Samarbete mot bostadsbristen

Låt oss lämna den uppgivna siffran därhän och fokusera på uppgivna orsaker och medel för detta mål. Det påpekas att ny lagstiftning behövs, vilket torde kunna tolkas som att debattörerna antyder att dagens lagstiftning är ett hinder i sammanhanget. I väntan på Godot så har dock länets offentliga aktörer genom denna debattartikel gått ut med tanken att tillsammans försöka se vilka verktyg som finns tillgängliga för att komma till rätta med gemensamma problem som länet står inför:

"Kommunerna äger huvuddelen av planeringsprocessen. Länsstyrelsen medverkar i samråd, yttrar sig om planer utifrån ett riksintresseperspektiv och hanterar överklaganden. Vi bedömer att det redan nu och inom gällande lagstiftning är möjligt att enas i en gemensam avsiktsförklaring om hur vi ska gå till väga för att skapa fler bostäder."

Även om det är svårt att sia om vad detta konkret faktiskt kommer att innebära kan vi kanske i alla fall hysa förhoppningen att det inte försvårar situationen. För de privatpersoner som intresserar sig för bostads- och stadsplanering men saknar direkt insyn i hur koordinationen mellan kommun och länsstyrelse faktiskt fungerar framstår oftast den senare parten som en bromskloss.

Utifrån i sig oftast välmenade bevekelsegrunder och allt för ofta vagt forumlerade riksintressen har svenska länsstyrelser för vana att skjuta detaljplaner i sank. Detta har inte minst varit fallet för Stockholm, där Stockholms innerstad som ett riksintresse så när inneburit att kommunen blivit berövat sitt planmonopol.

Att tydliggöra vad som får byggas var i ett tidigare skede torde kunna medföra att transparansen och förutsägbarheten i den oftast mycket långa processen (Josef K.:s var mycket kortare i sidor räknat) - som också skall kortas enligt debattartikeln. Att regler och förordningar medför att utfallet för en ansökan i de flesta fall är någorlunda lätt att förutspå är en viktig del för att procssen skall uppfattas som både säker - vilket underlättar beslut för den som vill bygga bostäder - och rättvis.

Mycket fokus i debattartikeln ligger emellertid på vad staten bör göra för att förbättra infrastrukturen i länet. Kanske denna sammanslutning av länets starka män och kvinnor är mer av en koalition för att vinna inflytande i staten - och anledningen till att artikeln publicerats i DN - än att lösa eventuella interna problem. Vi har säkerligen anledning att återkomma i frågan.