Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Nya anvisningar för höga hus i Sverige

 

En typ av uppleverlser vi har lite av i Sverige. (Wiki Tuxyso)

Debatten om höga hus i Sverige handlar ofta om höga hus ska tillåtas eller inte. Det finns en tvekan inför vad de höga byggnaderna tillför och hur man ska hantera påhittade och verkliga utmaningar. Vad kan då vara lämpligare än att se och lära från en stad som har över 100 årserfarenhet av att bygga höga byggnader, och som ser dem som nödvändiga för ett hållbart stadsbyggande. Vi botaniserar i Torontos ”Tall building design guidelines” och funderar på hur anvisningarna kan användas i Sverige.

Sverige

Det finns en tveksamhet inför högre byggnader i Sverige och det är inte konstigt. Debatten har länge haft många framträdande personer som ihärdigt drivit sitt subjektiva motstånd mot dessa med ett sken av att leverera objektiva sanningar. I rapporter och i debatten hörs då och då variationer på temat att höga/högre hus inte ger ökad täthet och vissa påstår att Barcelonas 7-vånings kvartersstad skulle vara tätare än Hongkongs höghusstad. I de länkade inläggen har vi visat att detta är myter.

Fiktionen Skyskrapan brinner har varit en del av faktaunderlaget om höga hus i Göteborg.

 

Toronto, Canada

I Toronto är tongångarna lite annorlunda. År 1905 fick staden Traders Bank Building som med sina 14-våningar var högst i det Brittiska imperiet och på den vägen är det. Via en modernistisk utflykt i spenaten på 60- och 70-talen så har man sedan 80-talet åter börjat inordna de höga husen i ett urbant sammanhang. Toronto bejakar och välkomnar de höga byggnaderna för deras bidrag till ett hållbart stadsbyggande. I stadens rapport "Tall building design guidelines" lyfts det fram hur höga byggnader stödjer en hälsosam och gångtrafikorienterad livsstil, främjar användningen av kollektivtrafik och motverkar stadsutglesning.

Speciellt positiva är de byggnader som innehåller funktionsblandning i sig och som tillåter förändring i användandet över tid så att de inte behöver rivas när demografi, människors preferenser och marknadens behov förändras. Om byggnaden dessutom designas hållbart rent tekniskt så är det ett mycket önskvärt bidrag till en ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling. Rapporten lyfter även fram hur högre byggnader kan bli viktiga landmärken och hur många av de högre byggnaderna är en del av stadens kulturarv – precis som vi har Kungstornen i Stockholm, Läppstiftet i Göteborg och Turning torso i Malmö tillsammans med en massa industrimonument och kyrktorn. Fokus i rapporten är inte om byggnader ska uppföras eller inte – utan hur de ska uppföras och störst fokus läggs på utformningen i marknivån.

 

Torontos anvisningar för höga byggnader

I Toronto används en klassisk form i tre delar bestående av sockelbyggnad, torn och tornets topp för att på ett generiskt sätt hantera utmaningar med skuggor, vind, siktlinjer, gångtrafikskala, variation, koppling till omgivningen, hänsyn till kulturarv, mm, mm.

Sockelbyggnad.

Torn.

Topp.

 

En sockel i tre till sju våningar fixar kopplingen till omgivningen både vad gäller den omgivande ”kontexten” med byggnader med sina höjder och vad gäller gatans aktivitet med största fokus på gång- och cykeltrafik och vistelse. Det är sockelbyggnaden som ramar in gator, torg och parker och som ska innehålla publika verksamheter i markplan. Sockelbyggnaderna fungerar i princip som en helt ordinär kvartersstad med funktionsblandning.

Sockelbyggnaden anpassas till de olika hushöjderna på de två korsande gatorna.

 

På sockeln står sedan tornet och det ska till största delen vara indraget från sockelns fasad. Indraget löser enligt rapporten både eventuella vindproblem och skapar en mindre påträngande känsla i gatunivå. Intressant är att den vind som tornen drar ner mot marken även ses som något positivt som ska utnyttjas för att öka luftomsättningen längs gatorna så att avgaser ventileras bort och luftkvaliteten höjs – speciellt varma sommardagar.

Rapporten visar flera exempel på bra utformningar för att hindra starka vindar att nå marken.

 

För att skuggan ska vara kortvarig på varje plats och himlen till största delen synlig från gatan så ska tornet vara mycket slankt med max 750 m2 bruttoyta på varje våning. Det ska vara minst 25 meters avstånd mellan varje torn så att inte flera torn i kombination skapar en känsla av barriär. Guiden bannlyser bredare lamellhus, fall där tornet går hela vägen ner till marken utan sockel och fritt orienterade hus-i-park som lite föraktfullt kallas "tower in the parking lot". 

Skanskas nya vid Eklandagatan i Göteborg hade inte gillats i Toronto. Med 16-17 våningar utan utskjutande sockelbyggnad och med formen av en lamell snarare än ett torn är det en risk att den upplevs dominerande i gatumiljön, skapar skugga under lång tid på varje plats och med en risk för att dra ner starka vindar.

 

De högre byggnaderna , speciellt de som byggts den senaste tiden, sällan har en accentuerad avslutning utan snarare ser ut som avhuggna stubbar. Det enda som sticker upp över nocken är möjligen fläktsystemen. Toronto har lite högre ambitioner där toppen på alla högre byggnader ska gestaltas för att bli en del av skylinen. Till toppen räknas även de översta våningarna och tekniska installationer på taket (t.ex. ventilation och master), skyltning och bekvämlighetsutrymmen (t.ex. takpool eller takgård), mm och målet är en avslutning där allt detta är fint integrerat. Med nattbelysning kan tornet bidra till skylinen även på kvällar och nätter. Byggnaden ska ha fågelvänligt glas och stark toppbelysning ska släckas en period under vår och höst när flyttfåglar navigerar genom staden.

Eleganta toppar.

Nattbelysning.

 

I övrig kan man konstatera att fokus på arkitektonisk kvalitet, kreativitet, innovation och variation är stort i Toronto. Mycket av guiden uppehåller sig vid att hög kvalitet i form, gestaltning och materialval ska råda i byggnadens alla delar. Balkonger används med fördel som ett designelement för att skapa intressanta variationer i byggnaderna och enhetliga fönsterlösa fasader går bort. Byggs flera torn inom ett kvarter ska de göras varierade i form och uttryck och både avståndet från gatan och höjden varieras – minst 5 våningar – allt för att skapa en nödvändig variation som gör staden intressant att uppleva.

Balkonger är bra för den privata sfären och används med fördel som en integrerad del i arkitekturen. De olika sidorna av tornet ska ha något olika form och gestaltning för att skapa variation.

Port i nyproduktion i Toronto. När såg vi senast något liknande byggas i Sverige?

 

Gamla kulturarvsbyggnader ska sparas och integreras i fastigheten och med sockeln anpassas skalan till den gamla byggnaden. Notera att hänsyn till kulturarv handlar om att anpassa och lösa uppgiften – och inte om att dra ner höjden på tornet och inte heller om en hög byggnad ska få uppföras eller ej.

Exempel på hänsyn a la Toronto till kulturarvsbyggnad i intillligande fastighet. Sockelbyggnaden anpassas i skala och tornet dras lite extra bakåt.

Exempel på hänsyn a la Toronto till kulturarvsbyggnad inom fastigheten. Byggnaden sparas och sockelbyggnaderna anpassas i skala.

 

Gatunivån är viktigast

En stor del av guiden behandlar hur offentliga och privata utrymmen skapas på marken, i kvarteret, på sockeln, på tornets terrasser och toppen. Det är mycket som behandlas och vi får här begränsa oss till det som handlar om det som guiden tycker är viktigast för stadslivet – byggnadens koppling till trottoar och gata. Målet är att skapa ett tryggt, intressant och levande gaturum för gångtrafikanter.

Genom att delvis frikoppla sockelns utformning från tornet så blir det enklare att optimera sockelns innehåll för stadens, gatans och stadslivets behov. Guiden förespråkar entréer var 7-10 meter, en våningshöjd på minst 4.5 meter i markplan, 3 meter i övrigt och det ska finnas en stor flexibilitet att förändra innehållet vid förändrade behov. Minst 60% av fasadlinjen ska bestå av verksamheter och transparent glas som skapar en stark koppling mellan ute och inne. Även stora hotell och kontor med stora entréer och lobbys ska minimera sin andel mot till gatan till förmån för ett pärlband av verksamheter.

Småskaligheten och kontakten mellan trottoar och byggnad är viktig i marknivå...

...och kan landa såhär fint i praktiken.

 

Infarter till bilparkering, godsleveranser och avfallshämning ska om möjligt hållas borta från gatulivet och istället förläggas till baksidor eller en smal lastgata inom fastigheten.

Det offentliga rummet, trottoar och möbleringszon är A och O och på alla vanliga gator ska det finnas ett utrymme som är 6 meter från kantsten till fasad för gångtrafik och stadslivet. En ansenlig del av det offentliga rummet ligger typiskt på privat mark. Utrymmet ska vara ännu bredare vid behov, t.ex. vid hörnfastigheter i korsningar och vid kollektivtrafikens hållplatser. Trottoaren ses som ett vardagsrum som ska vara designat för att vara attraktivt alla årstider.

Torontos riktlinjer förespråkar generösa utrymmen för gångtrafik och vistelse.

 

Toronto har extrema väderförhållanden med heta varma somrar och kalla bistra vintrar och där emellan en regn och blåst. Detta gör att man vill se överhäng, skärmtak och stora entréer som skapar regn- och vindskydd för gångtrafikanterna – högst 6 meter upp och minst 3 meter breda. Dock vill man inte se arkader då det förstör kopplingen mellan gatuliv och verksamheterna i byggnaderna. Skydden som t.ex. skärmtak ska vara väl integrerade i byggnadens design och arkitektur och gärna ha en intressant nattbelysning. Just intressant belysta skärmar och fasader borde vara speciellt viktigt för svenska städer som i princip har ett halvår i ständigt mörker.

Ett skärmtak med infälld belysningskonst.

 

Guiden förespråkar också att huvudentréer läggs i anslutning till gångtrafikstråk, cykelstråk och k-trafikens hållplatser. Cykelparkering för korttid ska ligga i direkt anslutning till hållplatser och långtidsparkering ska finnas i byggnaden.

 

Översättning till svenska

Är guiden tillämpbar i Sverige? Det första som brukar föras på tal är att höghusstäder, som New York, ligger på Spaniens breddgrader och vi har mindre sol i Sverige och att höga byggnader skulle skymma sol speciellt mycket just här. Som rapporten bakom Boverkets krav på ljus konstaterar så är sol obetydlig på vintern, inte önskvärd på sommaren, men speciellt önskvärt vår och höst. Det kan vara intressant att jämföra solvinklarna i Stockholm och Toronto. För Toronto gäller för vintersolstånd 22 grader, för sommarsolstånd 70 grader, för höst- och vårdagjämningen 45 grader. Samma siffror för Stockholm är 7 grader, 54 grader och 31 grader, så vid höst- och vårdagjämningen är skillnaden inte så stor. I övrigt verkar svenska städer ha ett betydligt mildare klimat och generellt svagare vindar än Toronto.

Men det fina med sockelstrategin är att det bara är att fortsätta att planera och bygga den kvartersstad som vi gör, men att samtidigt tillåta höga byggnader indragna inom kvarteren. Så om vi vill kan vi bygga kvarter med tre våningar eller kvarter med sju-nio våningar och så ställer vi några 30-våningstorn i varje kvarter. Görs de bara slanka blir skuggningseffekterna kortvariga på varje plats och större delen av himlen syns från andra lägenheter, gatan, torget och parken i närheten.

Svenska städer kan lika gärna ta Torontos guide, anpassa socklarna till den svenska planeringstraditionen, och sedan använda den rakt av – speciellt delen om kopplingen till trottoar och gata. Även utan höga hus är Torontos blandstads- och gatulivsfrämjande specifikation på sockelbyggnaden klockren, men den blir förstås svårare att realisera utan stödet av från alla människor som genom att bo eller arbeta de höga tornen bidrar med en högre täthet.

Senast vi införde en ny byggnads typ i Sverige var när vi övergav den klassiska traditionen och började bygga punkthus och lamellhus. Det är kanske hög tid att föra in en ny byggnadstyp – det var snart 100 år sedan sist.

Gå med i YIMBY Uppsala
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Stockholm.
Kommentarerna nedan är från båda dessa siter.
+3
Martin Ekdahl (10 Juli 2015 09:56):
Fantastiskt bra artikel och en mycket intressant guide. Detta måste definitivt delas med svenska stadsplanerare så att vi äntligen får slut på det svenska motståndet mot höga hus och den eviga skuggdebatten. Vet inte om modet finns i vårt land men visst vore det skönt att bryta med den modernistiska lamell- och punkthusdogmen. Fram för variation och integrerad bebyggelse.
 0
Martin Kolk (11 Juli 2015 16:20):
Väldigt bra och konstruktivt inlägg! Toronto har verkligen en härlig blandning av olika sorters bebyggelse i centrum (även om förorterna är ganska eländiga) som man gärna skulle se mer av i Sverige.

Exploateringstalet sjunker dock ganska kraftigt om man bygger socklar istället för massiva höghus. Fördelen är att man får ut ganska mycket fönsteryta/bostadsyta i höghuset vilket väl lämpar sig väl för lägenheter, men sämre för kontor. I Toronto består ju höghusen också typiskt just av höga bostadspinnar, vilket det inte är något fel med dock. Eftersom ytan ökar med kvadraten så innebär dock verkligen en sockel ett rejält läger exploateringstal vilket bör tas med i beräkningen.

En annan konsekvens av att använda sig av socklar (och höga hus i allmänhet) är att de gör det svårt med innergårdar. Det ser jag dock som en helt okej konsekvens. Bättre att planera allmänna parker och ha massiva bostadskvarter. (jag anser personligen att man bör vara restriktiv med privata ytor i tätbefolkade områden).
+1
Patrik Höstmad (11 Juli 2015 17:06):
Den här illustrationen från rapporten visar hur de tänker sig att man kan arbeta med innergården och andra privata ytor:
http:​/​/​uf.​yimby.​se/​se/​a59ab25c-​21d5-​4d1d-​89b3-​178e5e19.​.​
+1
Kalle (11 Juli 2015 22:54):
Mycket intressant och bra! Kul !
 0
Jan Wiklund (12 Juli 2015 18:48):
Tyvärr finns kommentarerna frán Göteborg inte med. Jag fällde en sádan med innebörden att jag hade hört frán arkitektvänner att högre hus än ca 15 váningar knappast lönade sig pga hárdare bestämmelser och högre krav pá hállfasthet med átföljande mindre andel yta att hyra ut.

Patrik svarade att det nog inte stämde (se Gbg-tráden) men jag undrar ändá. Folk pá stadsbyggnadskontoret berättar om diverse projekt som aldrig blivit utförda av ekonomiska skäl. Om sá vore är det knappast till nágon nackdel eftersom den överdrivna rädslan kan desarmeras. Eller hur?
+1
Anders Gardebring (12 Juli 2015 19:42):
Jan:
Om det är så att de inte lönar sig måste det ju bero på svenska regelverk. Bevisligen lönar det sig bra i de flesta större städer i världen, annars skulle de ju inte byggas.
+2
Patrik Höstmad (12 Juli 2015 20:25):
Mitt svar var:
Jan Wiklund, jag har inte helt 100% koll på läget men har snappat upp ett och annat. Det finns några trösklar som man ser till att lägga sig just under. T.ex. ökar brandkraven över 16 våningar, varför 15-16 våningar är vanligt, sedan undviks de typ fem över (17-21), för att åter få bra ekonomi runt 25 våningar. Men då brukar anti-höghus dogmerna slå till, iaf i Göteborg. På de lägänta delarna av Göteborg med lera så behöver man också byta från ren betongstomme till åtminstone inslag av stål vid ungefär samma höjder för att byggnaden inte ska bli för tung. Starkare konstruktion och teknikutrymme är inte så avgörande så länge vi inte talar riktigt högt, för då börjar horisontella vindlaster kräva en ordentligt konstruktion i basen och då skenar materialkostnaderna, men då talar vi om 100-tals meter. Som jag har förstått det så borde 30-40 våningar inte vara några problem i storstäderna om man nu skulle vilja det.
+1
Gabriel GADD (15 Juli 2015 04:12):
Stockholms innerstad präglas redan i allmänhet av väl ritade husfasader som bildar en prydlig sockel på mellan ca fem och sju våningar. Längs breda avenyer skulle ytterligare ett par våningar kunna byggas till.

Dock, tack och lov, utan indragna torn som skulle fördärva harmonin. Att en historielös amerikansk stad försöker förbättra en redan kaotisk stadsbild är en sak. Att Stockholm, som är berömd för sin skönhet, borde härma en underlägsen urban kultur står inte bara mig helt främmande, utan även amerikanerna! De avvundas oss!

Förresten, påminner mig denna sockelteori med indragna torn om Le Corbusiers ideologiska utsvävningar. Skillnaden är blott att hans envåningssockel blivit fyra våningar hög. Vill vi verkligen åter få in modernismen bakvägen?
 0
Mattias Källman (17 Juli 2015 10:07):
Gabriel: Nu ligger ju faktiskt Toronto i Kanada...
 0
Ragnar Lind (18 Juli 2015 08:13):
...och Kanada ligger i Amerika, liksom USA.
+1
Martin Kolk (18 Juli 2015 12:30):
Fast varken "amerikanerna" eller "amerikansk" hänvisar på vanlig svenska till den amerikanska kontinenten utan till landet USA.

Kanske av mer relevans så är både Vancouver, Toronto, och framförallt Montreal mycket mer lyckade städer än mycket man hittar i Europa (t ex många brittiska städer). Om man vill ha en växande stad krävs onekligen en viss "historielöshet", vilket kanske är något att tänka på när Sveriges befolkning kommer öka med nästan 200 000 det här året. Alla kan inte bo i hundra år gamla byggnader.
 0
Ragnar Lind (19 Juli 2015 08:07):
Nåja, den korrekta termen är väl att i det här fallet tala om "Nordamerika". Så "nordamerikanska" städer innefattar förutom städer i Förenta staterna, också städer i södra Kanada....
Ja, hundra år gamla miljöer ("1800-talsstaden") har blivit väldigt attraktiva, så det stämmer att alla inte kan bo i dem. Men däremot vore det ju rimligt att bygga mer av sådana miljöer.
Jag är inte för ett mer utbrett byggande av "skyskrapor". Enstaka "torn" kan jag gilla, om de är väl utformade och berikar taklandskaps- och stadsilhuetten. Däremot kan genomsnittshöjden öka några våningar vid nybyggen. Så skulle det nog inte göra något om tex Hammarby sjöstad byggts överlag 3 våningar högre för att öka den urbana känslan i området.
+2
Martin Kolk (20 Juli 2015 01:52):
Man kan ju konstatera att de flesta större städerna i världen inte anser sig kunna unna sig lyxen att ha en helt enhetlig platt skyline (baserade på 4-vånings-1800-talshus, även om man trycker in fler våningar nu). Städer med befolkningsväxt liknande Stockholm och Sverige (som sagt, nästan 200 000 om året nu) tvingas helt enkelt bygga fler höga hus över hela världen.

Områden i Stockholm som kan bebyggas med kvartersstad i stor skala saknas ju tyvärr trots allt nästan helt idag, det enda realistiska undantaget är Bromma Flygplats. De 2-300,000 lägenheterna som kommer behövas i länet de närmaste decennierna kan helt enkelt nog inte byggas som traditionell kvartersstad med 5-6 våningar i rutnätskvarter, marken saknas helt enkelt. Alternativet är bil-sprawl kombinerat med tågpendling med restider långt över en timme.
+1
Patrik Höstmad (20 Juli 2015 08:25):
Sedan är ju det där med enhetlig skyline en ren smaksak. Olika regler har gällt vid olika tider så historiskt sett har varken Stockholm, Göteborg eller Malmö haft platta skylines. Staden har vuxit fastighet för fastighet. Enhetlig platt skyline finns inte heller nu inom tullarna eller vallgraven. Brandgavlar är det vackraste som finns :-)
 0
Ragnar Lind (20 Juli 2015 11:02):
Fast varken Stockholms, Göteborgs, Paris, Barcelonas eller någon annan europeisk stads silhuett är ju "platt"! Äldre städers - stora som små - taklandskap är ju bland det häftigaste och mest varierande som finns, mycket mer varierande än (nord-)amerikanska och asiatiska skyskrapestäders.
+1
Gabriel GADD (25 Juli 2015 20:13):
Jag gillar Ragnar L.s kommentar av den 20 juli
 0
Jan Wiklund (30 Juli 2015 09:31):
Anders och Patrik: Det lönar sig absolut att bygga högt i mycket stora städer, men dit hör ju knappast Stockholm och ännu mindre Göteborg - där det dessutom finns massor med outnyttjad mark att bygga på ganska centralt. Frågan är om det finns andra städer i Europa, ungefär av samma storlek, där det har visat sig vara lönsamt att bygga högre än ca 15 våningar?

Själv vet jag inget om detta men skulle vara intresserad av att veta.
+1
Patrik Höstmad (30 Juli 2015 18:19):
Det är troligen lönsamt att bygga bygga lite högre med tanke på att det planeras så i Norra Masthugget, Göteborg (just nu är ute på samråd). Inge skulle vara intresserad om det var en förlustaffär. Från programplanen:

"De högsta kontorsbyggnader ligger runt Emigrantsvägen och går upp till 21 våningar. I direkt anslutning till Folkets Hus ges möjligheten för att hotelltorn på 27 våningar. Sedan varierar höjderna över hela Masthuggskajen fårn en bas på mellan sex till sju våningar kombinerat med högpunkter på mellan 13 och 18 våningar."

Fin fin plan i det stora hela!

http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​portal?​uri=​gbglnk%3agbg.​page.​bb.​.​
 0
Jan Wiklund (11 Augusti 2015 10:43):
Det är väl troligt att intresset varierar beroende på vilken typ av hus det är, t.ex. att det går att ta ut mer per kvm i ett hotell än i ett bostadshus - och kanske t.o.m. mer än i ett kontor, vilket ju planen tyder på.

Och det är ju också helt ok, även sett ifrån höghusskeptikers synvinkel kan man tycka. Det finns inte underlag för hur många hotell som helst och därmed finns föga risk att det blir särskilt många höghus. Ett och annat borde ju vem som helst kunna svälja. Eller?
 0
Patrik Höstmad (11 Augusti 2015 13:09):
Ja så är det säkert. I denna plan är det 18 byggnadsdelar som har tio våningar eller mer. Det är i genomsnitt mer än en uppstickande del i varje kvarter. Antalet våningar i planen på det som är tio våningar eller mer:
27
21
21
18
18
16
15
15
15
14
14
13
12
11
11
10
10
10
Det är lite svårt att veta hur det kommer att se ut med fördelningen mellan bostäder, kontor, verksamheter, hotell etc eftersom man varit väldigt generös i planbestämmelserna genom flitig användning av BHKC.
 0
Jan Wiklund (11 Augusti 2015 15:55):
Har hushöjderna beställts av byggare/fastighetsägare/spekulanter eller är det kommunen som har bestämt utifrån nån sorts egna prioriteringar?
+1
Patrik Höstmad (11 Augusti 2015 16:33):
Stadsbyggandskontoret tog fram ett program där man iaf illusterarde med något uppstickande delar i tre av kvarteren - så det har funnits tankar från staden om att det är ok att gå på höjden här. Sedan har detta blivit ett Älvstrandenprojekt, vilket betyder att Älvstransbolaget sitter runt bordet och diskuterar fram lösningar med befintliga och kommande fastighetsägare, och sedan trycker de på SBK. Det har blivit betydligt fler och högre höga byggnader sedan Älvstranden och fastighetsägarna blev inblandade.
 0
Andreas (19 Augusti 2015 13:51):
Mycket bra artikel, hoppas kommuntjm o politiker i Stockholm tar till sig detta! En annan märklighet bland alla Stockholms skyskrapehatare är deras historielöshet. De talar om att Stockholm alltid har varit en låghusstad (ungefär som att motorvägstrafikplatsen Slussen alltid funnits...) när det är precis tvärtom, Stockholm var under hela första delen av 1900-talet, fram till 60-talet en av Europas främsta skyskrapestäder, med Kungstornen som Europas första skyskrapor, och Skatteskrapan som Europas högsta hus på 50-talet. Sedan verkar det som gröna-vågen tog död på all urbanitet fram till början av 2000-tale, då det åtminstone gjordes urbana försök (sjöstan mm).
+2
Jan Wiklund (20 Augusti 2015 08:41):
Man skulle kunna tillägga att byggandet 1880-1915 dominerades av sexvåningshus medan byggandet 1930-nu domineras av trevåningshus och lägre. Så rädslan för höjder är inte ny. De höga husen var ganska enstaka undantag, trots allt.

Det som framför allt saknas i Stockholm är inte enstaka hus som sticker upp, vilket man kan ha och mista, utan rimligt höga hus för sin miljö, som sammantaget höjer tätheten i stan.

Ringvägen kantas t.ex. av 6-8-våningshus trots att gatan är så bred att man borde kunna motivera det dubbla. Hammarby sjöstad domineras av 4-6-våningshus trots att det ligger vid vattnet och borde ha mycket högre hus, för att minimera gränsvacuumet, för att ge sjöutsikt åt fler, och för att hus just där faktiskt inte skuggar någon.

(Beträffande gränsvacuum se http:​/​/​www.​yimby.​se/​20​11/​12/​granser-​och-​deras-​vakuumz_​.​.​)
+1
Jan Wiklund (20 Augusti 2015 09:48):
För övrigt kan man undra om inte höghus funkar ganska bra förutsatt att de inte placeras ut som solitärer utan uppför sig som vilka hus som helst, typ Park Avenue:
- https:​/​/​ephemeralnewyork.​files.​wordpress.​com/​20​12/​0​6/​p.​.​
+1
Jan Wiklund (20 Augusti 2015 09:54):
För övrigt kan man undra om inte höghus funkar ganska bra förutsatt att de inte placeras ut som solitärer utan uppför sig som vilka hus som helst, typ Park Avenue:
- https:​/​/​ephemeralnewyork.​files.​wordpress.​com/​20​12/​0​6/​p.​.​
 0
Herman Nilsén (20 Augusti 2015 16:38):
När Sheraton (nuv. Scandic Hotell) skulle byggas vid Triangeln i Malmö på 1980-talet var höjden en av anledningarna till att det blev en proteststorm (det fanns även fler komponenter i Triangelnprojektet som vi nog kan vara glada över att de inte blev av, bl.a. en busstation som hade slukat rejält mkt yta öster om Södra Förstadsgatan innan tomten återbebyggdes 1989-1990 med vanliga bostäder och butiker i botten).
Från början planerades hotellet för 22 våningar, slutresultatet blev att våningsantalet sjönk till 20 men i gengäld behölls höjden (69 meter) på huset. Kanske är det en taktik att ta till - Man kan alltid öka utrymmena för teknikutrymmena, höja takhöjden något osv.
 0
Urbanisma (28 Augusti 2015 17:23):
Karlatornet i Göteborg har inte påbörjats ännu, men ser redan omodern ut.
Som en Dubaiskrapa från millennieskiftet.
Inte elegant,bara klumpig och alldeles för stor och dominerande för platsen den står på,ett industriområde.
 0
Martin Ekdahl (31 Augusti 2015 08:05):
Jag tycker nog att den ser helt ok ut. Det blir i alla fall inte ännu en hög låda.
+1
Patrik Höstmad (12 Januari 2016 22:19):
Apropå att det skulle vara dyrt att bygga högt, enligt en rapport från Boverket:
"Viktigt att påpeka här är också att det inte är särskilt mycket dyrare per kvadratmeter att bygga högre och tätare. Högre hus kräver visserligen kraftigare stomme, fler och snabbare hissar, speciallösningar för ventilation och VA etc. Men i viss mån staplar man bara samma sak i flera våningar. Ett- och tvåplanshus är i allmänhet billigare per kvadratmeter men från tre våningar och uppåt är kostnadsökningen per kvadratmeter långsammare. Tan (1999) skattar ökningen i byggnadskostnad till 2,7 procent per våning. Tidigare studier har funnit cirka 2 procent per våning över fjärde våningen (Tan, 1999). Enligt dessa skattningar skulle en ökning med tio våningar ge en 22 procent respektive drygt 30 procent högre byggkostnad. Om vi börjar med ett 6 våningar högt hus som kostar 29 000 kronor per kvadratmeter BOA och ökar detta hus till 16 våningar skulle kostnaden med dessa skattningar stiga till 35 000 respektive 38 000."
http:​/​/​www.​boverket.​se/​globalassets/​publikationer/​doku.​.​
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Uppsala:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.

Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.

När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.

När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.

Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

Mer information om oss
Gå med

Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 2024 14:08 av Sebastian Dahl
Welthauptstadt Germania vs. Berlin
6 Juli 2023 11:50 av Carl S
Uthyrningsdel
21 April 2023 15:51 av Gregor Fulemark
Spamanvändare?
15 December 2021 13:42 av Erik Westberg

ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg

YIMBY Norge

Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma

Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.