Nimby-partier

I många kommuner finns politiska partier som gör motstånd mot det mesta byggande. I vissa fall är det etablerade partier (Folkpartiet i Stockholm), i andra fall lokala partier (Lidingöpartiet). http://www.lidingopartiet.se/2010/index.php

Hur påverkas debatten, och den politiska processen, av att sådana partier finns?

Hur kan man bemöta dem på ett seriöst sätt?

Jag vet inte hur den påverkas men jag tror det råder en viss töntstämpel över dessa partier. Tillhåll för diverse rättshaverister.

Sättet att bemöta dem är att tvinga dem att vara konstruktiva. Säger de nej till ett projekt så får de komma med ett, inom kommunen, rimligt alternativ. Gör det inte det så handlar det om att de försummar vissas behov och då framstår de inte som ansvarstagande. Om de i så fall ändå framstår som ansvarstagande i väljarnas ögon så är det helt enkelt väljarna det är fel på.

Folk från dessa partier är ofta flitiga insändarskribenter i lokaltidningen. Det gäller att de som är för något visar det och bemöter de även på detta forum och klär av deras argument (dvs om det är dåliga argument).

Man får helt enkelt bemöta dem som man alltid har bemött konservativa nejsägare vars nejsägeri bara beror på rädsla för förändringar.

Alltså en kombination:
- vinna över de som kan vinnas över på att poängtera hur mycket bättre allt blir för dem med de förändringar vi vill ha
- mobilisera dem som faktiskt vinner på det vi föreslår, och som är medvetna om detta
- hänga ut återstoden åt löjet.

Samtidigt ska vi veta att mycket nimbyism helt enkelt beror på att många av de projekt som har lanserats åtminstone sen 60-talet och framåt har varit så totalt känslolösa och uteslutande formade utifrån kortsiktigt profitintresse, i kombination med elitistisk modernistisk formgivning. Varför byggbolagen fortsätter denna tradition är något av en gåta.

Hade en längre diskussion med en av Weidekkes chefer för några veckor sen där han bekymrat medgav att det var på det viset och att det skapar mycket motstånd mot projekt, som resulterar i politiska besvär som kostar Weidekke pengar. Ändå visste han inte vad man skulle göra åt det. Lite vagt efterlyste han arkitektoniska pärlor, men då jag framhöll att det kanske räckte med att studera vad folk gillade och kopiera detta såg han bara betryckt ut.

Naturligtvis handlar det inte bara om formgivning utan också om att man i många fall tar bort något (t.ex. en skogsdunge) och vill ersätta det av "more of the same". Det handlar alltför sällan om att lägga till något som saknas på platsen. Vi får helt enkelt vara bättre på att föreslå sånt som inte bara är förbättringar för Storstockholm som helhet (tätare och närmare stad) utan också är en förbättring lokalt.

---

Senast ändrad 30 mars 2012 20:19