Våga bygga pastischer - och omvänd nimbyiterna!

Jag vet att det här delvis har diskuterats i kommentarerna till "Gamla stan Göteborg", men jag vill ändå dra igång en ny debatt med en lite annan infallsvinkel.

Anledningen till att det finns så många nimbyiter är inte bara att de älskar gräsmattor och solvinklar. Vad jag tror är minst lika viktigt är att det finns en allmänt utbredd uppfattning om att äldre arkitektur är vacker, medan nyare arkitektur består av trista lådor. Med andra ord: det som är nybyggt är per definition fult.

En lösning kan vara att bygga nya hus i äldre stil. Så gjorde man i S:t Eriksområdet på Kungsholmen (vilket har nämnts i kommentarerna till inlägget "Visuell ordning: dess begränsningar och möjligheter") och enligt Wikipedia såg reaktionerna ut så här: "Just denna formgivning hyllades av allmänheten, medan arkitektkollegerna var avvisande och kritiska och kallade det hela för pastisch och otidsenligt." Se länken nedan och döm själva:

http://maps.google.se/?ll=59.334765,18.042898&spn..

Genom att härma äldre stilar kan man alltså vara hyfsat säker på att allmänheten kommer att uppskatta resultatet - vad än arkitekterna säger om "pastischer". Om man skulle föreslå den här typen av bebyggelse på, säg, Heden tror jag att reaktionerna hade blivit helt annorlunda än när Wingårdh lade fram sina skyskrapor. Och när man väl byggt ett sådant område kan man alltid peka på det som ett positivt exempel: "Titta vad fint det blev på Heden!"

Nu menar jag absolut inte att man behöver hårdra det på det här sättet. Man kan förstås blanda olika typer av äldre stilar med nyare arkitektur - gärna med inslag av högre byggnader. Och självfallet i form av tät, kvartersformad blandstad! Min poäng är att ju mer man flirtar med äldre arkitektur, desto lättare är det att få allmänheten med sig.

Håll med eller säg emot!

---

Senast ändrad 27 februari 2012 13:15

Tror det är en bra grej. Men som alltid är stadsplanen A och O. På Heden krävs att man kopplar samma gatorna som leder dit så stråk kan bildas. Skulle Wolo ta hand om det på egen hand skulle det troligtvis bli en cirkelgata i mitten som totalt bröt av de potentiella stråken.

Det ska alltså vara tilltalande arkitektur men den vackra arkitekturen ska alltså vara tillgänglig för alla.

Absolut! Men jag ser det som två helt olika diskussioner. Den tilltalande arkitekturen i sig bryter inte av några stråk.

Ska tillägga att jag inte själv gör någon värdering av vad som är vackert eller inte (även om jag personligen uppskattar den här typen av arkitektur). Men eftersom utformningen av fasaderna inte har någon egentlig koppling till den täta blandstad som Yimby eftersträvar, så kan det vara strategiskt smart att i det här fallet vara lite populistisk och helt enkelt ge folk vad folk vill ha.

---

Senast ändrad 27 februari 2012 16:17

Jag ogillar ordet pastisch eftersom det ligger en tråkig värdering i det. Det blev en ganska intressant arkitekturdebatt i kommentarsfältet på den här artikeln jag skrev förra året där jag förklarar min syn på just "pastisch"/modern arkitektur etc. (och givetvis får mothugg):http://gbg.yimby.se/2011/02/schillerskas-skolgard..

Egentligen tycker jag inte att man behöver återskapa någon särskilt tidsepok, utan snarare bara plocka upp den klassicistiska byggnadstraditionen där man lämnade den senast (om inte annat så för att leka lite med det). Det har visat sig fungera väl under flera tusen år ... Förhoppningsvis kan vi få ett arkitekturklimat i framtiden som är mer tillåtande och mångfacetterat än idag.

---

Senast ändrad 28 februari 2012 01:16

Jo, jag vet. Det var mest ett tafatt försök att göra rubriken lite spetsigare.

Är "historiserande arkitektur" den bästa benämningen om man vill uttrycka sig mer neutralt? Det var ju förresten så man tänkte under stora delar av 1800-talet, och det lär vara få som idag betraktar de byggnaderna som värdelösa kopior.

Vad som kanske är allra mest intressant är att det sällan behövs några överdrivna utsmyckningar - tvärtom slås man av hur lite som krävs för att förvandla en nyfunkislåda till exempelvis 20-talsklassicism. Självklart behöver man inte heller gå hela vägen, men varför man är så rädd för att plocka upp vackra och uppskattade element från äldre arkitektur kan jag verkligen inte förstå.

Nej, jag kan inte heller förstå resonemanget. Somliga uttrycker sig som om det vore naturlagar de talar om. Även historiserande har en negativ klang. Det viktiga är nog att inse att man inte prompt måste återskapa någon svunnen tid, utan snarare bygga vidare på en tradition.

---

Senast ändrad 28 februari 2012 14:02

jojomen, BRA tillbakablickande arkitektur ska givetvis vara tillåten. Risken är dock minst lika stor att det blir kasst som när man bygger NYTT.

En betydligt bättre lösning än att satsa på att bygga pastischer är att satsa på bra arkitektur och stadsbyggnad överlag.

"Vad jag tror är minst lika viktigt är att det finns en allmänt utbredd uppfattning om att äldre arkitektur är vacker, medan nyare arkitektur består av trista lådor. Med andra ord: det som är nybyggt är per definition fult."

man kan ju också se till att bygga bra snygga lådor. Dessutom lättare att få igeom med entreprenörerna(även om det bevisligen inte alltid är lätt där heller)

Olof, jag har aldrig träffat en beställare som vill ha ett hus som ser gammalt ut. Dom som vill ha sådana hus gör förmodligen som den där arkitekten i Jan Lööfs seriestripp, han köper ett hus som är gammalt på riktigt med den genuina charmen ett hantverksmässigt hus har. Vi har fått helt nya material och ett helt nytt sätt att bygga på under 1900-talet. Det ger naturligt nya uttryck. Och en ny tradition.

Karl Karl: Jag har väl inte sagt att man ska bygga pastischer istället för att satsa på bra arkitektur överlag? Varför inte både och?

Det jag är helt övertygad om är att historiserande arkitektur är en väldigt smart genväg till folks hjärtan. Annars kvittar det hur väl man talar om planerade nybyggen - allmänheten kommer i alla fall (med visst fog) att tänka att "det blir ändå bara de vanliga lådorna". Vilket triggar deras ryggmärgsreflex att säga nej till alla byggplaner.

Sven: Det där köper jag inte. För det första är bevisligen både Jakriborg och S:t Eriksområdet populära, trots att de inte är gamla på riktigt. (Personligen tycker jag att ett område som Jakriborg blir lite för mycket Disneyland, men det är en annan fråga.)

För det andra förstår jag inte varför ny byggteknik måste förändra arkitekturen i grunden. I så fall var väl även Jugendarkitekturen en naturlig följd av den tidens teknik, vilket inte låter särskilt rimligt.

Varför tycker du inte det låter rimligt? Kolla på Centralbadet i Stockholm:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Centralbadet

Dess arkitektoniska uttryck är direkt avhängigt den tidens modernaste teknik.

Visst, men då som nu kunde man antingen smycka ut fasaderna eller välja en enklare lösning. Den biten har inte förändrats, men ändå bygger vi på ett helt annat sätt idag.

För att ta ett annat exempel: Numera kan vi bygga tegelväggar där stenarna har exakt samma färg. Men ofta väljer vi ändå att härma äldre väggar, eftersom teglet får mer liv när färgen skiftar lite. Vad anser du om det?

Om det ser bra ut så är det ju bra. Vilket det ju oftast gör. Men jag tycker inte färgvarierat tegel är något som specifikt hör "gammal" arkitektur till. Det är en sån sak som arkitekten kan få igenom, ett lite dyrare tegel. Men fasaddekorationer i stuck, nej det skulle bli för dyrt.

Det jag menar är att klassicismen har ca 3000 år på nacken, och vi kan gott tillåta oss att bygga vidare på den ibland. Vi bör åtminstone inte förbjuda oss att göra det, vilket somliga verkar vilja. Detta kan omöjligt leda till något nytänkande. Genom att tala om pastischer och tillbakablickande missar man det evolutionära perspektivet, där vi faktiskt kan lära oss ett och annat av gamla tider och bygga vidare på en fungerande form. Jag säger inte att vi måste bygga "hus som ser gamla ut", men jag säger att vi borde inspireras av hela historien, snarare än enbart se till perioden efter modernismen. Karl brukar visa bilden på det gråa hotellet i Paris som leker med den gamla formen, och det tycker jag är ETT utmärkt sätt att närma sig den äldre arkitekturen. Jag ser gärna fler "arkitektoniska kentaurer" (jämför med det "högteknologiska" landshövdingehuset på Lindholmen).

Samtidigt hade jag gärna sett fler "dussinbyggnader" som närmade sig 20-talsklassicismen (borde inte vara så svårt om man släpper prestigen). Jag tycker om fönster som inte är hålögda, och jag tror att många delar min uppfattning där (även om det kanske inte är praktiskt). Sedan talar jag inte främst om de "märkvärdiga" byggnaderna, utan de mer anspråkslösa basbyggnaderna som utgör grundstommen i staden.

Sedan det där med beställare och att ingen vill ha "gamla hus". Intressant då att gemene man bygger villor som tagna ur Bullerbyn. Borde inte detta vara ett uttryck för den vanliga människans smak? Även om dessa ofta är fula i mitt tycke, då de saknar en ordentlig grund, är det ganska uppenbart att det finns ett behov av det traditionella. Jag har dock sett ett ca 10-15 år gammalt Bohuslänskt dubbelhus som till och med överträffar dem från 1890-talet. Omsorgsfullt byggt av en mycket skicklig snickare på Öckerö. Det är möjligt om man vill. Varför dessa pekpinnar? Det finns plats för allt möjligt!

Edit: Några relativt anspråkslösa exempel som jag gärna hade sett att man hämtat inspiration ifrån:

http://kartor.eniro.se/m/9TBb7

http://kartor.eniro.se/m/9TBaP

http://kartor.eniro.se/m/9TBMp

---

Senast ändrad 29 februari 2012 13:18

60- och 70-talets miljonprogramsbyggande präglades av rationalitet och storskalighet - estetiken kom att styras av det. Dagens teknik handlar snarare om automatisering och datorisering. Produkter tillverkas efter unika kundpreferenser till en försumbar merkostnad, tänk tex på bilindustrin eller 'print on demand'. Medan småhusindustrin i stor utsträckning anammat den nya tekniken har bygget av flerbostadshus inte gjort det lika mycket. Däremot har man lämnat storskaligheten bakom sig med den sammantagna följden att byggkostnaderna stigit mer än löner och annan prisutveckling. Även estetiskt står man kvar pga den 'gamla' tekniken.

Om byggandet automatiserades mer vore det enkelt att utforma hela fasader med grafiska bilder eller att låta de boende bestämma utseendet på 'sin' fasad på samma sätt som de kan välja inredning (kanske lite plottrigt, men det är ju ok i villaområden, varför inte i stan). Vid sidan av historiska influenser borde samtida kulturyttringar som media, reklam och grafitti kunna vara inspirationskällor. Likväl som mytologiska figurer kan figurer från populärkulturen vara motiv.

Belysning är ett område där tekniken utvecklats mycket. Fasader kan användas som skärmar för bildspel. Alternativt kan fasaderna täckas av stora bildskärmar där bildsekvenser kan utformas av konstnärer eller de boende. Eller så kan fastighetsägaren tjäna en slant om de används för reklam. Fast jag vill nog inte bo i en stad där alla fasader är reklamfilmskärmar...

---

Senast ändrad 29 februari 2012 09:00

Sven: Fast nog är det väl så att färgvariationen var naturlig och oavsiktlig en gång i tiden, men att man nu skapar den medvetet för att "få huset att se gammalt ut"? Eller kanske snarare för att få huset att se fint ut - många tycker ju att det där hänger ihop.

Faktum är ju att du slår huvudet på spiken med din första mening: "Om det ser bra ut så är det ju bra." Nuff said.

Intressant diskussion här. Jo, jag tillhör dem som har svårt att förstå det nuvarande "förbudet" mot att bygga i "gammal" stil eller att låta sig inspireras av äldre, klassiska stilar. När man kompletterar och förtätar i förorter vill jag tex gärna se landshövdingehus och stadsradhus av Änggårds- och Kungsladugårdstyp för att sluta gaturummen på strategiska ställen och på så sätt förstärka småstadsatmosfären. Inne i stan kan man nog blanda och ge en del, dock inga fler kantiga svarta eller vita lådor av den typ som nu byggs vid Polishuset, tack! Det finns en del fina hus från 00-talet: Avalon blev tex ett lyft vid Kungsportsplatsen. Det nya huset vid Värmlandsg-Plantagegatan är också bra. Nog katten kan man också låta sig inspireras av jugend och klassiskt! Det har inte så mycket med fasadutsmyckningar att göra: Mina egna favoriter (nordisk) jugend och 20-talsklassicism (liksom även dess 1700-talsmotsvarighet nyklassicism) är faktiskt inte särskilt utsmyckade: det handlar myckjet om proportioner, fönstersättningar, portar och riktiga tak. Men de utsmyckningar som finns sitter exakt rätt. Man visste vad man höll på med (...och så slipper jag gärna "reklam och grafitti" på husväggarna!).

---

Senast ändrad 1 mars 2012 12:38

Jag tycker att detta låter som ett contradictio in adiecto. Hur kan "lådor", som är fult per definition, samtidigt vara "snygga" lådor?

Fredrik R, jag håller helt med dig om ditt ursprungsinlägg och vill föra fram ytterligare två synpunkter.

1) Pratet om pastisch är oegentligt. För hur kommer det sig att 100-årig arkitektur anses vara "pastisch", medan 80-årig arkitektur anses vara höjden av tidsenlighet och visonär framtid? Både förmodernism och modernism är ju strängt taget lika föråldrade och gammelmodiga byggstilar!
I verkligheten är det förstås så att man kan bygga i funkis om man vill och i Jugend om man vill, men ingetdera blir "pastisch" för det. För vad är det egentligen som är "overkligt" med Jugendhusets mönstermurning och konsoler? Känns Linnégatan som en "pastisch"? Byggnadsformerna hör ju båda hemma i industrisamhället, dess arbetsfördelade produktionsförhållanden och moderna infrastruktur.
Så vad är då en pastisch? Det torde vara något som utger sig för något det inte är. Om man mitt på Lundaslätten slänger ut en samling gavelhus som skall likna hanseatisk senmedeltid, men där det varken förekommer kommers eller lossande av talg och oxhudar, så blir även jag mera böjd att kalla det pastisch. Samma gäller dock omvänt för ett operahus som istället för att låta sig inspireras av Paris- eller Wienoperan för det första anser att det måste lägesplanka Sidney nere "vid vattnet", därefter försöka se ut som ett hamnskjul med en interiör av 60-bussen parad med gamla reptampar och talgor, fast utan att ge avkall på sin egen tids postmoderna tristess - det är pastisch! De gamla goa gubbarnas västkustromantiska Göteborgspastisch!
Flödande ecklekticism, nyrenässans och 20-talsklassicism i 6 våningar (eller mer) är däremot inte pastisch av någonting. Det är nämligen arkitektur som helt och hållet är sig själv, en tät byggstil för moderna jättestäder som inte ber om ursäkt för sina prunkande fasader.

2) Det finns ytterligare ett skäl till att Göteborg fortsättningsvis bör helsatsa på sann och kompromisslös förmodernism. Före funkisen var Göteborg på god väg att bli en riktig, om än kanske lite mindre, storstad i verklig bemärkelse. Under större delen av perioden 1870-1930 pekade alla kurvor bara uppåt: inflyttning, industri, ytexpansion och invånarantal. Men så kom Stockholmsutställningen, funkisen och bilsamhället och all vidare expansion leddes därmed in i banor som inte skapade stad utan antistad, inte förtätning utan förorter, ej gator utan motorleder. Praktiskt taget blev Göteborg snuvat på den framtid och status som storstad som det hade förtjänat. De första fallen av "stadsstöld" av områden som borde ha blivit riktig kvartersstad står numera att finna i Sandarna, på Guldheden och Gråberget. Sedan har eländet bara fortsatt.
Vill vi nu att Göteborg skall kunna bli en riktig storstad i framtiden, trots den förlorade jättechansen på 1900-talet, så gäller det att gottgöra historiens försummelser. Jag vill därför inte att det byggs modernism i "Centrala Älvstaden" m.m. Det kommer bara att skapa kontratser som cementerar den genom olyckliga tillfälligheter uppkomna litenheten, för det som räknas är trots allt den "gamla" staden, den "riktiga" staden (som alltså inte behöver vara gammal, bara organiskt sammanvuxen). Så är det överallt och så blir det här också.
Fastmera önskar jag sålunda att det byggs sekelskifte, och detta i sådan utsträckning att det för en nykomling i staden inte märks om huset bredvid har byggdatum 2012 eller 1902. För om hundra år, vad betyder det? Eftervärldens befolkning kommer bara att hysa glädje och stolthet över denna stora, vackra och uråldriga metropol där stammen (av okänd men av förväntat ansenlig vidd) utgörs av hus som rentav är 200 år gamla eller mer, något som därmed visar på djupet av identitet och historia!

---

Senast ändrad 2 mars 2012 16:12

Den perfekta byggnadsstilen är alltså uppfunnen? Ja på annat sätt kan inte jag tolka Gunnars gosiga lilla inlägg.
Jag hoppas att man på samma sätt kan bestämma sig för att inte vidareutveckla någonting inom någon forskningsgren eller annan branch i hela vårt sköna rike.
Jag föreslår också att vi låter en lekman besluta vilken epok som ska helgas inom varje enskillt segment av samhället.