Utskrift från uppsala.yimby.se
....

 > Infrastruktur

Snabbtåg Stockholm - Västerås - Örebro

Sida 3 av 3
Profilbild
Rasmus Öhrstig Bratt
533 Inlägg
Ort: Linköping, Gick med: Augusti 2008
Men generellt så blir väl bullermattan större ju högre banan går över naturlig ljuddämpning, som träd och kullar? Det är å andra sidan mest ödemark mellan tätorterna längs Mälarbanan och E18 av vad jag har sett.

Har bullret varit en svår fråga nere i Tyskland där man har pratat om att dra Transrapid genom mer tätbebyggda områden?
__________________
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Carl-Åke Utterström skrev:



Hej Rasmus
Markbehovet är 2.1m2 per löpmeter bana och ett pelarfundament krävs var 25 meter vilket gör att banan borde kunna byggas utan markintrång för exempelvis jordbruk och djurliv. Kan förläggas upp till 20 meters höjd.

Avståndet mellan viltstängsel och körfält på motorvägen Örebro - Västerås - Stockholm bedöms till huvuddelen tillåta utrymme för de aktuella pelarna.

Bygget borde kunna utföras med betongsuggeavskiljning precis som vid reparationsarbete på broar och motorvägar. Målsättning att nuvarande järnvägstrafik skall kunna pågå intakt. Magnettåget komplement till nuvarande tåg.

I Storbrittanien betalar man 10% av markkostnaden för ett års tillträde under byggtiden. I fortfarighet sker all service från banan.


2.1m2/löpmeter bana, det låter väldigt lite. Speciellt med tanke på att samma restriktioner borde gälla kring spårområdet som en vanlig järnväg?

Sen mer praktiska problem. Det kommer _INTE_ byggas några pelare mellan viltstängsel och stödremsekant. Det ser man när man läser bl.a i VGU kring bredd på säkerhetszon.

Betongsuggor? Det har man inte haft på vägarbeten på länge. Däremot TMA och annat tungt skydd. (Förutsätter nu att betongsugga = de klassiska som använts som skyltfundament.

I Sverige så lär du ju behöva gå genom samma procedur som Banverket gör då man gör järnvägsutredning osv osv. Samt att Sverige inte har samma fastighetslagar som Storbrittanien och det därmed mest troligt inte går att lösa på samma sätt.
Profilbild
Rasmus Öhrstig Bratt
533 Inlägg
Ort: Linköping, Gick med: Augusti 2008
Alltså de här magnettågen verkar ju bra..

Men om man skulle bygga en ny bana, då slutar man väl knappast permanent i Örebro? Man fortsätter väl med fördel att bygga den till Karlstad, och till norska gränsen och vidare till Oslo?

Carl-Åke, har du funderat på något namn på den här banan? Gruppen bakom Europabanan hittade helt enkelt på ett namn, ett som lät bra...
__________________
Profilbild
Carl-Åke Utterström
98 Inlägg
Ort: Västerås, Gick med: Maj 2009
Henrik Cederlund skrev:



2.1m2/löpmeter bana, det låter väldigt lite. Speciellt med tanke på att samma restriktioner borde gälla kring spårområdet som en vanlig järnväg?

Sen mer praktiska problem. Det kommer _INTE_ byggas några pelare mellan viltstängsel och stödremsekant. Det ser man när man läser bl.a i VGU kring bredd på säkerhetszon.

Betongsuggor? Det har man inte haft på vägarbeten på länge. Däremot TMA och annat tungt skydd. (Förutsätter nu att betongsugga = de klassiska som använts som skyltfundament.

I Sverige så lär du ju behöva gå genom samma procedur som Banverket gör då man gör järnvägsutredning osv osv. Samt att Sverige inte har samma fastighetslagar som Storbrittanien och det därmed mest troligt inte går att lösa på samma sätt.


Hej Henrik

2.1m2 per löpmeter bana gäller för upphöjd bana. Se bifogade från Transrapid.
http://www.megaupload.com/?d=RC4PV11Y

Om en väg går på en bro finns inga särskilda mått och steg tagna för att ej komma inpå bropelaren.

Motorerna på Maglev-järnvägen är enbart spänningssatta då tåg är närvarande.
Eventuell högspänning är framdragen till ställverk, varifrån motorerna kopplas in via strömriktare och brytare. Finns ingen högspänning på banan. För att komma upp på banan krävs stege. Detta kan detekteras med kontaktring runt pelaren som nödstoppar banan. Normalt kan varken djur eller människor hamna på spåret.

Vid banans dragning över jordbruksmarker tillåtes fri passage och odling under banan. Enbart pelarfundamentet var tjugonde meter finns på marken.

Vad står VGU för? I Örebro är avståndet från avståndet viltstängsel till stödremsekant cirka 20 meter. Detta borde väl vara tillräckligt eller vilket avstånd stipuleras? Vad tror du om placering i linje med nuvarande bropelare.
Ett annat alternativ är att bygga precis utanför viltstängslet.

Vid kraftledning har man ju en kraftledningsgata, men vad gäller beträffamde landsbygdsledningar med konsekutiva trästolpar på åkermark. Används ej servitutregel där?

Om motorvägens mittremsa är avskild mot respektive körbana med samma typ av mitträcke som anvädes på 2/1-vägarna, vad tror du om att placera pelarfundamneten på mittremsan kompletterad med påkörningsskydd.

En normal järnväg har du ju bland annat signalskåp och annat som måste nås via serviceväg. I fallet Maglev är tåg och bana em integrerad enhet och signalsystem saknas. All övervakning sker med tredubbel redundans via OCS Operating Control System. Varje tågs exakta position hålls reda på med en noggrannhet av +- 1 cm.

På flera företag försöker man återanvända redan utförda utredningar. Dvs magnetjärnvägen måste naturligtvis föregås av en förstudie, miljöprövning, planärenden etc. Men det gäller ju att först övertygas om att magnetjärnvägen är 2100-talets järnvägsteknik som såväl USA, Storbrittanien, Brasilien, Indien etc börjar inse. Det är ju som med miljöbilar (ytterst tveksamt) elhybridbilar(ja) kontra diesel- och bensinbilar.
Profilbild
Carl-Åke Utterström
98 Inlägg
Ort: Västerås, Gick med: Maj 2009
Rasmus Öhrstig Bratt skrev:

Alltså de här magnettågen verkar ju bra..

Men om man skulle bygga en ny bana, då slutar man väl knappast permanent i Örebro? Man fortsätter väl med fördel att bygga den till Karlstad, och till norska gränsen och vidare till Oslo?

Carl-Åke, har du funderat på något namn på den här banan? Gruppen bakom Europabanan hittade helt enkelt på ett namn, ett som lät bra...


Hej Rasmus

Jag har tagit en modifierad fil från 2008.
Från början ville jag bygga ihop externhandel med city för att motverka utarmningen sedan har idéen byggts på.

Ett scenarium är magnettågsbana Sthlm - Vås - Örebro med Västerås och Örebro som hubbar för omgivande städer. Operatör tänkte jag mig då Västerås Mälardalens Lokaltrafik, Örebro ML alt Mälab, utökad SL-trafikering etc.
http://www.megaupload.com/?d=CYK87IK3

Jag har inte tänkt på något namn ännu. Vi får slå våra huvuden ihop.

Magnettåget svävar ju men flygtåget är upptaget.
Kan man något med huvudstäderna Sthlm Oslo.
Sthlm - Oslolänken
Eller om fortsättning till Bergen.
Nord- Östersjölänken. Lättgods kan lastas från fartyg vid Norges västkust till Sveriges Östkust för vidare befordran till Ryssland, Estland etc.
Mälarlänken.Jag funderar vidare.

Hej Carl-Åke
Profilbild
Rasmus Öhrstig Bratt
533 Inlägg
Ort: Linköping, Gick med: Augusti 2008


Jag tänkte på Norgebanan, men det är upptaget. Om man inspireras av Europabanan skulle man kunna kalla det för Skandinavienbanan.

Jag tycker att vi startar en ny, egen tråd för magnettåg Stockholm-Oslo via Västerås-Örebro-Karlstad.

Den här tråden borde handla om vad man kan göra för att snabbt förbättra de vanliga gamla snabbtågen.
__________________
Profilbild
Carl-Åke Utterström
98 Inlägg
Ort: Västerås, Gick med: Maj 2009
Rasmus Öhrstig Bratt skrev:



Jag tänkte på Norgebanan, men det är upptaget. Om man inspireras av Europabanan skulle man kunna kalla det för Skandinavienbanan.

Jag tycker att vi startar en ny, egen tråd för magnettåg Stockholm-Oslo via Västerås-Örebro-Karlstad.

Den här tråden borde handla om vad man kan göra för att snabbt förbättra de vanliga gamla snabbtågen.


Kan du starta upp den nya tråden?

Under tråden Maglev kontra vanliga tåg har jag refererat till ett reportage beträffande Nevada-bana. Jag tolkar det som att de beräknar börja konstruktionsarbetet år 2010. Vad tror du.

Skandinavienbanan kan vara bra. Sverige/Norgebanan. 500 km:s Sverige/Norgebanan.
En fortsättning från mellansverige till Helsingfors via Haparanda är möjlig.

Skall vi spika Skandinavienbanan eller avvakta ett tag?
Profilbild
Rasmus Öhrstig Bratt
533 Inlägg
Ort: Linköping, Gick med: Augusti 2008
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Carl-Åke Utterström skrev:



Hej Henrik

2.1m2 per löpmeter bana gäller för upphöjd bana. Se bifogade från Transrapid.
http://www.megaupload.com/?d=RC4PV11Y

Om en väg går på en bro finns inga särskilda mått och steg tagna för att ej komma inpå bropelaren.

Motorerna på Maglev-järnvägen är enbart spänningssatta då tåg är närvarande.
Eventuell högspänning är framdragen till ställverk, varifrån motorerna kopplas in via strömriktare och brytare. Finns ingen högspänning på banan. För att komma upp på banan krävs stege. Detta kan detekteras med kontaktring runt pelaren som nödstoppar banan. Normalt kan varken djur eller människor hamna på spåret.

Vid banans dragning över jordbruksmarker tillåtes fri passage och odling under banan. Enbart pelarfundamentet var tjugonde meter finns på marken.

Vad står VGU för? I Örebro är avståndet från avståndet viltstängsel till stödremsekant cirka 20 meter. Detta borde väl vara tillräckligt eller vilket avstånd stipuleras? Vad tror du om placering i linje med nuvarande bropelare.
Ett annat alternativ är att bygga precis utanför viltstängslet.

Vid kraftledning har man ju en kraftledningsgata, men vad gäller beträffamde landsbygdsledningar med konsekutiva trästolpar på åkermark. Används ej servitutregel där?

Om motorvägens mittremsa är avskild mot respektive körbana med samma typ av mitträcke som anvädes på 2/1-vägarna, vad tror du om att placera pelarfundamneten på mittremsan kompletterad med påkörningsskydd.

En normal järnväg har du ju bland annat signalskåp och annat som måste nås via serviceväg. I fallet Maglev är tåg och bana em integrerad enhet och signalsystem saknas. All övervakning sker med tredubbel redundans via OCS Operating Control System. Varje tågs exakta position hålls reda på med en noggrannhet av +- 1 cm.

På flera företag försöker man återanvända redan utförda utredningar. Dvs magnetjärnvägen måste naturligtvis föregås av en förstudie, miljöprövning, planärenden etc. Men det gäller ju att först övertygas om att magnetjärnvägen är 2100-talets järnvägsteknik som såväl USA, Storbrittanien, Brasilien, Indien etc börjar inse. Det är ju som med miljöbilar (ytterst tveksamt) elhybridbilar(ja) kontra diesel- och bensinbilar.


Carl-Åke:

Är inte hundra på hur måtten ser ut vid en bro, men tror inte att det ska finnas några mått då räckena ska vara sådana att du inte ska ta dig över dem.

VGU = Vägar och Gators Utformning, det standarddokument som _ALL_ vägprojektering utgår ifrån i Sverige, oavsett om det är kommunen eller Vägverket som är väghållare. (Samt oavsett projektör förstås).

Det borde vara helt okej om avståndet är 20 meter. I linje med nuvarande bropelare (har inte varit i Örebro, så har inte 100 koll på läget).

Det är lite skillnad på ledningsrätt och ett fast marknyttjande. Ledningsrätten är ett servitut inskrivet i fastighetsregistret, medan det torde bli exakt samma procedur med Maglev som vanlig rälsbunden kommunikation.

Samt en generell fråga, hur ser Maglevförespråkare på tunglast? (Vet att du svarat om lätt last) Men tunglast, t.ex. Malmtåg @ 10 000 ton eller mer. Är det möjligt att ens transportera sådana mängder med Maglev samt hur ser maxlutningar ut i jämförelse med normal järnväg?
Profilbild
Fredrik Larsson
77 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Juli 2008
Det är inget rent tekniskt som hindrar att man kör t.ex. malm på banorna, man behöver bara skruva upp effekten. Gissningsvist så skulle de gå att köra med 10% lutning uppför och 12% lutning i kurvorna då problemet brukar vara bromsning och acceleration, framförallt vis is och lövhalka.


Men vad är poängen att köra malm i 500km/h? Malm är typiskt lågvärdes gods och dessa lönar sig inte att köra fort. Människor, post, paket och liknande är högvärdesgods som man kan ta mer betalt att transportera snabbt.

Vidare har inte banverket några planer att köra tungt gods på de nya höghastighetsbanorna.

Läs gärna mer och kolla på bilder på http://byggmaglevisverige.wordpress.com/2009/08/01/godstag/
Henrik Cederlund
62 Inlägg
Ort: Piteå, Gick med: Maj 2009
Fredrik Larsson skrev:

Det är inget rent tekniskt som hindrar att man kör t.ex. malm på banorna, man behöver bara skruva upp effekten. Gissningsvist så skulle de gå att köra med 10% lutning uppför och 12% lutning i kurvorna då problemet brukar vara bromsning och acceleration, framförallt vis is och lövhalka.

Men vad är poängen att köra malm i 500km/h? Malm är typiskt lågvärdes gods och dessa lönar sig inte att köra fort. Människor, post, paket och liknande är högvärdesgods som man kan ta mer betalt att transportera snabbt.

Vidare har inte banverket några planer att köra tungt gods på de nya höghastighetsbanorna.

Läs gärna mer och kolla på bilder på http://byggmaglevisverige.wordpress.com/2009/08/01/godstag/


Malm var bara ett exempel på tunggods som knappast är lämpligt att frakta med Maglev.

10% lutning? Dvs en meter i lutning per 10 meter längsled. Det är då man behöver skylta med på vägar, och jag måste säga att jag är ytterst tveksam till att maglev klarar den lutningen.

Med tanke på hur stor del av transporterna som går järnväg så torde det vara helt idiotiskt med separata spår när vi inte har råd att underhålla ens den infrastruktur vi har. Varken väg eller järnvägssektorn har nog med pengar för underhåll. Det leder till att omsättningstiden har ökat ofantligt. Skulle vara bra om man la V&S pengarna på infrastruktur.
Profilbild
Fredrik Larsson
77 Inlägg
Ort: Göteborg, Gick med: Juli 2008
Ha i åtanke att Maglev väger 550kg per sittplats jämfört med vanliga höghastighetstågs 930kg då själva motorerna sitter under banan, inte i tågen. Tågen är helt oberoende av friktion för framåtdrivning och bromsning och friktionen är stora problemet med vanliga tåg framförallt när det är is, snö och lövhalka. Jag kan maila Transrapid och fråga vad de har för bevis för att man kan köra med 10% lutning om du vill.

Angående separata spår: Redan idag har vi spår för att köra gods i Sverige, men tyvärr är de i princip fulla av regiontåg, intercitytåg, X2000 och liknande. Banverket planerar nu att bygga helt nya banor Stockholm-Jönköping och sen till Göteborg och Helsingborg/Malmö och dessa spår har inte Banverket tänkt att dimensionera eller köra godståg på. Dessa kommer avlasta befintliga banor och ge mer plats åt gods.

I detta läge tycker jag att man skall titta ordentligt på Maglevalternativet då de kan ta snävare kurvor, brantare backar, accelerera och bromsa snabbare och med direkttåg halvera restiden jämfört med TGV/ICE-typs höghastighetståg.

Kolla gärna igenom hela http://byggmaglevisverige.wordpress.com/ , jag håller på att skriva ihop en sammanfattning för Yimby. Om du vill titta på ett utkast så maila gärna mig på f.i.larsson @ gmail.com
Senast ändrad 4 augusti 2009 14:46
Profilbild
Carl-Åke Utterström
98 Inlägg
Ort: Västerås, Gick med: Maj 2009
Henrik Cederlund skrev:



Malm var bara ett exempel på tunggods som knappast är lämpligt att frakta med Maglev.

10% lutning? Dvs en meter i lutning per 10 meter längsled. Det är då man behöver skylta med på vägar, och jag måste säga att jag är ytterst tveksam till att maglev klarar den lutningen.

Med tanke på hur stor del av transporterna som går järnväg så torde det vara helt idiotiskt med separata spår när vi inte har råd att underhålla ens den infrastruktur vi har. Varken väg eller järnvägssektorn har nog med pengar för underhåll. Det leder till att omsättningstiden har ökat ofantligt. Skulle vara bra om man la V&S pengarna på infrastruktur.


Enligt utredning gjord för några år sedan, var det då tänkt med 6 % lutning för godstågen. Tjugo-vagnar med containrar i två plan och 150 km/h.

Magnettågets prestanda är helt väderoberoende då det inte har någon friktion.
Beträffande passagerartrefik ligger underhållskostnaden för tåg och bana på 34 % av motsvarande för tyska ICE-tåget. Detta utan hänsyn till dagens problem med axlar och hjul. Dessutom verkar underhållet ha blivit betydligt mindre än beräknat i Shanghai.

Det man sparar i underhåll kan man använda till att investera i separata tunggodsbanor.

Tunga heta komponenter som transformatorer, strömriktare, brytare sitter i separata ställverk vid sidan av banan. Betydligt enklare att serva, byta ut och omprogrammera plus att reservströmriktare etc kan lagerhållas i något/några av ställverken.

Malmbanan har väl för övrigt ingen passagerartrafik. Vad sägs om att skicka korta, snabba, förarlösa, automatiska malmmagnettåg var tredje, femte minut.
Är det infordringen på malmvagnarna som slits mest?

Stor chans att Narvik också blir en stor införselhamn för även lättgods från Nord-Amerika.
Profilbild
Anders Gardebring
3334 Inlägg
Ort: Stockholm (Vasastan), Gick med: September 2007
Ett forum för yttrande om HH-tåg har startats:
http://www.yimby.se/forum/thread.aspx?id=618
__________________
Original YIMBY
Hemsida: http://gardebring.com/
Sida 3 av 3

 > Infrastruktur
Snabbtåg Stockholm - Västerås - Örebro

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Uppsala:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.

Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.

När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.

När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.

Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

Mer information om oss
Gå med

Innovative design, fine grinding
9 April 11:13 av Tom Eem
Uthyrningsdel
19 Mars 12:57 av Tom Keller
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S.
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg

ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg

YIMBY Norge

Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma

Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.