Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Krönika: Utbud och efterfrågan

 
Diskussioner om bostäder och dess priser tycks alltid vara aktuellt. Bostadsannonser tar upp en stor del av de flesta morgontidningar och det är ett vanligt samtalsämne på kafferaster och fester. Det är kanske inte så konstigt. För de flesta människor är ett bostadsköp den största affären de gör i livet och för de flesta, även för de som inte gör ett sådant köp, är kostnader för bostaden den största enskilda utgiftsposten i slutet på månaden.

En del av denna uppmärksamhet hänger givetvis samman med de stigande kvadratmeterspriserna, inte minst här i Uppsala. Jag skall inte kommentera den tillhörande räntekarusellen eller göra några prognoser om prisutvecklingen på kort sikt. Det torde dock inte komma som någon överraskning när jag påstår att priserna hänger samman med utbud och efterfrågan. Uppsala är en växande, expansiv stad och utbudet av bostäder stiger inte i takt med efterfrågan. En diskrepans som på sikt skadar Uppsala som (del av) en tillväxtregion. Att få en bostad i Uppsala tarvar oftast pengar, kontakter eller långt tålamod.


Gamla innerstan är en populär plats att bo på, det säger priserna.

Ett argument som framförts är att roten till det onda är det nuvarande systemet med bruksvärdeshyror, som begränsar hyresägarens möjlighet att göra vinst på attraktiva bostäder. Fastighetsägarna gjorde nyligen en enkel, visuell jämförelse mellan tiden det tar att få en hyresrätt i ett antal olika europeiska storstäder, inklusive Stockholm.

Hyresregleringar är definitivt en del i det. Den kraftiga expansionen av marknaden för bostadsrätter torde kunna ses som ett väg runt denna begränsning, där skillnaden mellan marknads- och bruksvärdet avspeglar sig i bostadsrättens pris.Som Uppsalatidningen poängterat ligger de mest attraktiva bostäderna i innerstaden. Marknadsvärdet, ett uttryck för efterfrågan, för centrala bostäder är högst och här torde alltså i princip de största vinsterna finnas i att öka utbudet av centrala bostäder.

Prisregleringen är dock inte den enda faktorn som måste tas i beaktande. Minst lika viktigt är de institutionella hinder och transaktionskostnader som ligger i vägen för att utbud skall kunna möte efterfrågan. Med rådande Plan- och Bygglag (PBL) och den planeringstradition och praxis som föreligger i svensk stadsplanering är det svårt - ja, i det närmaste omöjligt - att tillgodose en efterfrågan på centrala bostäder utan stegrande kostnader.

För att gå med vinst - vilket är ett företags mål, att tillgodose efterfrågan är endast ett medel för detta mål - finns det en i rådande förhållanden inbyggd tendens till förtunning - urban sprawl. Längre ut från stadskärnan sjunker kostnaderna för byggbolagen genom avtagande risker för överklaganden, negativa remisser och därpå följande långdragna planeringsprocesser med serie av kompromisser mot menlöshet. Efterfrågan är ju i stort sett garanterad oavsett.


Parkförstörande hus i park planeras vid korsningen av Villavägen/Thunbergsvägen

När bristen blir tillräckligt stor blir allt attraktivt. Exemplet som UNT:s Johannes Nesser använder sig i artikeln som refereras till ovan är ett talande exempel på resultatet. Huskroppar sprids ut i landskapet för att maximera det främsta och egentligen enda målet med modern svensk planering - solljus - utan några ambitioner att tillföra ökad service utanför Uppsalas lilla stadskärna. Eftersom läger är relativt centralt är efterfrågan garanterad och det går att nischa in sig på marknadens högre segment, där vi torde finna de största vinstmöjligheterna. det enda som andra Uppsalabor (och även de boende) får ut av det är ett diffust stadsrum med halvoffentliga eller halvprivata impediment mellan byggnad och väg.


Så här vill faktiskt inte så många bo men det är detta som är (det outtalade) idealet i svenskt planeringsarbete. Utbudet är om möjligt större än efterfrågan.

Problemet med att bygga utåt istället för inåt är tvåfaldigt. För det första: I i minst samma takt som kostnaderna sjunker för byggbolag och privatpersoner så stiger kostnaderna för samhället och offentlig sektor i övrigt med sämre samhällsservice, dyrare infrastruktur och ökad miljöbelastning. För det andra: Den utspridda tätorten saknar förutsättningar för det utbud av service, tjänster och kultur som gör innerstaden så attraktiv. Priserna där kan stiga ytterligare då utbudet av denna form av boende är i det närmaste helt oelastiskt.

Det finns även kostnader att låta bygga mer och bygga tätt men vinsterna är desto större socialt, ekonomiskt och för miljön - kanske kan det bli världens bästa stad men för det krävs det att beslutsfattarna vågar tänka om.
Gå med i YIMBY Uppsala
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
 0
Axel H (19 Februari 2010 10:05):
Mycket intressant krönika Olle!

Som jag ser det finns det två sätt att hantera att priserna skenar i innerstan. Dels förtätning, som är den "enkla" vägen då man direkt kan få upp utbudet. Där finns det dock en övre gräns för hur många bostäder som får plats. Den andra varianten är att utvidga innerstan genom att fråga sig vad det är folk vill ha när de vill flytta till ett mer centralt läge. I Uppsala vimlar det av stickspår ut från centrum som skulle kunna ses som "riktig" innerstad om de planerades på rätt sätt. st olofsgatan, vaksalagatan bortom vaksala torg, fålhagen, bortre luthagen, industristan etc. Genom att verkligen förtäta på "rätt sätt" strax utanför dagens kärna kan man troligtvis utvidga efterfrågan efter centrala lägenheter till att innefatta dessa områden.

Men som t.ex kapellgärdet planeras kommer det dröja länge innan det blir innerstad av det. Det är fortfarande en massa impediment kring alla kvarter och verksamhetslokalerna lyser med sin frånvaro, sånär som på en liten kiosk.
 0
Alexander Åkerman (19 Februari 2010 11:28):
Mycket intressant! Dock så vill jag försvara bygget på villavägen. Området är idag tomtmark - en hyfsat stor tomt i ett villaområde. Alternativet till bygget är antingen detta, 1 ny villa eller ingenting. Givetvis är hus i park inget ideal, men i detta området gör det till och från, då omgivande bebyggelse är av samma karaktär. Därför tycker jag att man istället bör glädjas åt detta då det innebär en förtätning av ett hyfsat centralt villaområde.
 0
Eric Thärnström (19 Februari 2010 12:20):
Thunbergsvägen kan man må riktigt dåligt av. Från centrum har vi på höger sida en (förvisso vacker och använd) park, därefter ett splittrat och ogästvänligt campusområde och därefter en kyrkogård. På vänster sida har vi "die Mauer" ända fram till villabebyggelsen där det lilla tillskottet kommer ligga. Som Alexander säger ger det faktiskt något positivt till gatan, men det är långt ifrån tillräckligt för att liva upp den stackars bakgatan.

Som Axel säger borde man satsa på att utvidga centrum via de potentiella stadsgatorna som finns runtomkring. Kapellgärdet är förstås ingen förebild, men det finns potential i den äldre bebyggelsen.
 0
Alexander Åkerman (19 Februari 2010 20:19):
Jag är säker på att man skulle kunna fördubbla antalet invånare i innerstaden genom en vacker och funktionell förtätning. Utan att behöva ta till metoder som att bygga osedvanligt högt. Problemet är ju att kunskaperna om hur detta ska göras saknas.

Kunskaper om var och hur det kan byggas och kunskaper om hur detta kan förverkligas med villiga finansiärer.

Vi behöver visionära byggherrar/finansiärer och fantasifulla arkitekter. Men det som behövs mest är att kommunen främjar denna typ av byggande. stadsbyggnadskontoret skulle rentav kunna ta fram förslag som privata aktörer kan genomföra.

Ett slopande av parkeringsnorm skulle möjliggöra många projekt där parkeringsytor är omöjligt att fixa.
 0
Henrik Ottosson (20 Februari 2010 09:56):
Kersti Kollberg skriver i dagens UNT om bygget i Kåbo. Ofta håller jag inte med henne, men den här gången gör jag det till stora delar. De planerade husen liknar (som hon skriver) "några nomenklaturans bortglömda hus i någon före detta öststat". Och med sin grå betongstil harmonierar de med Pedagokikum, som faktiskt hade kunnat bli betydligt snyggare. Den grå betongen i de nu föreslagna husen hade behövt bytas ut mot större/fler glasytor och intressanta vinklingar och byggelement.

Sedan vad gäller Kåbo så tror jag faktiskt tvärtemot många här att det faktiskt behövs en lummig och relativt gles stadsdel i centralt läge. I Göteborg heter motsvarigheten Örgryte, och jag tror att det är få som på allvar planerar någon omfattande förtätning av den stadsdelen. Därmed inte sagt att det inte kan förekomma viss förtätning av Kåbo. Dock om den lummiga karaktären går förlorad har man definitivt åstadkommit en "stadsskada".

Man kan oxå nämna att stadskärnan i Boulder (CO), där bl.a. Pearl Street Mall som var uppe på bild i något tidigare uppslag ligger, är helt omgärdat av glesa villakvarter. Och det bor i princip inte någon alls i stadskärnan. Direkt norr om stadskärnan ligger området kring Mapleton Avenue, Boulders motsvarighet till Kåbo. Trots detta har Boulder mycket mer liv i stadskärnan av vad Uppsala har. Det hänger uppenbarligen inte samman med att det bor speciellt många där, utan snarare på att det finns en bredd av restauranger och kulturaktiviteter där.
 0
Alexander Åkerman (20 Februari 2010 17:01):
Beroende på materialval och hur väl dessa hus samspelar med den lummiga grönskan, så tror jag att dessa omdebatterade "stadsvillor" kan bli ganska häftiga. Fast det riskerar ju bli som de flesta andra hus i park: 1/3 huskropp, 1/3 parkering och 1/3 dåligt utnyttjad grönska.
 0
Axel H (20 Februari 2010 17:25):
Jag tycker absolut inte att man ska tillåta den här typen av bebyggelse så nära stan i ett sådant läge. Här finns ju en gyllene chans att faktiskt bygga vidare på det uns av stadskaraktär som finns i området iom HumC. Jag hade hellre sett ett vinklat hus längs med gatan i typ tre våningar. Den lummiga karaktären behöver ju inte betyda villor, det kan ju göras lummigt genom att plantera trädrader längs gatan och bevara gamla höga träd inne på gården. Nej, detta är inte ett bra förslag. Det finns ingen anledning att ta bort en villa och inte ersätta den med något bättre ju...

Henrik: Vad är grunden till att du tror att det bör finnas en lummig gles stadsdel i närheten av stadskärnan?
 0
Henrik Ottosson (20 Februari 2010 17:36):
Japps, med ett trevligare materialval kan det säkert bli bättre än det öststatslika hus man ser på bilden (kanske ett sanningsministerium). Det kan ju oxå vara som så att man ser baksidan av huset. Har någon sett bilder på de andra sidorna? Personligen skulle jag gärna se större fönster - de är lite väl små och skottgluggsformade.
Jag gick förbi korsningen tidigare idag och konstaterade att de sannolikt skall byggas där det gula (putsade) huset från 40/50-talet ligger, dvs mitt i parken. Förhoppningsvis sparas det äldre trähuset alldeles i hörnet - det vore en rejäl skam om det revs. Alldeles längs både Thunbergsvägen och Villavägen finns det för övrigt höga lindar som man ju definitivt oxå vill bevara.
Men, men, men det borde inte vara några problem att lägga husen 4-5 meter från gatorna och ända ha lokaler för verksamheter i bottenplanen. Man skulle då kunna ha några trevliga fik och restauranger med uteserveringar under träden längs med gatorna. Och sedan får husen stora mer privata gårdar på baksidorna.
Den nuvarande utformningen är definitivt inte optimal.
 0
Henrik Ottosson (20 Februari 2010 18:27):
Axel: det är inte vad jag tror utan vad jag tycker (jag skrev fel ovan - skulle varit ett "tycker"). Därmed inte sagt att jag tycker att det ska finnas fler sådana. Det bör enligt min mening finnas en och endast en, dvs heltalet 1, sådan stadsdel i Uppsala. Och den bäst lämpade nuvarande stadsdelen för detta syfte är just Kåbos norra delar. Kåbos norra delar var (är) Uppsalas lummiga "professorsstad", dvs den del där många av UUs tidigare professorer lät uppföra sina villor vid 1900-talets början. Som universitetsstad vore det lite besynnerligt om dess karaktär av sådan stadsdel raderades, och gjordes om till en stadsdel av dussinkaraktär.

Jag ser det oxå som lite underligt att föra diskussionen om stadskärnans expansion i Kåbo; expansionen av stadskärnan i Kåbo ser jag som 100% döfött pga Carolinabackens existens. Det man bör inrikta sig på är expansion av de centrala delarna norrut, österut och söderut. Och sedan bör man enligt min mening främst arbeta med verksamhetskoncentration i existerande stadskärna.
Anledningen att kvadratmeterhyran för villalägenheterna i Kåbo ligger på 50 kkr tror jag till stor del är ett resultat av att Kåbos norra delar representerar en lummig och hyfsat central stadsdel som uppfattas/är en överklasstadsdel.
 0
Alexander Åkerman (20 Februari 2010 20:33):
@Henrik:

Den gula trävillan på hörnet kommer definitivt vara kvar. Det huset är för övrigt bostad åt byggherren för de föreslagna byggnaderna intill.

Men är det bara jag som gillar husens estetik? Det påminner lite om Falling water, nästan iaf.

Kåbo är annars ett riktigt trevligt område, jag vet inte om det är så värst mycket överklass över området heller. Visst är de rika som bor där, men så värst pråliga tycker jag inte att de är. Inget pälsindränkt Danderyd så att säga...
 0
Axel H (20 Februari 2010 21:10):
Nu blev jag osäker på exakt vilken tomt det handlar om. Är det inte det sydvästra hörnet av korsningen? Där är det väl bara oputsade trähus?

Henrik: Om det var mitt inlägg du syftade på gällande diskussion om innerstadens expansion var det inte så jag menade. Jag menade på att jag tycker att man ska ta vara på möjligheten att få in hus av stadskaraktär (fasad i liv med gatan, ev. verksamhetslokaler etc.). Jag ser det snarare som en småstadsidyll bland alla institutioner och parker. Här finns det dessutom en hel del folkströmmar på framför allt cykel att ta tillvara på (t.ex. cykelaffär, café).

Jag tycker inte att huset är särskilt fult, det är bara fel sort... Det är sällan jag köper hus-i-park-konceptet. Men med samma formspråk skulle man absolut kunna åstadkomma något bra om man inte la det som en "stadsvilla". Jag tycker som Henrik att man ska satsa på privata innergårdar ist för semiprivat impediment.
 0
Henrik Ottosson (20 Februari 2010 21:28):
Mitt på tomten (eller någorlunda mitt på) ligger ett trist putsat/oputsat gult trähus från 40/50-talet. Det kan med fördel ge plats åt något annat. Alldeles smäck i sydvästra hörnet ligger (iallafall idag vid lunchtid) ett snyggare äldre gult trähus. Kanske har det renoverats senaste månaderna eller så.

Jag kan tänka mig att man kör med hus-i-park eftersom det är just i mitten av tomten som det verkar vara mest öppet samt det är där det trista gula huset står. Det blir helt enkelt lättast att bygga där. Längs gatorna står ju en hel del väldigt resliga lindar. Men man skulle helt klart kunna placera husen något närmre gatorna än vad man verkar föreslå, och därmed få in lokaler för verksamheter i bottenplan.

Det enda jag riktigt stör mig på vad gäller husen är att jag tycker fönstren är för små, och som tillsammans med den övervägande grå fasaden gör att det blir lite av ett sanningsminesterium. Men den andra sidan kanske är mer glasad.
 0
Olle Jansson (21 Februari 2010 11:59):
Stadsexpansion mot Kåbo hindras la inte i första hand av Carolinabacken utan att området mellan staden och Kåbo strösslats med modernistiska institutionskolosser. Delvis en nödvändighet men jag upplever det ändå som tragiskt att man bygger byggnader som Blåsenshus idag.

Ögnade igenom detaljplanen och kan inte säga att den var vidare informativ. Att de väljer punkthus i park skall dock inte utan vidare tillskrivas någon vidare tankeverksamhet. Det är standardlösning 1A, trots att det allt som oftast enligt min uppfattning är ytterst olämpligt för relativt platt mark i äldre villaområde som fått ett äldre gatunät. Punkthus skall placeras vid naturliga återvändsgränder på höjder där det kommer till sin rätt.

Hus i park kan vara vackert och pittoreskt med småhus, just som villakvarter är. Så fort byggnaderna blir större med fler människor förloras grönytorna mycket av sina funktion som privat mark och blir ett halvoffentligt impediment. Att se institutionskolosser omgivna av menlösa gräsmattor är för mig som att se en elefant försöka balansera på slak lina.

För att ge ett exempel på ett i mitt tycke misslyckat område med tre punkthus i park mellan ett egnahemsområde och Hjalmar Brantingsleden på Hisingen: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​0​9/​0​1/​aterbesok-​pa-​orebrogatan_​6.​.​
 0
Henrik Ottosson (21 Februari 2010 12:47):
Tja, jag tror att om man vill åstadkomma en stadskärneexpansion åt väster förbi Sthlms nation och uppför backen måste man nog anlägga ett Systembolag bredvid Carolina. Det är en oerhört trist backe att gå uppför och det primära skälet till att Uppsala Konstmuseum har så få besökare trots att det ligger "centralt" högst uppe på berget.

Vad gäller universitetsområdet är jag i princip 100% övertygad att det ur en ren kvalitetssynvinkel är absolut bäst med enheter som samlar olika institutioner, givetvis med bostäder, riktiga parker, restauranger och annan verksamhet insprängda emellan som ger liv under fler av dygnets timmar istället för menlösa och öde gräsmattor.

OCH att av mina favorittema - universitetsområdet (för den som orkar med):
För övrigt, jag tror inte att så många här bland YIMBYs medlemmar är medvetna om den veritabla strid som idag sker mellan olika universitet, både inom och utom Sverige. Allt oftare går man efter olika rankinglistor (UU ligger på plats 74 på den listan som är mest omtalad och är därmed på 2:a-plats i Sverige efter Karolinska Institutet som ligger runt plats 50; Lund halkade ner från topp-100 under 2009). Vad gäller forskning så är det högst väsentligt att olika vetenskapliga discipliner har nära till varandra, vilket det har i kolosser som Pedagogikum och Ångström. Och jag läste en artikel i det välrenommerade vetenskapsmagasinet Science för 3-4 år sedan som behandlade hur man optimerar arkitekturen för att få ut optimal forskning och undervisning, och faktum är att Ångström (och sannolikt även Pedagogikum) faller in väl i vad som eftersträvas.
Av erfarenhet kan jag oxå säga att UU har bättre växelverkan mellan kemi & fysik än vad Chalmers och GU har, trots att kemi- och fysikhusen ligger 50 meter från varandra på CTH området. På Ångström träffas kemister och fysiker i den stora centrala korridoren - det behöver de inte göra på Chalmers utan kan gå från parkeringen åt två olika håll och (gladeligen) slippa varandra.
Och för UUs del (såväl som för Chalmers del) är det viktigt att skapa nya kontakter för att på så sätt maxa uppkomst av nya forskningsresultat.

Men, men jag tycker jag känner mig tjatig om universitetsområdet.
 0
Olle Jansson (21 Februari 2010 13:29):
Hr Ottosson: Skall kanske poängteras att jag inte har något emot kolosser i sig när ett sådant behov föreligger. Vad jag vänder mig mot är modernistiskt planerade kolosser.
 0
Henrik Ottosson (21 Februari 2010 15:01):
Hr Jansson: Då är vi överens!

För övrigt, vad beträffar Blåsenhusområdet kommer man bygga ett Ronald McDonalds patienthotell alldeles bakom Bakteriologen (50 lägenheter som start tror jag), vilket kommer föra in fler personer i miljön. Dvs det kommer ligga mellan Campus 1477, gamla fängelset och Bakteriologen. Det planerade patienthotellet såg dock ganska trist ut i mitt tycke.

Man borde sedan planera för en rivning av Vägverkets hus-i-park som ligger mellan Pelle Svanslös hus och gamla fängelset. Borde kunna ge plats åt ett bostadshus med verksamhetslokaler i botten.
 0
Henrik Ottosson (21 Februari 2010 15:13):
Helt fel av mig: Ronald McDoncaldshuset skall innehålla 14 lägenheter.
 0
Eric Thärnström (21 Februari 2010 22:47):
Jag är riktigt exalterad över McDonaldshuset! Även om det (inledningsvis) bara är 14 lägenheter så är det alltid en början. Jag håller med Henrik om att man borde plocka bort Vägverkets lilla farthinder och göra något vettigare på tomten. Idag finns det ett antal studentlägenheter i närheten, så man skulle kanske satsa på lite större lägenheter för (ursäkta uttrycket) lärarna på institutionerna. Självklart med plats för lite andra aktiviteter i bottenplanet.
 0
Olle Jansson (26 Februari 2010 09:50):
Exempel på frågan i dagens UNT. Möjligt att studentstaden blir bostadsrätter:
http:​/​/​www2.​unt.​se/​pages/​1,1826,MC=​6-​AV_​ID=​10​19845,0​0​.​.​.​
notera speciellt
- Gör man det till bostadsrätter kan inköpskostnaden beräknas till drygt 10 000 kronor per kvadratmeter, vilket man kan sälja för 20-24 000 kronor. Det gör förstås en enorm skillnad i vad man är beredd att betala.
och
- Vår konkurrenskraft som läro­säte skulle minska enormt om hälften av alla studentbostäder i staden försvann, säger Jan-Ivar Mattson, förvaltningschef på Uppsala universitet.
 0
Jan Wiklund (29 Augusti 2010 15:15):
Jag skrev för några månader sen ett inläg på Yimby Göteborg om samma ämne: http:​/​/​gbg.​yimby.​se/​20​10​/​0​6/​kronika-​hyckleri-​om-​markn_​.​.​
 0
Eric Thärnström (30 Augusti 2010 14:10):
Bruksvärdessystemet har samtidigt inte gjort något för att motverka förglesningen. Eftersom byggkostnaderna och markpriserna (läs byggrätterna) blir högre i centrala lägen skulle de alltså motsvaras av högre hyror, men bruksvärdessystemet gör att en sådan hyresanpassning inte kan ske. Det går helt enkelt inte att få ekonomi i att bygga hyresrätter centralt om man inte frångår bruksvärdessystemet och följaktligen byggs inget heller.

De låga hyrorna har istället gjort det mer attraktivt att bygga bostadsrätter för försäljning, vilket bland annat gjort att det är de stora byggföretagen som styr bostadsmarknaden istället för fastighetsföretagen som annars har ett långsiktigt förvaltningsintresse. Det blir fler och fler bostadsrätter som på sikt slår ut hyresrätterna.

Bruksvärdessystemet gör att de som redan har en hyresrätt kan bo relativt billigt samtidigt som inga fler byggs, vilket gör att hyresrätten blir en exklusiv bostadsform för de som stått i kö i flera år eller för de som har kontakter. Det är lite som att köpa en bil i det forna Sovjet.
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Uppsala:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.

Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.

När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.

När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.

Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

Mer information om oss
Gå med

ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg

YIMBY Norge

Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma

Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.