Illustration: Argo Arkitekter

"Den stora stygga vargen" som köpte Studentstaden av Vasakronan för en tid sedan, även kallat fastighetsbolaget Dombron, har börjat planera för 3000 nya bostäder i Uppsala fram till 2020. Genom att byta Studentstaden mot vanliga hyreslägenheter med Uppsalahem har man förvärvat stora bestånd i bland annat Gränby och Kvarngärdet. Nu ska dessa stadsdelar förtätas. Friskt vågat, Dombron!

F.d. oppositionsborgarrådet i Stockholms landsting, och numera vice vd i Dombron, Ilija Batljan målar upp en omvandling av Gränby som innefattar förtätade kvarter och en blandning av bostadsrätter och hyresrätter. Bostäderna ska byggas längs Tycho Hedéns väg, men också inom Gränby mot exempelvis Almqvistgatan och Atterbomsgatan. Tanken är att bygga på mark som inte är till någon nytta för de boende (vi kallar dem impediment) för att på så sätt skapa bullerskydd mot kvartersgårdarna. Genom att bygga och sälja bostadsrätter kan nya hyresrätter subventioneras för att hålla nere hyrorna.

Det här är mycket positivt, även om det inte finns några klara planer än. Med sådana riktlinjer finns det alla förutsättningar att skapa trevligare boendemiljöer. Ett stort frågetecken är dock om det kommer finnas plats för mer än bara bostäder, såsom fler verksamhetslokaler. Det blir dock spännande att följa utvecklingen. Friskt vågat, hälften vunnet.

Det har kommit ett nytt förslag till sträckning för ett eventuellt spårtaxisystem i Uppsala. Den nya sträckningen är Resecentrum - Akademiska Sjukhuset - BMC. Systemet antas kosta 650 miljoner kronor. Det är en sänkning från de 800 miljoner som en sträckning genom Boländerna skulle ha kostat. Det ändrar inte det faktum att det är 650 miljoner kronor på fel ställe.

Som påtalats tidigare är spårtaxi inte ett system som lämpar sig för stadsmiljöer. Spårtaxi är i grunden ett sekundärt vägnät och det uttryckliga syftet med systemet är att ersätta bilen, inte att förbättra stadsmiljön. Det är alltså en smärtlindring mot symtomen, inte ett botemedel mot tillståndet. Det är inte konstigt att det tidigare förslaget låg i bilbaserade Boländerna och det nuvarande förslaget ska täcka in det utspridda Ackis.

Uppsala bör istället satsa på spårvagnar av den anledningen att de är stråkbildande och gynnar en tätare stadsbyggnad. Det innebär att infrastrukturen driver stadsutvecklingen istället för att komma in och reparera dysfunktionella områden i efterhand. Att bygga spår är att bygga fast sig i ett system, och ska man göra det så bör man välja ett system som gynnar stadsutvecklingen. Spårvagnen står för en tätare stad som ger fler möten, bättre utbud och en bättre användning av våra gemensamma resurser. Spårtaxi står för en glesare stad med ett sämre utbud och större avstånd.

Spårtaxin kan tänkas falla på eget grepp. Den är så "ny" och revolutionerande att ingen vågar satsa på den, inte ens våra politiker. Det är dock lite oroande att politikerna inte vill ta tag i alternativet spårvagn. Det finns en majoritet för spårvagn i kommunfullmäktige, men det tycks inte ha någon betydelse.

Ett nytt förslag till bostäder vid Seminariet kommer att skickas ut. NCC har backat och delvis tagit åt sig av kritiken som framfördes för 1,5 år sedan. Till skillnad från det gamla förslaget utgår det nya förslaget från den parkmiljö som finns idag. Den nya planen tillåter också andra verksamheter än bara bostäder. En viss förbättring, med andra ord.

Den politiska laguppställningen har också ändrats något. Den här gången är det S, M och KD som samarbetar för att planen ska genomföras. Planen har alltså en bredare förankring än senast, då till sist bara moderaterna stöttade förslaget. I vanlig ordning ställer sig centerpartiet på tvären (sist ville de ha 50 radhus istället) och röstade emot en ny utställning. Folkpartiet röstade emot med förevändningen att det skulle byggas högre (!) bakom Seminariet. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill istället ta bort ett hus. Sammantaget finns det ändå en bred politisk förankring för förslaget.

Den stora förändringen i förslaget är att den tar sats från det som finns på platsen idag. Tidigare skulle hela parken rivas upp och göras om, men nu kommer större delen av parken att bevaras. Liksom i det tidigare förslaget kommer den stora parkeringen framför Seminariet att omvandlas till grönyta, och de befintliga husen och allén kommer finnas kvar. Den här gången finns det något bättre förutsättningar.

Planförslaget kommer förhoppningsvis upp på Uppsala Kommuns hemsida inom en snar framtid.

Illustration: White Arkitekter

De föreslagna 11-våningshusen vid Kvarntorget tycks ha överlevt samrådsprocessen. Det verkar som att syftet med planen har nått fram. Man skulle kunna säga: Grattis, Kvarngärdet!

Syftet med planen är att omvandla det sömniga Kvarntorget till ett levande stadsdelscentrum. För att åstadkomma det ska den befintliga centrumbyggnaden få fler verksamheter och nya bostäder. Nya bostadsrätter läggs till i det hyresrättstäta Kvarngärdet och parkeringsplatsen ska bli ett nytt torg. 11-våningshusen ser till att markera denna (nya) målpunkt och ge området en ny karaktär.

Alla är naturligtvis inte glada åt att husen kommer synas på avstånd, och en del vill kapa bort fem våningar så att Slottet och Domkyrkan förblir alenarådande i stadssilhuetten. Men de flesta tycks ha fattat poängen med förslaget, och proteststormen har uteblivit. Det bådar gott för den fortsatta omvandlingen av Kvarngärdet.

Planförslaget kan läsas här

Uppdatering 1:
Vårt yttrande kan läsas här

Illustration: White Arkitekter

En liten strimma av hopp för Uppsalas utveckling till en tät blandstad har kommit till ytan. Det så kallade Kraftledningsstråket håller på att revideras till Fyrislundsstråket; en stadsdel med 2000 bostäder, kontor, handel, kvartersstad och niovåningshus. Såret mellan Sala backe och Årsta ska läkas med små kvarter, blandade verksamheter och mångfaceterad arkitektur. Det bådar gott för både Sala backes och Årstas framtid.

Kraftledningsstråket var tidigare tänkt som ett bostadsområde med 500 bostäder i stora kvarter med låg exploateringsgrad (se "Programsamråd" i länken ovan). Byggnadsnämnden har nu tänkt om och vill istället se fler bostäder, fler användningsområden och större variation i hushöjderna. För att få en så blandad stadsmiljö som möjligt vill man också dela upp kvarteren i mindre delar och släppa in flera mindre byggare. De stora drakarna kommer alltså att få lite hälsosam konkurrens.


Förslag till ny kvartersstruktur.

Inför utvecklingen av området kommer Fyrislundsgatan att omvandlas till en stadsgata med egna stråk för kollektivtrafiken och fler övergångar. De planskilda korsningarna försvinner, cykelvägar passerar gatan och den nya bebyggelsen ska komma närmare. Omvandlingen är samtidigt ett miljöargument då den väntas leda till mindre genomfartstrafik och en naturligt sänkt hastighet.

När programmet är antaget påbörjas detaljplaneringen i etapper. I programmet ges riktlinjer för hur byggenskapen ska utformas. Olika verksamheter ska tillåtas överlappa varandra både i plan och höjd så att de eventuella byggherrarna blir friare i utformningen av husen. Blandade boendeformer är också önskvärt och kommer sannolikt att beaktas vid marktilldelningen. Det ställer höga krav på Fastighetskontoret som måste kunna hantera flera olika intressenter samtidigt. Även ett bra program kan falla på krånglig praktisk hantering.

 
Alternativa placeringar av affärslokaler och kontor.

Sett ur ett historiskt perspektiv är programmet något av en återgång till de stadsplaner som upprättades på 1800-talet, där infrastrukturen och generella riktlinjer för byggnadsutformningen låg fast, men där de enskilda projekten tilläts variera inom kvarteren. Så kommer förhoppningsvis även Fyrislundsstråket att utvecklas, även om det försvåras av den nitiska detaljplaneprocess som följer. Vi får se hur serviceinriktat Fastighetskontoret och Stadsbyggnadskontoret kan vara.

Hela programmet kan läsas här.

Foto: Aros Arkitekter

Som vi tidigare skrivit om vill Uppsalahem "slå ett slag" för Uppsalas studenter. Ett sätt att göra det på är att förvärva mark från Akademiska Hus och bygga i direkt anslutning till campusmiljöerna. Bra tänkt, säger vi. "Cykelavstånd" är ändå inget som får studenter att plugga längre på campus, och ett tomt campus är ett svart hål i stadsväven. När nu chansen ges passar Uppsalahem på att höja ribban med ett höghus på 14 våningar. Men där tar det stopp i utvecklingen. Vi får några utströsslade punkthus som slösar bort universitetets mark och som vägrar integrera sig med resten av staden. En väldigt trist utveckling.

Trots goda förutsättningar för kvartersstad mot Artillerigatan får vi istället hus-i-impediment. För att ge intrycket av en hög exploatering, att man faktiskt tagit tillvara markresurserna, låter man husen sträcka sig upp till 14 våningar upp. Inget fel med hushöjden, ingen boende kommer drabbas med det läget, men om man vill få in så många studentlägenheter som möjligt på den här ytan har man valt helt fel väg. Bygg istället kvarterslängor utefter Artillerigatan i 5-6 våningar med plats för verksamheter i bottenplanen. Då frigörs grönyta som faktiskt kan användas till något annat än blickfång.

Bristen på plats för andra verksamheter är påtaglig. Vad har de närboende att tjäna på en sådan exploatering? Absolut ingenting. Självklart kommer det att överklagas. Med plats för mindre affärer och caféer kommer även grannarna att ha nytta av exploateringen och studenterna tjänar på att det finns bättre service i närområdet. Det gör också underverk för den utbildning och forskning som bedrivs inom området.

Samtidigt finns det avarter åt det andra hållet som är mycket skadligare. Centerpartiets (Bondeförbundet?) Stefan Hanna säger sig vara positiv till nya "vackra höga hus", men verkar inte vara intresserad av någon sorts stadsutveckling. Han strider istället för höghus i stadens odefinerade ytterområden, men vägrar ge några argument för det. Varför ska man bygga högt? Det är inte bara för sakens skull, utan det finns också praktiska och arkitektoniska finesser. Hannas utspel om "vackra höga hus" är snarare ett politiskt korrekt sätt att säga "bygg gärna, men inte här".

Det finns förstås kortsiktiga vinster i att bygga punkthus, och även när det gäller studenternas bostadsbrist måste det finnas ekonomi bakom. Men det borde ligga i universitetets intresse att den byggda miljön fungerar för campuset för många år framöver. Här borde universitetet (som annars inte är en del av processen) styra upp utvecklingen mot ett mer hållbart stadsbyggande.

Den estetiska kvalitén på det som byggs idag är enligt mig tråkig. Ibland är byggnader också rentav fula med sina krystade påsmyckningar av färg som misslyckas med att dölja att de är identiska med grannen. Jag har ingenting emot den avskalade stilen, men jag vänder mig mot dess totala dominans som anonymiserar mycket av det som byggs idag.

För mig ska inte arkitektur vara anonym och intetsägande, den ska berätta historier och väcka känslor. Hus bör ha karaktär och skapa starka känslomässiga band till dem som lever med det. Vi behöver fler sådana byggnader. Men var hittar vi nybyggda exempel på det? Jag har en vision om en arkitektursatsning här i Uppsala driven av kommunen tillsammans med stadens fastighetsägare. Där syftet med satsningen är att bygga på de små överblivna och dåligt utnyttjade plättarna mark som finns lite här och var i centrala Uppsala. De plättar som lämnats orörda på grund av att de är små. Målet skulle vara att bebygga dessa plättar med arkitektoniskt intressanta byggnader. Kvaliteten på arkitekturen ska nås genom en kampanj med rittävlingar, där inbjudna arkitekter och allmänheten kan presentera idéskisser för olika platser i staden. Där den vinnande idén avgörs genom en allmän omröstning.


Exempel på omvandling av parkeringsplats vid KFUM Borgen. Där öppnas också en liten gårdsplan med gamla gårdshus där ett café skulle kunna verka.

Det är viktigt att dessa nya byggnader är arkitektoniskt intressanta, inte bara för stadens skönhets skull, utan också för att lyckade projekt kommer att inspirera fler fastighetsägare att vilja göra liknande saker med deras överblivna markplättar. Ponera att det skapades en trend i Uppsala där fastighetsägare såg möjligheterna att tillföra ny och intressant bebyggelse vid sina fastigheter. Helt plötsligt upptäcker de att de har potentiella inkomster där de kanske inte ens sett möjligheterna. För fastighetsägarna finns stora pengar att tjäna då de har marken redan betald. Så helt plötsligt växer det upp vackra små townhouses lite varstans i stan med nya caféer och butiker. På gator som tidigare varit folktomma skulle dessa byggnader kunna attrahera liv. Dessa hus skulle ge stadskärnan nya dimensioner och stärka dess attraktionskraft.

Ett hus vid Gotlandsnation som hyllar reggaestaden Uppsala.

Kanske är detta ett sätt att förnya bilden av Uppsala som något mer än universitetsstaden med en domkyrka och ett rosa slott. Men framförallt hoppas jag att det skulle kunna visa att vardagsarkitektur kan vara rolig och berikande.