätare än Barcelona är en självklarhet för de som med egna ögon upplevt dessa städer eller för de som någon gång sett bilder från dessa städer.


Hong Kong - en tät stad? (Foto: Anders Gardebring - YIMBY)

Men tyvärr finns det de som med benfast övertygelse, och utan inskränkningar, hävdar att Barcelonas 8-våningsstad är tätare än Hong Kongs höghusstad, och dessutom säger sig ha funnit stöd för detta i modern forskning. Det är otroligt fascinerande hur en sådan här myt kan få fäste, börja spridas och slutligen framställas som ett vedertaget och allmängiltigt faktum. Förvisso är stadsplanering och byggande i staden komplext och mångfacetterat, och man kanske inte alltid av en eller annan anledning vill eller behöver bygga höghus, men detta kan förstås inte tas som en ursäkt för att fara med rena osanningar.



Hong Kong - en tät stad!
 
Retoriken kring att den låga staden är överlägsen den höga staden för att skapa täthet är mycket utbredd i Sverige. I debattinlägg om höga hus i våra städer får vi höra påståenden om att "Modern forskning visar att skyskrapestaden inte är tätare än den traditionella staden. Barcelona är till exempel tätare än Hongkongs höghusstadsdelar." och "Därav kommer det sig att en stad som Barcelona med sina 7-8 våningar och små kvarter är tätare än höghustäta Hong Kong."

Påståendet framförs till och med av professionella som ska vara experter på urban form och täthet. Av Göteborgs stadslivsanalys kan man t.ex. få intryck av att 3 - 4 våningar skulle vara optimalt för tätheten:

De mest befolkningstäta grannskapen är inte nödvändigtvis de med högst hus. Kartläggningen av täthet visar att det i första hand inte är höga hus som skapar hög täthet. Många av de mer befolkningstäta stadsdelarna i Göteborg består av bara 3 - 4 våningar.



Hong Kong - en mycket tät stad!
 
Myten om att Barcelona är tätare än Hong Kong härrör från studien Urban Density Study som har beställts av staden Melbourne i samband med visionsarbetet The Southbank Structure Plan 2010: A 30-year vision for Southbank. Rapporten är sammanställd av konsultföretaget AECOM. Låt oss studera den i detalj när det gäller Hong Kong, Barcelona, bebyggelsehöjd och boendetäthet.

I studien har nio städer analyserats genom att för varje stad studera kvantiteter och kvaliteter inom en liten ruta på 400 m gånger 400 m. Inom dessa rutor har bland annat befolkningstätheten beräknats och anges som antalet boende per hektar. Man har studerat många andra deskriptiva, kvalitativa och kvantitativa parametrar varav urban form och bebyggelsehöjder är av särskilt intresse för oss.

Bebyggelsehöjden ges av ett höjdspann där lägst och högst antal våningar hos byggnader inom rutan noterats. Det lite märkliga är att man i beskrivningen av de mått som används uttryckligen säger att bebyggelse med mer än 10 våningar har låg önskvärdhet - helt utan motivering. Fler än 10 våningar leder till en gul markering istället för en grön i grafiken. Senare i resultaten visar det sig att över 40 våningar till och med leder till en röd markering.

Redan i studiens förutsättningar kan man ana att utredarna inte helhjärtat vurmar för högre bebyggelse.

Av intresse för oss är att av de studerade 400 m x 400 m-rutorna ligger en i Barcelona och en i Hong Kong. Mer preciserat har en ruta hamnat i Eixample, Barcelona och en ruta i Mid-Levels, Hong Kong.


Den studerade rutan i Eixample, Barcelona.


Den studerade rutan i Mid-Levels, Hong Kong.
 
Resultatet för rutan i Eixample, Barcelona är att det finns 351 boende/ha och bebyggelsen har mellan 3 och 8 våningar. Inom rutan finns 69% bebyggd yta och 31% obebyggd yta (gator och rumsbildningen i korsningar).

I rutan för Mid-Levels, Hong Kong är det 308 boende/ha och höjdspannet är mellan 8 och 45 våningar. 58% av ytan är bebyggd och 42% obebyggd och det noteras i rapporten att området innefattar många öppna ytor (parker, bollplaner, grönområden, torg, gator/vägar, mm).


Upp till 45 våningar inom Hong Kong-rutan.
 
Enlig denna jämförelse är det högre boendetäthet i rutan i Barcelona med 351 boende/ha jämfört med rutan i Hong Kong med 308 boende/ha.

Resultatet beror givetvis helt och hållet på hur och var man väljer att lägga de 400 m x 400 m-rutor inom vilken man gör analysen i respektive stad. Det finns i rapporten inga tydliga kriterier för hur rutornas placering har valts förutom att de ska ligga inom 2 km från stadskärnan och att de ska ha inslag av gemensamhetsaktiviteter. Det förklaras dock att exempel på områden med hög täthet och låg bebyggelse var eftertraktade eftersom det är denna urbana form som det finns minst kunskap om.

I Barcelona har de lagt rutan i stadens tätaste kvartersstad utan att inkludera parker eller grönområden.






Tät kvartersstad i Barcelona. (Foto: Anders Gardebring - YIMBY)
 
Hong Kong är en stad klämd mellan havet och höga gröna bergstoppar. Som namnet Mid-Levels skvallrar om är området beläget på en nivå halvvägs upp i branten mot topparna. De råkade till och med lägga rutan i de övre delarna av Mid-Levels där staden klättar upp för de branta bergen, glesas ut på grund av topografin och övergår i natur. Google maps avslöjar både ett stort grönt inslag inom rutan och att en icke försumbar del av bebyggelsen är under den angivna minimihöjden på 8 våningar - flertalet byggnader är 4-6 våningar och någon lokallänga är ända ner till en våning hög.


Staden Hong Kong är klämd mellan havet och gröna bergstoppar ...



... och blir glesare där staden klättrar upp för de gröna sluttningarna.

Hade de bara flyttat rutan 400 m ner för branten och bort från den stora gröna fläcken i mitten av rutan hade de fått ett annorlunda resultat. Och hade de tagit sig ända ner till de låglänta områdena som har tät kontinuerlig stad med mycket höga byggnader hade de fått ett mycket annorlunda svar.


De låglänta delarna av Hong Kong har den högsta tätheten.

Studien är helt enkelt anekdotisk och säger något om sakernas tillstånd inom rutorna, men säger inget generellt om relationen mellan täthet och bebyggelsehöjder, eller om tätheten i Barcelona jämfört med tätheten i Hong Kong.

Rapporten drar förstås inte själv den generella slutsatsen att Barcelona är tätare än Hong Kong. Den mest närliggande slutsats som rapporten talar om är att högre byggnader inte nödvändigtvis ger högre täthet. Detta är en truism och de kunde lika gärna skrivit att lägre byggnader inte nödvändigtvis ger högre täthet. Däremot, i en given kvartersstruktur så ger fler våningar en ökad täthet.

En mer relevant jämförelse är därför att studera dels hela stadsdelar och dels stadsdelar med liknande typologi. Hela stadsdelar ger mer generella resultat och gör slutsatserna betydligt mindre anekdotiska. Eixample i Barcelona har klassiskt kvartersstad och en stadsdel med kvartersstadsliknande struktur i Hong Kong är t.ex. Mong Kok.

Mong Kok är en stadsdel där de flesta av de lägsta våningarna innehåller lokaler som ansluter till gator som i klassisk kvartersstad i ett tydligt rutnät. Från dessa bottenvåningar reser sig både klassiska byggnader och även punkthusliknande byggnader som står på kvarterens tak. De klassiska byggnaderna har allt från ca 5 till över 20 våningar och de mer punkthusliknande byggnaderna har upp till och över 40 våningar.

En enkel sökning på wikipedia avslöjar att hela stadsdelen Eixample, Barcelona har 360 boende/ha och stadsdelen Mong Kok, Hong Kong 1300 boende/ha.


Klassiska byggnader varvade med höga punkthusliknande byggnader i Hong Kong.


Eixample, Barcelona är tätt ...


... men Mong Kok, Hong Kong är nästan fyra gånger tätare.
 
Och inte heller dör stadslivet av de höga husen och inte heller försvinner möjligheterna till rekreation. Stadslivet beror framför allt på byggnadens koppling till gatan och publika lokaler i bottenplan är nyckeln. Högre bebyggelsehöjder ger tvärtom bättre möjligheter för stadsliv genom att fler butiker och verksamheter får lättare att överleva då det lokala befolkningsunderlaget blir högre. Hong Kong saknar inte heller torgytor eller rekreationsområden. Mong Kok är nästan fyra gånger så tät som Eixample och då har man även fått plats med stadion, fotbollsplaner, småtorg och grönt.





Stadsliv, Hong Kong.  (Foto: Anders Gardebring - YIMBY)


Rekreation vid MacPherson Playground, Hong Kong.


Rekreation i Hong Kong Park, Hong Kong


Rekreation i Nan Lian Garden, Hong Kong.


Rekreation vid och på vatten, Hong Kong.
 
Sammanfattar vi studien så finns inget som helst stöd i den för det generella påståendet att Barcelona är tätare än Hong Kong. Det studien visar är att boendetätheten inom en 400 m x 400 m-ruta placerad på en specifik plats i Barcelonas tätaste kvartersstad är något större än inom en 400 m x 400 m-ruta placerad på en specifik plats i ett av Hong Kongs glesare områden.

En mer relevant jämförelse som inkluderar en central stadsdel med högre hus i Hong Kong visar entydigt att Hong Kong är betydligt tätare än Barcelona.

Så hur använder vi detta faktum i det svenska stadsbyggandet? För det första måste vi förstå att relationen gäller den generella hushöjden i ett område och inte enstaka "höga hus". För det andra är det är viktigt att förstå att hushöjden ofta är en funktion av markvärdet. I Hong Kong började man inte med att bygga 40-våningshus. Men när en stad blir mer attraktiv och fler vill bo eller arbeta på samma ställe så bygger man högre för att få plats med mer på samma yta. Det är precis samma gradvisa utveckling som skett på Manhattan. Det är en naturlig utveckling men att den skulle gå lika långt i svenska städer som i Hong Kong eller New York är ytterst osannolikt.

För oss är frågan snarare hur vi förhåller oss till att det nu finns ett efterfrågetryck på att höja den generella hushöjden, vilket innebär att vissa hus kan bli uppemot 20-25 våningar eller mer på vissa ställen. Ska vi hålla emot det på grund av myter kring höga hus eller se det som en naturlig och positiv utveckling? Det är det frågan gäller. Inte om vi ska tvinga fram enstaka höga hus för att "sätta oss på kartan".

Det finns en efterfrågan på tätare bebyggelse och det finns ingen anledning att förhindra det. De positiva aspekterna av tät stad är många och hög täthet är ett måste för att få blandstaden att fungera. Då är det tur att det faktiskt finns exploatörer som vill bygga högre och tätare i våra städer.

Gå med i YIMBY Uppsala
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Göteborg, Yimby Stockholm och Yimby Malmö.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+3
Erik Jungnelius (18 Februari 2013 08:31):
Ja, vad skall man säga, det är tråkigt att vi behöver ägna tid åt att sparka in öppna dörrar. Men det är klart, när desinformationens demoner löper fritt där ute så blir det väl så.

Det som är kärnan i detta kan ju en lågstadieelev räkna ut.

Men det är klart om man har en modernistisk värlsdåskådning så kan ju inte höga hus stå nära varandra. Och tittar man på bebyggelse i Sverige så är ju det motsatta sant, eftersom de enda höga husen i det här landet är utspridda på åkrar i spenaten.
 0
Jan Jörnmark (18 Februari 2013 09:19):
Helt sant Erik. Ändå är det här något jag velat läsa i minst ett decennium.
+1
Jan Wiklund (18 Februari 2013 09:29):
Enligt samtal med Stockholms numera pensionerade planchef Mats Pemer har alla höghusprojekt i Stockholm fallit av ekonomiska skäl. Efterfrågan var inte hög nog. De som ändå har blivit av har varit prestigeprojekt där pengarna inte har spelat nån roll.

Det kan förstås bero på flera saker. Att det fortfarande finns tillräckligt mycket obebyggd mark kvar så man inte behöver stapla på höjden. Och att Stockholms stad tar mer betalt för byggrätterna ju högre husen är (och på så sätt låter girigheten bedra visheten).
 0
Robin Andersson (18 Februari 2013 09:58):
Jan: Din första punkt är oerhört viktig att arbeta med.

Det är uppenbarligen svårt att förstå de negativa konsekvenserna av en geografisk utvidgning av tätorter. Det är vad jag vet endast i Lund som man har uppmärksammat detta, i deras fall konsekvenserna för exploatering av högkvalitativ jordbruksmark. Där har man satt en lägsta exploateringsgrad vid exploatering på jordbruksmark.

Konsekvenser för att bebygga över fysiska och byråkratiska barriärer är desto lättare att förstå och därför lättare att argumentera för. Vattendrag, järnvägar och kommungränser, exempelvis.

För att också konsekvenserna av att sprida ut tätorter ska bli viktiga i stadsbyggandet så tror jag att de måste konkretiseras. Annars kommer de vara en luddig gråzon som man vet att man måste förhålla sig till men som man kan tumma på - rätt rejält om så behövs.
 0
Daniel Ohlvin (18 Februari 2013 10:35):
@Jan Wiklund: Det där du säger om byggrätterna i Stockholm låter intressant, har du någon källa? Hur mycket skiljer sig priserna beroende på hushöjd?
+1
Jon Cederberg (18 Februari 2013 11:06):
Man kan inte lösa problem om man fortsätter att tänka på samma sätt som tankarna som skapade problemen. Att döma tätheten i svenska höghusområden säger ingenting om hur tätt man kan bygga höghus i stad eftersom man redan innan man byggde höghus i Sverige hade förklarat krig mot staden. Den glesbebyggda enklaven var idealet. "I Sverige har vi hur mycket plats som helst, pengar från kriget och egentillverkade bilar. Här ska inte knusslas med mark!"
+1
Robin Andersson (18 Februari 2013 12:18):
Två saker:

1) Man måste skilja mellan performativa och representativa egenskaper.

Diskussioner tenderar ofta att hamna i huruvida det är attraktivt med "höga hus" snarare än om det behövs "höga hus". Det ena är en representativ och subjektiv fråga, medan det andra är en performativ och objektiv fråga. Om en stad ska kunna erbjuda en viss bredd och djup på varor och tjänster så måste en viss folkmängd med en viss tillgänglighet på olika nivåer finnas. Det krävs alltså en viss exploateringsgrad. Ju högre exploateringsgrad desto högre byggnader, förutsatt en given byggnadsarea.

2) Diskussionen måste i huvudsak handla om hur vi systematiskt bygger städer.

Ofta nämns specifika områden som goda exempel på stadsbyggande då området är relativt livfullt. Det är bra med goda exempel, vilket är bra. Men nästan lika ofta är detta exempel som endast fungerar i den kontext de befinner sig i.

I en annan tråd på detta forum används t.ex. Haga i Göteborg som ett bra exempel på en struktur med endast två-tre våningar som ändå är livfullt. Men hade inte området befunnit sig mitt i Göteborg så hade antagligen inte gatorna varit lika besökta. Det är inte området i sig som skapar stadsliv. Snarare tvärt om, att området "lånar" stadsliv från andra områden i Göteborg, genom att behöva betydligt mer befolkningsunderlag än vad det själv kan inhysa.

När vi diskuterar stadsbyggande så måste vi utgå från ett sätt som i sig självt innebär tillräckligt underlag för den mesta lokala servicen. Ett helt Göteborg utbyggt enligt Hagas stadsstruktur hade säkerligen inte inneburit att alla gator varit lika fyllda som de i Haga.

Därmed inte sagt att den systematisk stadsplaneringen ska gälla precis överallt. Haga är ett bra exempel på ett avsteg som berikar helheten. Turning Torso och Stockholms slott är andra exempel. Undantagen kan skapa en attraktiv dynamik i upplevelsen av staden. Men i grunden ligger en hållbar stadsstruktur.
 0
Jan Wiklund (18 Februari 2013 14:07):
Daniel: Nej, men det har ofta avhandlats på Yimby Stockholm, särskilt när vi diskuterade Norra Stationsområdet och Tors torn. Jag är säker på att du kan hitta referenser där.

Robin: Den tomma mark som finns i Stockholm ligger i huvudsak mellan husen, inte utanför bebyggelsen. Vi konstaterade ju t.ex. när vi jobbade med Lindhagenplanen 2.0 att bara bullerzonerna runt motorleder är mer mark än hela innerstan. Det blir lite poänglöst att stapla våningar på höjden så länge inte det fylls ut. Barriärer förstör mer än vad ökad täthet hjälper, så att säga. Och sen har vi all utsmetad hus-i-park-bebyggelse...

Och för övrigt tycker jag inte att Stockholms slott berikar - det är en stor kloss som lägger en död hand över hela västra City. Se http:​/​/​www.​alternativstad.​nu/​resources/​slottsgallerian.​.​
+3
Harald Frostvide (18 Februari 2013 14:10):
Man kan ju tycka att Icomos och Skylines invändingar mot höghusstaden kunde ha en viss bäring om de också propagerade för att åttavåningars kvartersstad skulle byggas överallt där det byggs nytt och gärna på platser där gammal ännu glesare bebyggelse finns i rivfärdigt skick (allt som byggts i sverige efter 1918 ungefär)
Men så är ju inte fallet. De vill ju bara att inget ska byggas, alls. Täthetsargumentet är bara en lånad rationalitet som inte skall förväxlas med någon sorts progressivitet.
Om man försökte lägga fram en plan med Barcelonaliknande bebyggelse skulle den snabbt stöta på klagomål om att den var för hög, för tät, för barnovänlig och alldeles för dåligt anpassad till svenska förhållanden.
+1
Gunnar Einarsson (18 Februari 2013 14:25):
Måste medge att jag inte finner höghusfrågan så värst intressant. För det första har Göteborg inte tillräckligt med befolkning för att pressa fram sådana tomtpriser att man våldsamt måste bygga på höjden och kommer heller aldrig att få det. Ett Göteborg med företrädesvis höghus skulle bli väldigt glest (eller litet).
För det andra anser jag inte att höjden på husen är avgörande för en stads täthet utan istället den markandel som tas i anspråk för bebyggelse, även om det förstås finns gränser avseende lägsta höjd. Det är tätt grupperade kvarter och relativt smala gator som skapar urban täthet, inte antalet 20-våningshus. En ändamålsenlig hushöjd för det framtida Göteborg skulle väl kanske landa någonstans på mellan 6-9 våningar som standard. Givet den enorma glesbygdsyta som utgör Göteborg och om det viktigaste vore att täppa igen hålen i schweizerosten, så finns det väl egentligen inte behov av ett enda hus över 6 våningar.
Det sagt förmenar jag förstås ingen byggherre att bygga högt om han vill och jag har inget estetiskt emot ett litet kluster med skyskrapor här och där. Tvärtom, en varierad stadsbild ligger i själva stadsplanetänkandets logik, men det är nog bara att acceptera att höghus på våra breddgrader är och förblir skrytbyggen. Inte heller sätter det Göteborg särskilt "på kartan", för det är ju knappast unikt att satsa på landmärken typ Turning Torso i världens städer. Ville man verkligen utmärka sig och bli ett lika känt resmål som Barcelona, så skulle man förstås föresätta sig att istället bygga en hel stad i förfunktionalism.
+3
Jan Wiklund (18 Februari 2013 16:00):
Gunnar: Hög markanvändning är en förutsättning. Sen kan man bygga på höjden också om det finns underlag. Det är inte fråga om antingen eller, utan både och.
+2
Patrik Sterky (18 Februari 2013 16:45):
Hej, bra tydliggörande. Inte minst vart de påståendet kommer ifrån!

En sak jag tycker man bör fundera mer kring är markvärde i Göteborg, och kombinera detta med de geotekniska svårigheterna att bygga högt (mycket dyrt). Jag minns att Poseidon valde att bygga 13 istället för 30 våningar i Norra Gårda för att slippa påla till fast berg (där var det ca 60 meter). I Frihamnen och Gullbergsvass är det i huvudsak också mycket stora lerdjup, därför är en realistisk hållning troligen att få hus blir högre än typ 13 våningar.

En tät kvartersstad med upp till 13 våningar höga hus kommer ändå vida överstiga Göteborgs mest tätbefolkade stadsdelar.
+4
Oskar Nygren (18 Februari 2013 17:16):
Bra att ni dödar myter!

Jag själv har aldrig upplevt höjd som ett problem. Storskalighet däremot upplever jag som ett problem. Ett enda hus med en lång relativt död fasad upplever jag kan döda hela staden. Samma med breda gator (särskilt om det kör livsfarliga monster på gatan). Det är dom där ständigt återkommande barriärerna.

I en stad med ett finmaskigt gatunät, med smala gator och små (korta, inte låga) fastigheter kan jag tänka mig att handel (utbyte) uppmuntras mer. Plötsligt ser man till andra sidan gatan. Tvärgatorna kommer oftare. Vägarna från punkt A och punkt B blir flera. När jag tänker stadsutveckling är det ändå det jag strävar efter. Ett finmaskigt nätverk som mer och mer påminner om naturliga nätverk. Gränder som blir till kapillärer i det stora stadsdjuret. Synapser som kopplas samman. Utbyte.

Täthet i sig är inget självändamål. Men kanske i viss grad en förutsättning för det ovan. Jag älskar när någonting bryter av i stadsbilden. När Stad övergår i villakvarter för att fyra kvarter senare återgå i stad.

Det jag ser som ett problem är någonting är outnyttjat. När någonting inte är vackert. Problemet är att byråkratin gör att marken i sverige inte kan utnyttjas. Vi har en massa cykelväger som går i tunnlar under trafikleder med flera fotbollsplaner av gräsmatta mellan sig. Vi har konstiga semiprivata ytor (gårdar?) i funktionalistanda. Vi har villatomter som ingen orkar ta hand om eftersom att trädgårdsstadsidéalet skapades för överklass med trädgårdsmästare.

Men villor med väl utnyttjade tomter i en i övrigt tät stad är inget problem. Det är bara när det finns ett för stort sammanhängande område med en enda funktion det blir ett problem. (bostäder, kontor, industrier, motorvägar, konstiga parkband, järnvägsspår). Barriärer igen.

Tack för mig

-Man hör ofta talas om gator som breddas. När hörde du sist om en gata som smalnades av?
 0
Peter Bilist (18 Februari 2013 19:31):
"-Man hör ofta talas om gator som breddas. När hörde du sist om en gata som smalnades av?"

- Gustaf Dalénsgatan, Kortedalavägen, Litteraturgatan, Friggagatan, Odinsgatan, Avenyn, Södra Vägen, Skånegatan, Ånäsvägen, Wieselgrensgatan, Stigbergsliden, Skeppsbron, Sankt Eriksgatan, Kanaltorgsgatan, Nils Erikssonsgatan, Burggrevegatan, Åkareplatsen/Polhemsplatsen, Sprängkullsgatan, Guldhedsgatan, Nya Allén, Parkgatan, Aschebergsgatan, Valhallagatan, Stora Nygatan, m.m.
 0
Peter Bilist (18 Februari 2013 19:36):
- Artillerigatan, Gibraltargatan, Östra Larmgatan, Järntorget m.fl.. Observera att jag inte pratar om alla gator som stängts av för biltrafik, enkelriktats, eller gjorts om till gågata eller gångfartsgata...
 0
kh (18 Februari 2013 19:37):
Bra artikel (som vanligt).

Uppgiften om att höga hus ej påverkar tätheten har framförts ett otal gånger av personer som man lätt kan uppfatta som seriösa. Ett par länkar: http:​/​/​www.​stockholmskyline.​se/​20​13/​0​1/​de-​rationella-​a.​.​ http:​/​/​www.​svd.​se/​opinion/​brannpunkt/​skyskrapor-​ger-​in.​.​ http:​/​/​stockholmflatline.​blogspot.​se/​20​12/​0​5/​om-​tathet.​.​

Det skulle dock vara intressant med lite mer detaljerad information om tätheten för olika stadsmiljöer.
 0
Kalle (18 Februari 2013 20:04):
Läste faktiskt den studien tidigare av en slump, och tyckte också de varit rätt oärliga med placeringen. DOCK - Hong-Kong har ett helt annat klimat och kultur än Nordeuropa. Jag skulle till och med vilja påstå att det vore en dålig idé att kopiera. En uppvind från ett 45-våningshus är trevligt i fuktigt subtropiskt klimat, men mindre kul i våra kalla breddgrader. Detta kan till och med upplevas i Barca, som de som sett Torre Agbar på nära håll kan bekräfta.

Ska man klämma in mer folk tror jag Vancouverism fungerar bättre(höghus med bas).
+1
Martin Kolk (18 Februari 2013 20:10):
Personer/Area är problematiskt. Till exempel har delen av Hongkong som undersökts en väldigt hög andel expats inom finansbranschen. Det är alltså en stor del hushåll som troligen har väldigt hög kvot mellen bostadsyta och inneboende. Det kan t ex vara anledningen att Midlevels har ett relativt lågt värde.

Samtidigt har hela Hongkong troligtvis av olika skäl en betydligt högre kvot mellan bostadsyta/inneboende (kanske delvis därför Mongkok har ett så högt värde). Utan information om hushållsstorlek och genomsnittlig storlek på hushåll säger Personer/Area väldigt lite.

Ännu mer problematiskt är att kontorsfastigheter kan ge stora bias.
+2
Anders Gardebring (18 Februari 2013 20:14):
Kalle:
Den här artikeln tar ju egentligen inte upp önskvärd typologi/byggnadshöjd, den går ut på att döda en etablerad myt vilken den gör med bravur :)
+1
Robin Andersson (18 Februari 2013 20:42):
Min åsikt är att man först och främst måste bygga en kvartersstad (dock gärna inte allt för symmetrisk gatustruktur). Bebyggelsen bör vara hög, minst lika hög som de omgivande gatorna är breda. Med det sagt så tycker jag att det är helt okej att bygga höga hus här och var. Det skapar en dynamik i stadsmiljön. Alltså inte för att det skapar någon betydlig skillnad i exploateringsgrad.

Jan: Jag vet inte om du missuppfattade mig. Jag menar ju just det - det ger knappt någon vinst för exploateringsgraden att varken bredda ut staden eller stapla våningar på varandra om inte marken utnyttjas fullt ut. Det vissa dock vägrar ta till sig är att faktumet att ju fler våningar ett hus har, givet en specifik byggnadsarea, desto högre exploateringsgrad har byggnaden. Så länge som det inte förändrar de omgivande ytornas proportioner så innebär det också en högre täthet hos stadsmassan.

<off topic> Om Stockholms slott ger något ytterligare till staden eller inte antar jag är en subjektiv fråga. Det lär dra en hel del turister till staden samtidigt som det inte bryter av flöden i staden något märkvärt. Antar att det kan var en politisk fråga också. Som socialliberal borde jag ju kanske inte gilla vad det står för, men jag är pragmatisk och accepterar byggnaden som en historiskt monument. </off topic>
+1
Gunnar Einarsson (18 Februari 2013 20:45):
Jan Wiklund, det är väl just det som är grejen. I Göteborg saknas underlaget. Det kan man tycka är lite tråkigt om man nu anser skyskrapor det coolaste som finns.
Å andra sidan kan man trösta sig med att även där höghus är prominenta så upptar de i regel bara en mindre del av städers yta och inte ens då är de automatiska generatorer av stadsliv. Större delen av Manhattan består ju exempelvis av sexvånings hyreshus medan Financial District är berömt för sin dödhet, och utpräglad stadskultur fanns ju även före det förra sekelskiftet när de första riktiga skyskraporna tillkommer. För att nu inte tala om Paris, Rom, Milano eller Berlin som verkar klara sig rätt bra utan skyskrapeidentitet.
Egentligen är det lite märkligt att så många känner så starkt för just höghus som de gör. Är det en grej hos den yngre generationen eller nåt?
 0
Oskar Nygren (18 Februari 2013 21:40):
Peter Bilist:

Har dom där gatorna verkligen smalnats av? Har gått på väldigt många av dom och det känns som att majoriteten av alla hus är väldigt gamla och att husraden har stått på ungefär samma plats sedan gatan anlades/breddades. Då ser jag förstås gatan som det offentliga rummet mellan kvartersmarken. Inte som den del som är avsedd för biltrafik.

Angående biltrafik tycker jag det är trist att många offentliga rum är delade av livsfarliga, giftiga monster. Detta problem är inte så allvarligt i Sverige, men i USA är det väldigt påtagligt. Helt plötsligt förstår man varför alla alltid hjälper gamla tanter över gatan i serier/film. Vill man främja utbyten mellan människor, vilket är stadens syfte, är biltrafik svårintegrerat. Tyvärr leder ofta högre hus till bredare gator och ökade trafikflöden. Då är det svårt att motivera gångfartsområden och bilfria städer.
 0
Robin Andersson (18 Februari 2013 21:54):
Gunnar: Det är just det; skyskrapor är inte en fråga om funktion utan om urbana attribut. Dessa ska inte underskattas, men heller inte överskattas. Städer får fördel av identitetsskapande bebyggelse. Hur löjligt det än kan låta.

Samtidigt - vad är det som säger att skyskrapor då är något direkt dåligt för staden? Det finns ju ingen inbyggd konflikt mellan en tät stad och en stad med skyskrapor? Eller? Solvinklar är ju bara en (1) kvalitetsfaktor bland många för att skapa bra boendemiljöer.

Inga städer behöver ha skyskrapor. Så stort tryck finns egentligen inte, varken i på Manhattan eller i Chicago. Möjligtvis i Hongkong på den tiden det var västvärldens sista utpost i Ostasien. Det handlar uteslutande om att bygga en image, storstadsattribut.

Det är därför heller ingen som förespråkar skyskrapor i Sverige med avseende på exploateringsgrad. För att öka exploateringsgraden i svenska städer så måste vi öka snitthöjden på bebyggelsen. Det gör vi genom att låta varje nytillkommen byggnad ha en högre exploateringsgrad än de omgivande befintliga byggnaderna och underlätta för de fastighetsägare som vill bygga på/förtäta befintliga byggnader.

Det ena utesluter inte det andra.
+3
Håkan Tendell (18 Februari 2013 23:10):
(Karatespark genom öppen dörr)

Växer Göteborg befolkningsmässigt?

Ja, med ett antal tusen pers varje år.

Var bör de nya rummen för den expanderande befolkningen byggas?

Så centralt som möjligt för att minimera transportbehoven.

Kan man stapla rum på varandra för att utnyttja den centrala marken maximalt?

Ja, det kan man. Tekniken uppfanns i Catal Hüyük på 7000-talet f. Kr. och utvecklades vidare i Chicago 1885. Centralt placerade blandstadskvarter med inslag av skyskrapor är framgångsreceptet för städer som vill bli mer framgångsrika än städer där framåtandan inte är lika stark.

Är stadsbyggnadskontoret informerat?

Ja, den där Håkan Tendell raljerade om deras oförmåga i en ganska giftig debattartikel i GT för några år sedan.

Varför kommer det då fortfarande mestadels förslag på nya kvarter som inte tillämpar det rätta tänket?

Det kan bero på datavirus. Planerarna matar kanske in helt grymma förslag som skulle få Göteborg att sprudla av liv, men när de väl trycker på print, spottar dataapparaten ut papper med en massa minimalistisk hus-i-park-goja med maxhöjd nio våningar och med bottenvåningar som saknar krav på lokaler för publik verksamhet.

Men det låter ju helt sjukt. Varför gör de inget åt problemet?

De kanske inte upplever att det är något större problem. Deras chefer eller chefernas vänner, kanske byggherrar, klagar kanske inte på att det känns motbjudande att dag efter dag, år efter år bygga förortsstad.

Men alltså, det finns ju massor av kreativa krafter utanför det där huset som verkligen brinner för att göra Göteborg till en fantastisk stad. Kan man inte låta folk från t.ex. Yimby få ta hand om en hel stadsdel och visa hur det borde gå till med att planera stad i Göteborg; rutnätsplan, kanaler, mikroparker, fria hushöjder, levande trottoarer, you name it? Jag har ju sett i en forumtråd hur ett störtskönt förslag för Frihamnen växer fram.

Ja, det vore väl inte mer än rätt. Kan kommunen med att bjuda in folk som planerar att förvandla centrala Göteborg till ett träsk, kan man väl även bjuda in folk som har viljan att förvandla Göteborg till en smidig och saftig storstad? Yimby borde få en helkväll eller flera i Älvrummet och egna byggnadsklossar att ställa upp i den där miniatyrmodellen av stan. Pastellfärgade. Neonfärgade. En fest för ögat.
+1
Gunnar Einarsson (18 Februari 2013 23:12):
Robin Andersson, jag är inte skyskrapefiende per se och för att visa det kan jag ju alltid nämna tre skryskrapekluster som man gärna hade sett i Göteborg:

1) Frihamnen, kanske något liknande Yimbys förslag för några år sedan. Här finns ju möjlighet att ta vara på en dramatisk vertikalitet rakt ned i vattnet mitt i blickfånget från älven och givetvis bör pirarna hårdexploateras hela vägen ut. De är breda nog att hysa hela stadskvarter så vidare breddning behövs inte, däremot möjligen broförbindelser mellan hamnbassängerna.

2) Skulle vara lite utopiskt men bra om man finge riva det runda huset på Otterhällan och förverkliga höghusplanen från 20-talet i art deco. Vilken storstadsverkan!
En galen idé är om man som alternativ dragning av högbana lät denna gå från Sprängkullsgatan längs Ekelundsgatan, rakt in i ett nytt hörnhus vid Kungsgatan, ledas i tunnel genom berget och gå i dagen vid Lilla Badhusgatans trappor för att slutligen svänga österut vid Skeppsbron. Metropolis, typ. Notera att det senare alltså inte är helt allvarligt menat. :)

3) Kanske två eller tre ordentliga skrapor vid Järntorget. Själv vill jag se en Louis Enders-inspirerad replica av det gamla Waldorf-Astoria Hotel bredvid den gamla Fackskolan, mellan Masthamnsgatan och Andrégatan väster om Järnvågsgatan. http:​/​/​www.​heartandpen.​com/​wp-​content/​uploads/​20​11/​0​1/​.​.​
Det blir en fin nick till Louis Enders underbara hus mittemot på Järntorget som till nyligen rymde Gillestugan/Tullen. :)
Ytterligare en skrapa kunde byggas ovanpå/framför Götatunnelns nuvarande mynning. Elof Antonson vet hur den skall se ut.
På andra sidan Järnvågsgatan, i kvarteret eller kvartersparet på norra sidan av gatan bakom Folkets Hus borde byggas i åtminstone nio våningar med äldre takhöjd och med ståtliga gjutjärns- och bröstvärnsbalkonger så att man härifrån kan beskåda Järntorget i den gryta som bildas nedanför. Det blir mörka gårdar i dessa små kvarter mellan Andrégatan och Emigrantvägen, men än sen.
Villkoret är förstås att husen längs södra sidan av gatan inte byggs högre än övriga Folkets Hus-komplexet, för då blir det gårdsfasader att blicka mot från Järntorget istället.
Det är också i allmänhet viktigt att husen runt Järntorget byggs höga ifall en eventuell högbana anläggs rakt över torget så att denna inte blockerar stadsbildsvyn från exempelvis Linnégatan.

Med det är jag dock rädd att Göteborgs höghuskvot är mer än välfylld, hehe.
Som sagt, jag gillar höghus. Vad jag däremot inte gillar är att lämna döda ytor vid foten av skraporna, utan dessa skall förstås infogas i den täta kvartersplanen som vilken tomt som helst. För det var väl inte det du menade i avslutningen av ditt inlägg?

Skyskrapor är "urbana attribut". Välfunnet och nog kan väl vår stad vara värd några stycken. Vi säger väl det då.
+1
Peter Bilist (18 Februari 2013 23:59):
Oskar Nygren:

Ja, det var inte alls så jag tolkade dig, men ok :) Jag ska ge några exempel som inte byggts på jungfruelig mark.

Nya Kvillebäcken blir tätare än förut; Stadsbiblioteket ska krypa närmare gatan; arkaderna byggs bort på Rosenlundsgatan; Bostadshus byggs på Danska Vägen mittemot Tåns Kyrkogård; Göteborgsvägen i Mölndal tajtas till på div. platser; stadsrummet vid Ullevi har krympts; Pedagogen; utbyggnaden av Handelshögskolan; Universeum och Världskulturmuseumet; Burgårdens Gymnasiums utbyggnad.
 0
Bjorn (19 Februari 2013 01:08):
Kowloon Walled City i Hongkong hade 33000 invånare på 2.6 ha. Med den tätheten skulle hela Stockholms befolkning rymmas inom två kvadratkilometer. Dessutom var inga hus högre än 14 våningar. En riktigt urban lösning som med allt inom gångavstånd...
 0
Robin Andersson (19 Februari 2013 06:40):
Gunnar:

Jag tolkade ditt inlägg som om du var emot skyskrapor. Att du inte förstod värdet i dem över huvud taget. Då misstolkade jag dig.

Jag är också av den uppfattning att markutnyttjandet är viktigare än att stapla våningar på varandra, både för att öka exploateringsgraden och för att skapa tydliga gränser mellan allmänna och privata ytor. Kvartersstrukturen är den struktur som bäst uppnår båda dessa saker.

Med det sagt påpekar jag också att det ena inte utesluter det andra. I en kvartersstad kan man bygga vissa hus högre än andra. Vissa till och med riktigt mycket högre. Jo, det var det jag menade i avslutningen av mitt inlägg. ;)

Att tro att höga hus automatiskt skulle innebära hus-i-park eller, hus-i-parkering eller att huset överhuvudtaget behöver vara en solitär, tyder på att modernismens tankar har blivit norm oavsett om man är för eller emot den. Nu måste man uppenbarligen påpeka att man menar "höga hus i kvarter".

Roliga förslag i övrigt, Gunnar. :)
 0
Robin Andersson (19 Februari 2013 06:53):
Bjorn: Tror du på det där konceptet själv? Det är tydligt att man har uppnått en hög exploateringsgrad men har man uppnått ett attraktivt alternativ till villaboendet som gör att människor i olika familjesammansättningar och olika skeden i livet vill flytta in till staden?

Det är just det. Om vi ska skapa en stadsstruktur som är hållbar så gäller det ju också att människor vill använda den, annars bygger man ju i onödan. Se bara på våra modernistiska förorter, där de fysiska strukturen påverkar de sociala aspekterna negativt. Uppenbarligen trivs människor mer i en "klassisk" kvartersstad. Vad tror du om Kowloon Walled city? Vill människor bo så?
 0
Bjorn (19 Februari 2013 09:19):
Kowloon var en slum som uppstod i en lagteknisk skymningsvärld. Det var så tätt att dagsljus i princip saknades. Dessutom är det rivet nu. Så bra var det inte men samtidigt oerhört fascinerande. Ökad täthet för med sig många mervärden, men problem med ljus och hälsa ökar ju också och jag har varit inne i riktigt risiga lägenheter i städer som Hong Kong och New York. Men egentligen tror jag inte det finns något optimalt förhållande, varje typologi har sina för och nackdelar och olika människor har olika preferenser.
 0
Hans H (19 Februari 2013 11:01):
Jag har bara läst en rapport från någon som bott i Kowloon Walled City, men komplexet var fruktansvärt som stadsdel, och jag tror också att Bjorn tog upp Kowloon som en nidbild för hur en stad med maximal täthet kan se ut. Men man får komma ihåg att det som var sämst med Kowloon var just att det var slum byggd nästan slumpmässigt, utan fungerande avlopp, elektricitet eller annan ordentlig infrastruktur och saknade all sorts samhällsservice och vars gator och gränder var labyrintartade.

Det hade säkert kunnat gå att bygga en grottstad i stil med Kowloon med trånga gränder (men som ändå hade någon sorts struktur som gick att orientera sig i), som varit mysig om man bara haft trevlig belysning och fungerande infrastruktur och samhällsservice. Men Kowloon är lite off topic. I Sverige är det idag till och med otänkbart att bygga något som ens liknar Gamla Stan, som är rätt många steg från Kowloon, vilket egentligen är hemskt eftersom många skulle älska att bo i en stadsmiljö som liknar Gamla Stan.
 0
Harald Frostvide (19 Februari 2013 11:03):
Som en passus om Kowloon walled city kan jag rekommendera den här dokumentären. Som förmodligen länkats till på Yimby tidigare, men som alltid är värd att se om man har missat.
http:​/​/​www.​youtube.​com/​watch?​v=​Lby9P3ms11w
 0
Kalle (19 Februari 2013 17:42):
Håller med Robin Anderssons post om att skyskrapor är urbana attribut. Inget är så skönt som att på cykel skymta Rembrandttoren och veta att snart har man hittat hem till sin lägenhet efter att ha varit vilse. :) Dock har jag aldrig riktigt upplevt en skyskrapa med trevlig närmiljö, iaf inte i Europa(Potsdamer Platz är häftigt men verkligen inte mysigt!). Såklart inte en regel, men det pekar nog på något... för mycket relaterad infrastruktur(last, parkering, sopor) på en för liten footprint? Det måste vara en Europeisk sjuka, i Oz och NZ funkar höghusen ju bra.
 0
Gunnar Einarsson (19 Februari 2013 20:19):
Johannes (eller den som det berör), det går visst inte att "gilla" alla inlägg. Våra ärade kollegor från Stockholm skriver ju mycket bra i den här tråden också. Skulle vara trevligt att få uttrycka sin uppskattning. Går det att åtgärda?
 0
Sven R (19 Februari 2013 20:37):
Kalle, som du säger kan logistiken ställa till det. Men å andra sidan finns ju potential att välja dyrare lösningar då man exploaterar hårt. T.ex minns jag WTC i NYC som en både häftig och mysig plats. Ordet "mysig" kanske ger fel associationer, låt oss säga "human" istället. Jag antar att man hade underjordiska lastgator som möjliggjorde fotgängarzoner både inomhus och utomhus närmast tornen.
 0
Herbert Tingesten (19 Februari 2013 21:03):
Lite intressanta jämförelser:

Kowloon Walled City - 33.000 invånare på 26.000 m2 - golvarea ca 300.000 m2

Burj Khalifa - plats för 35.000 pers på 7.000 m2 (omgivande park ca 50.000 m2) - golvarea 309,473 m2

Uppgifter från Wikipedia samt Google Maps. Golvareaberäkningen för KWC utgår ifrån ett genomsnittsvåningsantal på ca 12. Det intressanta är att golvarea och "invånarantal" är identiska, sedan kan man avgränsa ytan som BK tar upp lite godtyckligt och få fram olika slutsatser - varav en är att befolkningstätheten är nästan fyra gånger så hög i BK, otroliga 5 miljoner/km2.
 0
Patrik Höstmad (19 Februari 2013 21:12):
Gunnar: Yimbys Anders Gardebring arbetar för fullt med att integrera siterna - men det är mycket som ska fixas. Tills vidare måste du skapa en användare på yimby.se och loggar in där för att kunna gilla sthlm:are.
+2
Olof Antonson (19 Februari 2013 21:23):
Apropå Hong Kong så får jag lite sådana vibbar från det här gamla fotot: http:​/​/​img194.​imageshack.​us/​img194/​30​73/​otterhall.​jpg

Sedan måste jag länka Jespers foto av den mytomspunna målningen (som Gunnar berört tidigare i tråden): http:​/​/​www.​jeha.​net/​goteborg/​visionOtterhall.​jpg
 0
Martin Kolk (19 Februari 2013 21:29):
Burj Khalifa har inte 35000 "invånare", 35 000 är prognosen på hur många personer som kommer att vara i huset i genomsnitt under dagen, inklusive t ex turister, resturanggäster, och personer som arbetar i kontor. Antal personer som verkligen bor i tornet är nog inte högre än 2-3000 personer.

edit: 300,000 kvm på 35,000 personer innebär 8 kvm/person. Även om hela byggnaden vore bostäder verkar det rätt rejält snålt för lyxlägenheter. 309,000 är dessutom gross floor area vilket innebär att praktiskt användbar yta nog är 1/2 eller 2/3 av den ytan.
 0
Herbert Tingesten (19 Februari 2013 21:53):
Martin: Nej, men det handlar om hur många som komplexen rymmer. I teorin skulle man ju kunna bo lika trångt i BK som i KWC. Jämförelsen är intressant eftersom det rör sig om två extrema exempel med delvis identiska parametrar (KWC-golvytan är också gross floor area).
+1
Oscar A (19 Februari 2013 22:38):
Rutan "Mid-Levels, Hong Kong" visar på en avsaknad av stadsmässiga egenskaper. Trots hög täthet verkar det finnas en avsaknad av stadsliv. En viss grad av täthet är självklart en förutsättning för ett gott stadsliv, men vikten av kvarstersstruktur får inte underskattas.
 0
Martin Kolk (20 Februari 2013 00:32):
Oscar: Mid-levels har betydligt mer stadsliv än något kvarter i Stockholm. Västra Hongkong Island har väldigt lite av traditionell kvarterstruktur men ändå väldigt livligt gatuliv kring trånga gator som slingrar sig fram längs berget.
 0
Jan Wiklund (20 Februari 2013 10:10):
Det finns en faktor som talar mot höghus som växer hur mycket som helst och det är att ju högre hus, desto mindre andel av huset kan vara offentligt tillgänglig mot gatan.

Ju mindre denna andel är, desto dyrare blir det att etablera sig där och desto mer monopoliserad blir tillgången. Vilket inte är bra för ett mångsidigt stadsliv. Ett mångsidigt stadsliv kräver också billiga lokaler som är tillgängliga för allmänheten.

Jag undrar om det skulle gå att räkna ut ett optimum där fördelen av många människor på samma kartpunkt når som högst i förhållande till nackdelen av för många våningsplan som inte är åtkomliga från gatan. Eller om det ena (vilket det nu är) alltid är större än det andra.

Eller om - hemska tanke - en klunga höghus alltid är beroende av en vidsträckt lågbebyggelse i utkanten där kapitalfattiga verksamheter får hålla till (i Hongkongs fall på fastlandet). I så fall är det knappast någon vits med dem. Poängen borde väl vara att hitta en stadsform som tillåter mångsidighet och närhet överallt.

En gissning, för vad den kan vara värd, är att detta är det blandade kvarteret där höga och låga hus samsas. Sen är förstås problemet att undvika "mångfaldens självförstöring", i form av att attraktiva kvarter stöter ut lågbudgetaktiviteterna och homogeniseras och blir tråkiga. Men det är en annan historia.
+1
Martin Kolk (20 Februari 2013 11:47):
I täta delar av Hongkong finns affärer, restauranger och liknande på det första 4-5 våningarna av hus. Rörelser som tillexempel dagis kan ligga betydligt högre upp i byggnaden. Jag skulle inte oroa mig att höghus tränger ut rörelser som behöver spontana kunder. 3-4 trappor upp är trots allt betydligt närmare än stor gata än något kvarter bort.

Köplador och fabriker går naturligtvis dåligt ihop med höghus dock.
 0
Jan Wiklund (20 Februari 2013 13:44):
Martin: Teoretiskt, ja, men som Jan Gehl har konstaterat går folk inte i trappor. Även om tre trappor upp ligger närmare än tre kvarter bort hittar folk inte dit om dom inte vet att det ligger där. Medan lokalen tre kvarter längre bort passeras av folk som inte alls hade tänkt sig att hitta något. Det är i stor utsträckning såna slumpmässiga upptäckter som skapar en bra stad enligt Jacobs.

Å andra sidan kan jag gott tänka mig att det går att bygga höghus ovanpå köplador och fabriker. Det är inte enkelt det här. Jag tror att det kräver mer fingertoppskänsla än enkelt tillyxade regler. Men någon sorts tumregler behöver vi ändå.
 0
Herbert Tingesten (20 Februari 2013 13:49):
Jan: Det är nog en vanesak var man tittar när man strosar på gatan. Om det inte skulle funka med restauranger på fjärde våningen skulle de inte vara så vanliga i mer höjdorienterade städer. Ofta finns det rulltrappor som sköter förbindelsen med gatuplanet, och publika hissar finns i princip alltid.
 0
Benny H (20 Februari 2013 15:09):
Man kan inte annat än tycka synd om Göteborg när man läser hur illa stadsplaneringen sköts! Att GBG är Sveriges minst urbana storstad verkar inte stadplanerarna ta någon som helst notis om. GBG uppfattar jag som besökare som en gles utspridd stad som skulle må bra av ordentlig förtätning i framförallt övergivna industriområden och ej använda överblivna ytor. Man borde skicka en delegation till Glasgow för att få inspiration. Och framförallt borde man sluta bygga hus i park, denna förbannelse som är som en våt filt över svenska städers urbanisering! När ska korkade kommunpolitiker, stadsplanerare och arkitekter i Sverige fatta att denna typ av stadsbyggnad är helt förlegad i de flesta länder?
 0
Anders Gardebring (21 Februari 2013 00:32):
Jan W
Jag har varit rätt mycket i asiatiska storstäder och det är mycket vanligt med med publika verksamheter flera våningar upp i byggnaderna. I Hiroshima besökte jag ett komplex med flera våningar av restauranger där en hel våning upptogs av bara okonomiyakiställen. I Osaka har jag gått omkring bland restauranger uppbyggda kring gränder i ett källarplan. I Hong Kong fann jag mig i varuhus som upptog de 15 första våningsplanen samt flera källarplan o direktkoppling till tbana. När jag jobbade i Manilla kunde jag ta hissen ner till food courten på plan 12. De asiatiska metropolerna har en urban intensitet på en nivå som inte existerar i Europa.
 0
Johannes Westlund (21 Februari 2013 00:56):
Ett problem med skyskrapor är väl dock att de tenderar att bli väldigt "self contained". Skyskrapan byggs som ett holistiskt komplex som suger in stadslivet i sig istället för att integrera mot det. I värsta fall går det knappt att komma ut till gatan, finns utmärkta amerikanska exempel på det om jag inte minns fel. Ingångarna blir istället typiskt genom tillhörande parkeringshus, eller t-bana.
+1
Johannes Westlund (21 Februari 2013 01:02):
Benny H: Jag har länge tänkt att göra en bildserie "ett stenkast från innerstaden" och fota alla döda miljöer som breder ut sig i centrala lägen. Det tragiska är att det är ett jättejobb, det finns ju hur mycket som helst...

Håller med dig om husipark också. Jag cyklar ofta mellan Korsvägen och Munkebäck längs leden och det är vansinnigt hur mycket gräsmattor det är där. Jag har aldrig sett dem användas av någon dock. Kanske borde göra en serie "Ett stenkast från Liseberg" också... Helt allvarligt så känns det som att man åker genom en slags rumtidsportal när man passerar St Sigfridsplan och hamnar i nån liten småstad. Att jag i själva verket befinner mig i Sveriges andra största stad känns surrealistiskt.
 0
Jan Wiklund (21 Februari 2013 09:44):
I Söderhallen blir det ganska tomt med folk till och med på plan 2. Men det kanske är en vanesak.
 0
Harald Enoksson (21 Februari 2013 10:17):
Anders: finns det ingen tråd här nånstans om vad alla har för favoritstad? Inte för att jag skulle kunna svara på den frågan själv men det vore kul att läsa diskussionerna (ligger själv på fyra år i Östasien och fler lär det bli :)
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2013 10:42):
Robin Andersson, som urbanist kan det nog vara rätt svårt att inte gilla skyskrapor, i alla fall lite. :)

Olof Antonson, Singer Building slår onekligen det mesta. Ofattbart att det revs. Ett torn i den stilen skulle onekligen pryda tilltänkta plats. Gotham!

Patrik Andersson, låter förträffligt. Tack för besked.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2013 11:02):
Angående butiker i flera våningar: Butiker i två plan med stora skyltfönter i andra våningen, i alla fall om det är en och samma butik, funkar väl å andra sidan bra. Lägger man sedan källarplan i halvvåning nedtill, i "basements" alltså, som på Tredje Långgatan, så får man plötsligt butikslokaler i tre våningar: http:​/​/​kartor.​eniro.​se/​m/​nQsj6
+1
Sven R (21 Februari 2013 15:46):
"Helt allvarligt så känns det som att man åker genom en slags rumtidsportal när man passerar St Sigfridsplan och hamnar i nån liten småstad. Att jag i själva verket befinner mig i Sveriges andra största stad känns surrealistiskt."

Man kan se det omvänt också. När Örgrytes villastad bygges ut i början på seklet så var Gårda också småstadsaktigt, dvs där höghus och arenor har byggts i modern tid. Örgryte ligger ju inte så nära city egentligen. Det är bara det att innerstadens huvudsakliga expansionsriktning har varit söderut eftersom älven är en barriär.

Jag tycker delen från S:t Sigfridsplan bort mot Kålltorp är en av Göteborgs finaste miljöer. Speciellt bäckravinen är läcker. Om man gillar att kolla på hur arkitekturen förändrades från nationalromatik till funktionalism så kan man ta en promenad där.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2013 18:24):
Fast Gårda var ändå mer urbant då än det är idag och ingen villa- och lamellstad som Örgryte (vilket inte betyder att det inte fanns privathus, särskilt uppe i sluttningen på andra sidan järnvägen). Det är strukturen det hänger på.
 0
Johannes Westlund (21 Februari 2013 19:06):
Jag syftar väl mindre på Örgryte än på vad som följer sedan. Först är det grus/gräsplan efter något rivet komplex nära Govinn. Sen om man fortsätter längs Delsjövägen följer med jämna mellanrum rätt stora gräsplaner. Konsekvent vänder husen ryggen till. Detta fortsätter hela vägen fram tills leden byter namn till Munkebäcksgatan och en hyfsat urban miljö tar vid med ganska stadsmässiga radhus-enheter. Det är väl cirka 2,5 km som allt vad urban miljö heter *upphör*. Jag tycker det är tragiskt. Antagligen har motorvägen en del att göra med att upplevelsen blir att Göteborg stad liksom slutar efter Södra Gårda.
 0
Krister Malmqvist (21 Februari 2013 20:48):
Jag tycker det räcker med 500.000 innevånare i Götet. I ännu större städer är det mycket svårt att ta sig fram. Satsa istället pengar på städer som Borås, Skövde, Lidköping, Skara som är regioncentra. Alla behöver inte bo i Stockholm, Göteborg eller Malmö.
 0
Gunnar Einarsson (21 Februari 2013 20:55):
Tja, den stad som skulle ha legat där ligger idag utslängd i Bergsjön, Angered och Tuve.
 0
Alexander Åkerman (21 Februari 2013 21:14):
Skulle vara intressant att se vilka exploateringstal det är frågan om i jämförelsen, det skulle sätta de två olika typologierna och dess kvaliteter i perspektiv. Befolkningstäthet är ju en ganska irrelevant jämförelse då den är beroende av kultur, klimat, ekonomiskt välstånd etc. Tillexempel har slumområdet Dharavi i Bombay antagligen världens högsta befolkningstäthet med minst 300 000 invånare per kvadratkilometer alla inrymda i två - trevåningshus.

Exploateringstalet för Dharavi som helhet = 2. Men det innebär ju inte att man kan uppnå samma täthet genom att bygga en liknande struktur av tvåvåningskjul i Sverige. Den kulturella kontexten är betydelsefull. Om Mong Kok skulle byggas i Stockholm är det inte alls säkert att det urbana livet som finns i Hong Kong skulle uppstå på samma sätt i Stockholm. Kanske har Jan Wiklund rätt i sitt argument om att en för hög täthet kan försvåra för verksamheter som inte är vinstmaximerande om den kulturella kontexten skruvas tillbaka till Sverige.

Tips på en intressant hemsida. Densityatlas.org
 0
Johannes Westlund (21 Februari 2013 21:25):
Det bör väl sägas att befolkningsökningen i våra storstäder inte bara har att göra med att det flyttar in nya människor. Befolkningsökningen städerna själva genererar är betydande. Jag tycker dessutom personligen inte man ska lägga så mycket värdering i hur stort eller litet det blir. Där människor vill bo får staden växa.
 0
Matthias. H (21 Februari 2013 22:48):
Krister, det var flera år sen Gbg passerade en halv miljon, i år passeras 530 000. Det var 526 089 vid årsskiftet, en ökning på drygt 5 700 sen förra årsskiftet...
 0
Hannes Johansson (22 Februari 2013 12:44):
Krister: Att det skulle vara svårt att ta sig fram i städer med fler än 500000 invånare är ju ett påstående från din sida. Kan du över huvud taget backa upp det? Jag har själv varit i betydligt större städer än Göteborg där jag upplevt att det varit betydligt enklare att ta sig fram, så uppenbarligen skiljer sig ju våra personliga erfarenheter. Vem har rätt?
 0
Anders Gardebring (22 Februari 2013 19:13):
Krister Malmqvist:
Jag har spenderat sammanlagt en månad i Tokyo vid två olika tillfällen. Tokyo metropolitan area har drygt 35 miljoner invånare. Det är avsevärt enklare att ta sig fram än i Göteborg eftersom du i princip aldrig är mer än 10 minuters gångväg från en spårstation.
 0
Krister (22 Februari 2013 22:18):
Ja kollektivtrafiken i Gbg är inte mycket att skryta över!
 0
Göran Johnson (23 Februari 2013 18:05):
Det är ju inte särskilt intressant att jämföra små rutor i två städer. Intressantare är att jämföra hur täta hela städer är. Då beöver man ta hänsyn till hur stor yta man jämför eftersom de flesta städer är tätast i den centrala delen. Så här kan man jämföra Barcelona med Hong Kong.

Barcelona stad 102 kvkm, 1,6 milj inv, täthet 16 000 inv per kvkm.
Hong Kong (exkl New terr), 127 kvkm, 3,3 milj inv, täthet 26 000 inv per kvkm

Barcelona storstadsomr 803 kvkm, 4,4 milj inv, täthet 5 500 inv per kvkm
Hong Kong (inkl New terr) 1 104 kvkm, 7,1 milj inv, täthet 6 400 inv per kvkm

Trots något större yta blir Hong Kong klart tätare i båda fallen. Men troligen är boendeytan per person klart lägre i Hong Kong, så mäter man våningsyta per kvkm är det inte säkert att man får samma resultat.
 0
Jan Wiklund (24 Februari 2013 11:08):
Var skulle man, med dom här måtten, sätta respektive gränser i Stockholm? Var tar storstadsområdet slut?

Detta inte frågat i polemiskt syfte utan för att jag verkligen söker ett relevant mått. Stockholm är ju extremt utspretat - men mycket av det är vildmark. Å andra sidan är vildmarken en orsak till att stan är så utspretad.

Hongkong är ju något av en ö - men strax utanför gränsen, på gammalkinesiskt område, ligger industriområdena som ekonomiskt sett "hör till" Hongkong. Så egentligen borde väl dom räknas in? Barcelona har turen att avgränsas av berg som sätter ett tvärt slut på stan - men både längs kusten och uppåt Vallésdalen fortsätter stan hur långt som helst.

Jag sätter värde på att du använder två mått, men kanske man borde använda fler? Genomsnittligt pendlingsavstånd, om det gick att få tag på?
 0
Göran Johnson (24 Februari 2013 12:03):
Jan: Var skulle man, med dom här måtten, sätta respektive gränser i Stockholm? Var tar storstadsområdet slut?
Mina mått som baserar sig på administrativa områden har fördelen att man för det mesta lätt kan hitta uppgifterna. Min erfarenhet är att det ger en bra bild av den faktiska tätheten, i varje fall om man tar flera olika mått. För Stockholm är tätheten för kommunens 187 kvkm ca 4700 inv per kvkm vilket inte är så lätt att jämföra med Barcelona och Hong Kong p g av storleksskillnaden. Jämför man i stället regionens centrala kommuner och de inre förortskommunerna (11 av regionens 26 kommuner) får man en yta av 735 kvkm, dvs nästan samma som för Barcelonas storstadsområde. Men i Stockholm är tätheten bara 2502 inv per kvkm, dvs mindre än hälften jämfört med i Barcelona. Man kan därför ganska säkert säga att Stockholm är avsevärt glesare. Stockholms tätaste del, innerstaden, med en areal på 36 kvkm har en täthet som är ca 8500 inv per kvkm, vilket fortfarande bara är drygt hälften av tätheten i Barcelona stad, som ändå är tre gånger större till ytan.
Intrycket består att Barcelona är en mycket tät stad enligt europeiska mått mätt.
Asiatiska städer har alltid en hög befolkningstäthet beroende på (bl a) låg utrymmesstandard, även utan höga hus. Även Hong Kong har stora obebyggda områden framförallt i New Territories och på södra dlen av Hong Kongön.
 0
Göran Johnson (24 Februari 2013 22:54):
En annan jämförelse mellan tätheten i ett antal storstäder i världen, räknat som inv per bebyggd mark, finner man i Bertaud & Malpessi: "The Spatial Distribution of Population in 48 World Cities: Implicatons for Economies in Transition", The Center for Urban Land Economics Research, USA (2003). Hur den bebyggda ytan är avgränsad framgår inte i mitt referat. Händelsevis finns såväl Hong Kong (36700 inv/kvkm), Barcelona (17100) och Stockholm (3600) med bland de undersökta städerna och med samma rangordning med avseende på täthet som jag refererat ovan. Hong Kong tätast och Stockholm glesast.
 0
Jan Wiklund (25 Februari 2013 09:45):
Det där med "lätt att hitta uppgifterna" är ju lite som alkisen som letade efter sina nycklar vid gatljuset för att det var ljusast där. "Stockholms kommun" t.ex. har ju fullständigt nippriga gränser. Men så länge man använder flera mått kanske det är ok även om det inte är helt vetenskapligt. Helst skulle man ju vilja sätta en punkt per invånare och sen räkna ut något avståndsmått för dem. Omöjligt borde det inte vara.

Har du några mått på lägenhetsyta som kan jämföras med befolkningstätheten? Om hongkongborna har hälften av barcelonaborna borde det betyda att städerna är lika tätt byggda.
 0
Robin Andersson (25 Februari 2013 10:27):
Jag gillar inte begreppet "tät stad". Det är för generellt och kan fungerar väldigt illa retoriskt när det är mindre insatta människor som debatterar. Jag ser hellre att man använder "exploateringsgrad" och "exploateringstal". Det är mer ett mer konkret begrepp som tydligare pekar på effektiviteten i markutnyttjandet snarare än känslan av täthet.
+1
Jan Wiklund (25 Februari 2013 10:31):
Robin: Exploateringsgrad funkar nog i professionella sammanhang men i vardagsspråket låter det gnidigt, för tankarna till giriga byggherrar och sånt. I lekmannasammanhang föredrar jag ordet "nära", det är omöjligt att ha något emot...

Det gäller som alltid att anpassa språkbruket efter publiken.
 0
Robin Andersson (25 Februari 2013 10:37):
"Nära" är bra. Men det är ju än mer generellt än "Täthet".

Jag förstår vad du menar med girigheten i begreppet "exploateringsgrad", men jag tycker samtidigt inte att begreppet är tillräckligt använt eller gammalt för att har blivit färgat. Ännu kan man lyfta ordet som något positivt. Närhet och exploateringsgrad är ju inte samma sak, även om det är beroende av varandra.
 0
Göran Johnson (25 Februari 2013 11:06):
Jan. De mått på bostadsyta per person som jag hittar gäller Hong Kong resp Spanien. Skillnaden är ju stor. I Hong Kong är ytan 12,6 kvm per person (public housing som utgör ca hälften av beståndet) jämfört med ca 32 kvm i Barcelona (Om man antar att det är ungefär samma som i Spanien som helhet).
Det betyder faktiskt att Barcelona trots allt är något tätare än Hong Kong, om man utgår från Bertaud-Malpessis siffror ovan, ca 5500 kvm/ha för Barcelona jämfört med 4600 kvm per ha för Hong Kong. Det gäller ju bara för bostadsytorna, men ändå. Stockholm är bara mellan en fjärdedel och en tredjedel av detta.
 0
Herbert Tingesten (25 Februari 2013 11:27):
Hong Kong består dock till stor del av vildmark pga topografin. Räknar man enbart den bebyggda ytan så får man ett mer relevant mått. Genom att dela in städerna i rutor om 4 hektar och räkna bort de obebyggda kommer Alain Bertaud fram till siffrorna 367 inv/bebyggt hektar för HK och 171 för Barcelona, medan Stockholm bara har 1/10 av HK:s täthet, 36 inv/hektar.

http:​/​/​www.​alain-​bertaud.​com/​images/​Average%20​Density%.​.​
 0
Göran Johnson (25 Februari 2013 11:38):
Herbert T: Ja, det var ju det jag skrev några inlägg ovan. Men den höga befolkningstätheten i Hong Hong beror till stor del på låg utrymmesstandard (se ovan). Allra tätast enligt Bertaud är ju Mumbai, som inte alls har särskilt många höga hus, men en extremt låg utrymmesstandard.
 0
Herbert Tingesten (25 Februari 2013 11:47):
Göran: Ja, det är sant, så går det när man börjar nerifrån och inte läser ikapp. Då måste vi fastställa den genomsnittliga bostadsytan i Barcelona för att slutgiltigt kunna utse en segrare.
 0
Jan Wiklund (25 Februari 2013 11:48):
Herbert: Att Stockholm har så låga siffror kan ju bero på att vi också har så mycket obebyggt. Inte pga topografin, men ändå.

Man kan väl konstatera att det finns två sätt att uppnå hög exploateringsgrad (för att använda Robins uttryck): Barcelonas och Hongkongs. Vilket som är effektivast vete fan. Men de har i alla fall lyckats långt bättre än Stockholm...
 0
Göran Johnson (25 Februari 2013 12:28):
Att Stockholm är så glest beror inte i första hand på obebyggd mark. Det finns två huvudskäl till Stockholms gleshet. Det första och viktigaste är den stora andelen småhusbebyggelse med låg täthet. 81 procent av bebyggelseytan är småhus, ofta glest eller mycket glest bebyggda områden. Det andra skälet är omfattningen av s k öppen flerbostadshusbebyggelse, ofta med låga lamellhus eller punkthus med måttlig täthet. Dessa bebyggelsetyper upptar ytterligare 16 procent av bebyggd markyta. Den enda riktigt täta bebyggelsen, sluten kvartersbebyggelse, utgör endast 3 procent (!!!), mest i innerstaden, men även där finns ju öppen bebyggelse.
 0
Jan Wiklund (25 Februari 2013 12:44):
Göran: Det var vad jag menar med obebyggt. Alldeles för lite av marken täckt av hus.
 0
Göran Johnson (25 Februari 2013 13:23):
Jan: OK, så kanske man kan säga. Om hela Stockholm hade sett ut som där jag bor, Maria församling med tätheten 240 inv/ha, hade stan varit tätare än Barcelona. Men då hade hela reginens invånare, 2,1 miljoner, rymts i innerstaden + halva ytterstaden. Resten och alla de 25 övriga kommunerna hade kunnat utgöra strövområden och jordbruksmark.
 0
Robin Andersson (25 Februari 2013 13:35):
Vi måste få ordning på begreppen här. Befolkningstäthet är en sak. Exploateringsgraden är en annan.

Våra livsstilar förändras över tid beroende på många olika faktorer, ofta mjuka faktorer. Det medför att vi har behövt olika mycket boendeyta per person genom årtiondena. Därför känns det mer relevant att prata om hur vi skapar en hög exploateringsgrad, då det är något som är statiskt över tid och därför jämförbart. Nyttoarea, kanske man ska kalla det.

Vad framtida behovet på boendeyta per person kommer att vara vet vi inte. Det varierar säkerligen över en livstid. Om man nu ska generalisera för att ändå få något slags riktvärde så kan man väl anta att en normalstor villa någon slags övre gräns. Detta eftersom man sällan har behövt avgränsa storleken uppåt vid villabyggen men ändå hamnar på c:a 200 kvm för 4-5 personer, eller något liknande.

En annan relevant fråga är hur man bygger bostäder i stadsmiljö som lockar alla slags människor i alla skeden av livet. Boende i en "tät" och sammanhållen stadsmassa är bevisligen det mest hållbara. Ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Även bäst ur ett hälsoperspektiv. Frågan är ju då hur bostäder och stadsmiljöer måste utformas för att alla människor ska känna att det är ett bra alternativ för just dem. DET, tillsammans en ökning av exploateringsgraden, är ju nyckeln till ett hållbart stadsbyggande.
 0
Göran Johnson (25 Februari 2013 16:23):
Robin: Både befolkningstäthet och bebyggelsetäthet är av intresse beroende på vad man är ute efter. Det är befolkningstätheten som ger underlag för affärer, restauranger mm, sånt som genererar folkliv och stadsliv. Befolkningstätheten sjönk i Stockholm fram till mitten av 1980-talet, därefter har den åter ökat. För att få en hög befolkningstäthet krävs hög täthet på bebyggelsen. Eftersom utrymmesstandarden ökade så snabbt under 1960- och 1970-talen ledde det till en utspridning av befolkningen trots att det byggdes mycket i Stockholm, även i innerstaden. Sedan början av 1990-talet ökar inte utrymmesstandarden längre, utan minskar tvärtom lite sakta, p g a (för) lågt bostadsbyggande. Den är idag ca 40 kvm per person i Stockholmsregionen, lite mindre centralt och lite mer i ytterkommunerna. I Stockholms stad ca 36 kvm per person.
 0
Benny H (27 Februari 2013 16:54):
Efter all denna sifferexercis så kan man väl konstatera att en hög tät stad ger de urbana kvaliteter som de flesta som vill bo i städer eftersträvar! Tyvärr är problemet som så ofta att de som redan har sin centrala ganska lugna enklav gärna vill ha den kvar och att förtätning med fördel kan göras i ett annat kvarter bredvid bara JAG får ha kvar min utsikt, gräsplätt, skogsdunge eller vad det nu kan vara som gör att man motsätter sig förtätning! För det är ju så att i slutändan så vill även NIMBY:s ha den täta stadens fördelar bara inte just här!
+2
Niklas Öhrström (28 Februari 2013 11:21):
Benny H:
Fast det borde inte dra ner tätheten i rena stadsutvecklingsprojekt såsom Sjöstaden, Liljeholmen, Hagastaden, Värtastaden osv (New Towns). Det borde heller inte dra ner tätheten om trafikledsbarriärer (och andra tomma barriärer) överbryggas med kvartersstad.
+4
Herbert Tingesten (28 Februari 2013 11:34):
Det absurda är när man nöjer sig med att konstatera att Barcelona är lika tätt som HK - och sedan använder det som argument för att bygga som i Stockholm, dvs med max 1/4 av tätheten. Ännu absurdare blir det när man tar bort våningar på föreslagna byggprojekt med samma motivering.
+1
Jonas Lagander (7 Mars 2013 14:52):
En viktig anledning till Hong Kongs förtätning är att de tar in nästan hälften av stadens intäkter från utleasing av mark till högstbjudande vilket stimulerar fram en effektiv markanvändning. Bara 40% av ön är urban, resten landsbygd och vild natur! Om Sverige matchade detta med en markvärdesavgift skulle vi snart också ha mycket tätare städer.

www.landskatt.se
 0
Magnus (8 Mars 2013 17:58):
Att Hongkong i vissa områden är extremt tättbebyggt och plågas av exceptionellt höga fastighetspriser beror i första hand INTE på utrymmesbrist. Orsaken är som vanligt konsekvenser av statligt ägande, centralplanering, regleringar och därav följande korruption. I HK äger staten i princip all mark och en stor del av statens intäkter härrör från riggade landauktioner där ett fåtal byggbolag, kontrollerade av stadens tycoons, gör upp om de mycket lönsamma projekten.
 0
Herbert Tingesten (8 Mars 2013 18:58):
Magnus: som du beskriver det låter det som idel fördelar. Markresursen utnyttjas väl, staden tjänar pengar, byggbolagen tjänar pengar. Naturmark sparas och folk kan bo centralt och slipper ha bil. Alltså precis tvärtom i alla avseenden mot Stockholm, möjligen med undantag för byggoligopolets miljardvinster.
 0
Magnus (9 Mars 2013 15:10):
Herbert: Nja, som alltid när staten är inblandad används resurserna uselt. Trots extrema markpriser finns massor med tomma ytor helt utan funktion både i NT och i centrala delar av staden. Politiker och den ekonomiska eliten tjänar enorma summor pengar medan alla andra i genomsnitt tvingas allokera nästan hälften av sina inkomster för att ha råd med minimalt boende med oftast bedrövlig standard och usel kvalité. 50% av befolkningen bor i subventionerade ghetton som får gamla sovjetiska förorter att framstå som inspirerande. Dessutom allokeras oerhörda mängder kapital till en osund sektor som därmed tränger undan produktiva investeringar. Don't get me wrong, jag älskar täta städer men Hongkongs bostadssituation är katastrofal och påvisar alla symptom som kan förväntas av byråkratiskt fixande: bristsituation, höga priser och dålig kvalité.
 0
Michael Hjortstierna (21 Mars 2013 17:26):
Finns det några nyckeltal om hur många kvadratmeteryta:

- bor en vuxen och barn på?
- kvm/kontorsanställd?
- kvm/butiksanställd?
 0
Tobias Axelsson (21 Mars 2013 18:11):
Angående personer/kvm boyta verkar det här vara regel hos många hyresvärdar:
1 rok < 49 kvadratmeter, max tre personer
2 rok < 70 kvadratmeter, max fyra personer
3 rok < 90 kvadratmeter, max sex personer
4 rok <110 kvadratmeter, max åtta personer
5 rok <120 kvadratmeter, max 10 personer
 0
Daniel Andersson (21 Mars 2013 18:36):
En siffra för Sverige enligt Eurostat är 44.34 m^2 boendeyta per person:
http:​/​/​cornucopia.​cornubot.​se/​20​12/​11/​trangboddheten-​i.​.​
 0
Michael Hjortstierna (22 Mars 2013 12:39):
Funderade just på detta med den perfekta byggnaden, är det 4 vån bostäder, 2 våningar kontor och 1 våning butiksyta?

Ultimata är i så fall 7-våningshus?

Givetvis spelar massa variabler roll men väldigt grovt?
 0
Hannes Johansson (22 Mars 2013 12:55):
Jag skulle säga att det inte finns någon perfekt byggnad, eftersom dynamik och variation i sig är stadsmässiga värden.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Uppsala:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.

Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.

När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.

När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.

Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

Mer information om oss
Gå med

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg

ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg

YIMBY Norge

Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma

Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.