Tät blandstad? Nej tack, säger UNT. Dagens ledare visar att 60-talets stadsplanering lever vidare i journalistikens medvetande. 50 år av konsekvensbeskrivningar har ännu inte nått fram.

Ledaren tar fram en klassisk paradox hos människors efterfrågan: Ett lugnt boende i ett centralt läge. Sedan den äldre kvartersstrukturen brutits upp för att ge utrymme för "utblickar" och "siktlinjer" har det blivit väldigt svårt att bygga lägenheter med en så kallad "tyst sida", d.v.s. att ljudnivån är under 55 decibel utanför fönstren till hälften av rummen. Med ny forskning som visar på de skadliga effekterna av buller är det inte konstigt att "lugnt boende" är efterfrågat. Med de högre ljudnivåerna i centrum orsakade av biltrafik blir det naturligtvis svårare att bygga bostäder som passar människors behov av lugn och ro.

Problemet är bara att om vi ska bygga i "lugna lägen" (d.v.s. långt från centrums buller) kommer det leda till en ökad utglesning som i sin tur leder till en ökad bilanvändning som leder till ännu högre ljudnivåer i centrum. Medan vi bygger nya bostäder som uppfyller dagens krav kommer de äldre att successivt hamna över kravgränserna. Vi kan efterfråga spårvagnstrafik ut till periferin, spårtrafik som är mycket tystare än bilar, men att bygga en mil nya spår till områden där bilen ändå dominerar är knappast lika effektivt som att bygga en mil nya spår mellan Uppsalas två stadskärnor (glöm inte Gottsunda) som lätt täcker in tusentals resande. Det går att bygga centrala lägenheter som uppfyller dagens bullerkrav, och om vi inte vill göra det värre för de som redan har en bostad måste vi bygga tätare.

Ledaren tar också upp innerstadens expansion i Librobäck och Kungsängen och menar att innerstaden måste expandera. Det är självklart, och där håller vi med. Men innerstaden måste också förtätas ytterligare. Ledaren tar upp bristen på affärsverksamheter i centrum men missar vad det verkligen är brist på: bostäder. Det finns gott om kontor och affärer i centrum men en brist på bostäder vilket gör att centrum upplevs som väldigt otryggt efter arbetstid. Där är kvarteret Torget och Suttung glädjeämnen som tillför mer liv i de centrala delarna. Sen har UNT förstås rätt som pekar på bostadsområdet Kungsängen som fortfarande saknar den funktionsblandning som skulle kunna göra området attraktivt även i framtiden.

Är politikernas kappvändning kring Seminarieparken en ny brytpunkt i stadsplaneringen? Knappast. Det är inget märkvärdigt att opinionen står upp för en fungerande park och en vacker miljö när alternativet är vita putspalats. Kvarteret Torget, Suttung, Alfhem, Blåsenhus och Uppsala Entré visar tydligt att det fortfarande går att förtäta i innerstaden och det finns fortfarande mycket kvar att göra.

Översiktsplanen visar faktiskt på flera positiva trender för Uppsalas utveckling. Naturligtvis kommer dessa att ifrågasättas men det finns all anledning att stå upp för de trender som faktiskt kan hjälpa Uppsala att bli en levande och hållbar storstad i framtiden.

Nu är Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun ute på samråd. Det är alltså fritt fram för föreningar, nätverk och enskilda medborgare att yttra sig. Självklart kommer YIMBY Uppsala att göra det också, och diskussionen är redan igång här.

Trenden av stadsbyggande verkar vända och mycket av översiktsplanen visar på en kursändring hur staden ska byggas. Ett tungt mål i översiktsplanen är att allt fler ska välja kollektivtrafiken istället för bilen och biltrafiken beräknas minska även totalt sett fram till 2020. I förslaget finns också nya stråk för stomlinjer som eventuellt kan anpassas för spårvagnar, men ett beslut om spårtrafik kommer dröja till 2015 när utredningen av spårtaxin är klar. Varför en nödvändig uppgradering av kollektivtrafiken ska behöva vänta in en experimentteknik framgår inte.

Förslaget tar också ett nytt grepp på hur staden ska byggas. Breda trafikleder (kan vi misstänka Vaksalagatan och Råbyvägen?) ska omvandlas till stadsgator med tydligare stadsrum och verksamheter i bottenplanen. Vissa områden som idag kallas park men som egentligen är outnyttjade gräsytor och slyskog ska kompletteras med bebyggelse och omvandlas till mer trivsamma rekreationsmiljöer. Vad gäller stadsbyggnad finns det en positiv trendvändning i förslaget.

Hela översiktsplanen kan läsas i sin helhet på kommunens sida. Det finns också en kort sammanfattning samt ett kalendarium för kommande informationsmöten. Den 25 januari ska eventuella yttranden lämnas in.

Nu påbörjas bygget av Stockholms nya spårvagnslinje. Den första etappen, som kommer gå i centrala Stockholm, kommer bli klar lagom till valet i september. Moderaterna är angelägna om att visa sitt nya engagemang för Stockholms kollektivtrafik. I den kungliga huvudstaden har man förstått att det krävs ny attraktiv kollektivtrafik för att råda bot på trängseln och minska utsläppen. När ska moderaterna i Uppsala vakna?


Källa: Bombardier

Det har länge talats om spårvagnar i Uppsala, allt sedan de försvann på 50-talet. Men vad som kanske främst var nostalgi har dock vänts till en ny framtidsvision där spårvagnen ses som en modern lösning på trängselproblemen i städerna. Allt fler europeiska städer bygger nya spårvägar för moderna vagnar och de tas emot med öppna armar där de dyker upp. Men i Uppsala är det än så länge bara Miljöpartiet som drivit frågan aktivt och det har aldrig varit aktuellt att föra in spåren i stadens planering. Det är dags att ändra på det.

Inför Översiktsplan 2010 sägs det att ett beslut om spårtrafik kan tas tidigast 2015. Det sena datumet beror på att även spårtaxin ska följa med i ett sådant beslut, och där ser vi vad det får för konsekvenser att driva en sådan parantes så hårt. Men det säger också en hel del om den brist på engagemang som Uppsalas politiker visar prov på. Medan moderaterna i Stockholm prioriterar spårbunden kollektivtrafik fokuserar moderaterna i Uppsala på att bygga ett nytt bilberoende villaområde i Marielund. I Stockholm är det valtaktik att satsa på spårvagn, i Uppsala öppnar man Bäverns gränd istället.

Alliansen tycks hålla med Stockholms opposition när man pratar om hur dyrt det är med spårvägar. Men den högre kostnaden måste också ställas mot den högre vinsten. Moderna spårvagnar är mer attraktiva än moderna bussar och tar också fler andelar av bilismen. Med en uppgradering av kollektivtrafiksystemet till spårvagnar på täta linjer kommer fler att lämna bilen hemma. Spårvagnarna gör det också lättare att bygga tätare och högre, vilket i sin tur ökar bärigheten för kollektivtrafiken. Det gör också Uppsala Stad mer attraktiv.

Moderaterna i Uppsala borde lära av sina kollegor i Stockholm när det gäller att satsa på kollektivtrafiken. När nu både Seminariet och Marielund har fallit är det kanske dags att ändra taktik.

Idag dyker YIMBY Uppsala upp i pressen med ett statement: Vi måste bygga mer, tätare och högre!

Den täta blandstaden ger korta transportsträckor. Det blir närmare till jobbet, skolan, affären och dagiset. När det också finns plats för bättre kollektivtrafik, exempelvis spårvagnar, kan fler välja ett miljövänligt alternativ till bilen. Vi får mer tid till våra familjer och vänner, det som är viktigast. Den täta blandstaden gör att vi kommer närmare det vi vill ha på ett sätt som är både effektivt och miljövänligt.

Den täta blandstaden ger större variation. Med en bättre blandning av boendeformer kan vi minska segregationen och öka dynamiken i stadslivet. Det öppnar upp för nya spännande möten som levandegör staden. Med en större blandning av arkitektur får vi en mer intressant stad. En storlek passar ingen, men flera storlekar passar alltid någon. Med mer utrymme för kvalitativ arkitektur kan vi också göra våra historiska miljöer större rättvisa.

Den täta blandstaden ger bättre grönområden. Med klart definierade privata och offentliga rum används våra grönytor bättre. När vi skapar riktiga parker, gröna esplanader och skyddade gårdar blir de gröna ytorna till mål i sig, istället för barriärer som skapar onödiga avstånd. Med en tätare bebyggelse kan vi också växa utan att ta av den verkligt värdefulla naturen runt staden.

YIMBY Uppsala står för den höga och täta blandstaden. Vi gör det för att vi älskar Uppsala.

Ska vi ha fler järnvägar? Naturligtvis!

I dagarna har man kommit överens om att Dalabanan ska rustas upp. I vilken omfattning är oklart, men kapaciteten ska förbättras så att fler pendeltåg kan gå mellan Uppsala och Mora. Det talas också om ett par nya stationer i Vänge och Järlåsa som skulle göra alternativet tåg mer intressant framför bilen för arbetspendling. Det är små förändringar som skulle ge stora förbättringar när det plötsligt finns naturnära boende "centralt beläget" via pendeltågen.

En annan viktig spårsatsning är en ny utredning för den nya Arosbanan mellan Uppsala och Enköping. Äntligen kan Västra och Östra Aros bindas samman igen! En tåglänk till Enköping skulle dra till sig många pendlare som idag åker bil eller buss via 55:an. Sveriges närmaste stad kommer plötsligt ännu närmare. Vi får också bättre kommunikationer till Västerås och Örebro vilket ökar upptagningsområdet för bland annat Musikens Hus och framtida tillskott till Uppsalas stadsliv.

Miljöpartiet är inte sena med att haka på och ser med stor glädje på att det kanske äntligen händer något. Arne Sandemo (m), förbundsstyrelsens ordförande, är dock mer skeptisk.

"Idén är god men kommer att bli mycket dyr att förverkliga, hur mycket ska studien ge svar på. Vi får dessutom veta hur stor samhällsnytta en ny järnväg kommer att få och hur vi ska prioritera järnväg mot andra projekt"

Man ska självklart vara pragmatisk, men det betyder också att man ska se de möjlgheter som ett projekt kan föra med sig. Enköping och Uppsala är regionens kanske starkaste tillväxtmotorer var och en försig. Hur kan det inte vara lönsamt att koppla ihop dem?

Enköping lever på sin slogan "Sveriges närmaste stad". Det är kanske dags att Uppsala börjar närma sig sin granne. Vi hejjar på Ola Kahlström vid Regionförbundet för att det ska bli av.

I mitten av november börjar samrådstiden för Uppsalas Översiktsplan 2010. I fallet översiktsplaner ska förslaget ställas ut under två månader och under den tiden har allmänheten (d.v.s. du och jag) rätt att yttra sig.

Uppsala har idag två skilda översiktsplaner: en för tätorten Uppsala från 2002 och en för Uppsala Kommun från 2006. Det finns också en separat trafikplan för Uppsala Stad från 2006. Dessa tre dokument sätts ihop i Översiktsplan 2010 med anledning av de glapp som uppstått mellan de olika planerna. Riktlinjerna för den nya översiktsplanen återfinns här.


Källa: Uppsala Kommun via Upsala Nya Tidning

Vad är det vi har att se fram emot i den nya översiktsplanen? En minskning av biltrafiken till 24% fram till 2030 till exempel. Fler ska lockas att välja bort bilen bland annat genom att kollektivtrafiken ska byggas ut. Vi ska åka mer buss och cykel, och vi ska gå mer. Det intressanta med översiktsplanen är att den tar tydlig ställning för minskad biltrafik. Det är mer än man kan säga om andra översiktsplaner och visar på en attitydförändring. Det här ställer förstås krav på stadsplaneringen och hur man väljer att lösa problemen. Enligt Gunnar Hedberg (m) ska man utveckla busstrafiken med signalprioritering och bussfiler för att i framtiden underlätta en övergång till spårvagnar. Ett beslut om spårtrafik ska tas senast 2015.

Niclas Malmberg (mp) är inte sen med att påpeka att 2015 är alldeles för sent. Vi behöver spårtrafik långt tidigare om vi ska klara utsläppsmålen. Hedberg menar att spårtrafik är alldeles för dyrt och skjuter det gärna på framtiden. Här håller vi med Miljöpartiet: Vi behöver spårvagnar, helst igår. Med en förutseende satsning på infrastruktur underlättas stadsutvecklingen då det blir rationellt att bygga tätt utefter spårvagnsstråken. Om satsningarna skjuts på framtiden blir det allt svårare att planera in dessa stråk.

Vad görs åt bostadsbristen? Enligt Hedberg och Lars O Ericsson (c) ska de befintliga områdena utvecklas mer, och det blir alltså inga nya bostadsområden. För att klara av befolkningsökningen ska man istället bygga på höjden. Det här är också positivt för Uppsalas stadsutveckling då man kan satsa mer på att utveckla stadslivet. Man kan anta att oavsett politisk härkomst finns det ett intresse av att göra äldre stadsdelar mer levande. Enligt Ericsson är det nu Polishuset och Konserthuset som sätter ribban för hushöjderna. Det är fortfarande inte högt, men en stor förbättring mot tidigare policy.

Under arbetet med Uppsala 2030 då kommunen tog in många medborgares syn på hur Uppsala bör utvecklas seglade grönområdena upp som en viktig fråga. Är det kanske det som bidragit till att man går från utspridning till förtätning? Klart är att den fortsatta stadsutvecklingen måste utveckla sin syn på grönområden som en del av staden, och inte tvärtom. Det ska bli spännande att se vad översiktsplanen föreslår.

Förslaget kommer ut på samråd i mitten av november, men diskussionen måste börja nu. Välkommen in!

Kommunstyrelsen har skjutit upp beslutet angående en satsning på spårbilar i Uppsala. Man säger sig inte ha varit tillräckligt förberedd inför mötet. Det är i sig en värdefull insikt. Idag finns det en majoritet inom kommunstyrelsen som är för spårbilar. Inför nästa möte kan man hoppas på att de har läst på lite mer.

Det finns ett förslag från Posco, som har en testbana i Uppsala, om att bygga ett system i Boländerna med koppling till Resecentrum. Systemet ska vara utformat som ett nätverk spritt över hela stadsdelen med ett antal jämt fördelade stationer. Det här förslaget har fått ett ganska ljummet mottagande av intressenter i området där man menar att det förvisso behövs en bättre kollektivtrafik (absolut!) i området, men att det finns vissa frågetecken kring hur förslaget ska genomföras. Byggnadsnämnden har t.ex. markerat mot spårbilar i centrala stadsdelar.



Spårbilar är problematiskt. Det är ett system med en kapacitet någonstans mellan bil och buss som är bunden till ett antal stationer och en kostsam infrastruktur. Att satsa på spårtrafik är i allmänhet ett långsiktigt åtagande. Tillsammans med spårbilarnas låga kapacitet kan man fråga sig om Boländerna, ett potentiellt utvecklingsområde, är rätt ställe att bygga på. I det specifika fallet Boländerna finns det istället gott om utrymme för ett stombussystem. Med dedikerade bussfiler och anpassade signalsystem kan busstrafiken fungera bättre. I framtiden blir det också lättare att gå över till spårvagnar.

I Uppsala har Miljöpartiet sedan länge krävt att kommunen ska satsa på spårtaxi. Man vill förstås ligga långt framme med en ny teknik som anses vara miljövänlig. Inget fel med det, annat än att det skulle kännas lite dumt att vara "först" med ett system som inte fungerar. När det gäller spårbilar finns det fortfarande många tveksamheter, och som det nationella Miljöpartiet konstaterar (PDF) så borde inte spårbilar kallas för kollektivtrafik. Det är olyckligt att Miljöpartiet i Uppsala lägger så mycket energi på parentesen spårbilar, när man egentligen borde främja spårvagnar via ett stombussystem.

Vi kan bara hoppas på att kommunstyrelsen läser på till nästa möte. Vi vill inte göra något dumt.