Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Krav på p-platser hejdar byggande

 
Yimby är med i Tankesmedjan Levande staden. Tillsammans har vi skrivit en debattartikel som idag publiceras på Svenska Dagbladets Brännpunkt under rubriken "Krav på p-platser hejdar byggande".

Foto: Jesper Hallén

 

Krav på p-platser hejdar byggande

Bostadsbristen i våra städer hotar hela Sveriges tillväxt. Bygg- och fastighetsbranschen har insett behovet av lägenheter för unga men förlegade krav på antal boendeparkeringar fördyrar projekten. I värsta fall kan det leda till att inget byggs och att bostadsbristen får långtgående konsekvenser för vår välfärd.

Nära hälften av Sveriges kommuner bedömer att de i dagsläget har brist på bostäder. Anledningen är att det byggs för lite. I år har drygt 25000 bostäder påbörjats i Sverige. Om bostadsbyggandet ska hålla jämna steg med befolkningsökningen är behovet snarare 40000, enligt statistik från SCB och Sveriges Byggindustrier. Underskottet ökar för varje år som går och efterfrågan gäller särskilt mindre bostäder för unga, studenter och seniorer. Byggandet av dessa bostäder måste ges rätt förutsättningar. Planerna att bygga ut Stockholms tunnelbanenät är en typ av förutsättning som skapar incitament för bostadsbyggande. Många kommuners föråldrade syn på den så kallade parkeringsnormen är däremot ett stort hinder.

Parkeringsnormen är det minimikrav på antal parkeringsplatser en fastighetsägare är skyldig att tillgodose vid ny bebyggelse. Enligt Plan- och bygglagen är det kommunerna som ansvarar för att planera parkering på de tomter som tas i anspråk för bebyggelse och detta ska ske med hänsyn till stads- eller landskapsbilden. På grund av dessa minimikrav byggs det i dag många parkeringsplatser som gapar tomma. Oavsett om en boendeparkering utnyttjas eller inte fördelas parkeringsplatsens byggkostnad på samtliga boende i produktionskalkylen. Här ställer vi oss frågan: Vad är de boende villiga att betala för?

Det överdrivna kravet på boendeparkeringsplatser visar på en omodern syn på hur människor rör sig i dagens samhälle där intresset för bilen minskar. Statistik från expertmyndigheten Trafikanalys visar att körsträckan per invånare går ner, samtidigt som bilförsäljningen minskar. Resandet har samtidigt ökat men skillnaden är att allt fler väljer cykel, kollektivtrafik eller tåg. I takt med att nya urbana trender vuxit fram har synen på bilens roll och image förändrats. Allt färre tar körkort och bilen är inte längre en status- och frihetssymbol som tidigare. Att äga en bil anses av många i stället som både dyrt, krångligt och tidskrävande samtidigt som intresset för bilpooler ökar. Den förändrade attityden är särskilt tydlig bland unga. Det visar hur viktigt det är att målgruppsanpassa parkeringsnormen samt ta hänsyn till framtida boendes behov och önskemål.

Det finns flera exempel på städer i Europa som har frångått de regleringar och parkeringsnormer som kom till under 1900-talet. Antwerpen har infört minimikrav vad gäller cykelparkering och Paris har satt en maxgräns för parkering i stället för den tidigare minimigränsen. Från början var målet att alla bilister skulle ha tillgång till ”kostnadsfri” parkering och på så sätt ha ett fungerande flöde och undvika trafikstockning. I dag kan vi se att flera av de svenska storstadskommunerna är beredda att anpassa sig efter det faktiska parkeringsbehovet per bostadsprojekt. Det finns en vilja att föra en modern parkeringspolitik – men vi behöver handlingskraft.

Ett vanligt argument från kommunerna för att behålla parkeringsnormen är rädslan att deras gator ska korkas igen av parkerade bilar, vilket i sig riskerar att försvåra framkomligheten. Lösningarna finns i ökade satsningar på bilpooler, gemensamma underjordsgarage, bättre cykelparkering och att under stängningstid utnyttja handelns parkeringar för närboende. Här ingår ökade satsningar på utbyggnad av cykelbanor och kollektivtrafik, vilket är nyckeln till att minska bilberoendet. Det finns också behov av att stärka funktioner som ser till att bötfälla och flytta på bilar som står i till exempel kollektivtrafik- och cykelfält. De i störst behov av bostäder – unga, seniorer och studenter – använder inte bilen som huvudsakligt transportmedel. En undersökning från Fastighetsägarna visar att 60 procent av företagen i landets större städer anser att parkeringsnormen är ett hinder för nyproduktion av bostäder för unga. En anpassning av parkeringsnormen till specifika projekt innebär att hänsyn tas till de som ska bo i fastigheten och minskar risken för att de boende ska betala för parkeringsplatser som de varken har behov av eller råd att använda. Ur effektivitetssynpunkt borde anordnandet av parkeringsplatser gå mot att vara helt frikopplat från uppförandet av nya bostäder. Parkeringsplatser bör i stället erbjudas via en öppen parkeringsmarknad på kommersiella grunder.

Tankesmedjan Levande Staden vill att fler kommuner tar sitt ansvar för att boendeparkering byggs efter invånarnas behov och inte efter gamla normer som inte är i takt med tiden. Vi måste helt enkelt sluta bygga tomma parkeringsplatser och börja bygga bostäder.

 

Tankesmedjan Levande Staden

Anders Gardebring, Yimby Stockholm
Irma Ortega, Jagvillhabostad.nu
Jan Jörnmark, författare och docent
Linus Månsson, Göteborgs Förenade Studentkårer
Oliver Tovatt, Urbanisma
Patrik Andersson, Yimby Göteborg
Rudolf Antoni, Fastighetsägarna GFR
Simon Imner, Sveriges Byggindustrier
Teo Strömdahl Östberg, Stockholms Studentkårers Centralorganisation

Gå med i YIMBY Uppsala
Skriv en kommentar:
<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Innan du postar
Alla skall känna sig välkommna att diskutera på yimby.se.
Tänk därför på att vara konstruktiv i din kommentar - undvik personangrepp och onödigt hårt språk.
Inlägg som inte håller sig till dessa regler kan komma att tas bort.
Kommentarer:
Denna artikel är publicerad både här och på Yimby Malmö, Yimby Stockholm och Yimby Göteborg.
Kommentarerna nedan är från alla dessa siter.
+1
Hans H (8 Januari 2014 11:09):
Det finns ett dåligt medvetande om hur mycket en parkeringsplats kostar. Ett exempel på det är att när en parkeringsplats säljs för en halv miljon så blir det en rikstäckande nyhet... men det är i de trakterna som det kostar att bygga en p-plats i garage i en källare.

http:​/​/​www.​gp.​se/​bostad/​1.​2171627-​garageplats-​till-​sal.​.​

Nu var det inte fråga om en nybyggd p-plats, men nyhetsvärdet visar att en halv miljon uppfattas som mycket dyrt för en p-plats.
+1
Kret (8 Januari 2014 12:40):
Underjordiska p-hus är en utmärkt idé, kolla t.ex. På Den Haag, dock kan faktiskt bilar vara en del av en vacker stadsbild. Har mycket svårt för människor som dessa som har en patalogisk avsky mot bilar och reagerar instinktivt med hat så fort ämnet kommer upp.

Satsa mer på underjordiska garage, gräv en våning till eller två djupare så får alla plats. Staden ska inte enbart vara till för 30-åriga miljöpartipar med palestinasjal och rätt åsikter om trafikpolitik.

Vi andra drar från stan pga vi inte vill klumpas samman med dessa åsikter. Aktiv segregering? Kanske det ni vill, i så fall grattis, uppdrag slutfört.

Vi ses på pendeln eller bussen eller vagnen eller i kö förbi nordstan.
+2
Centrala Ggb (8 Januari 2014 13:20):
Här är Göteborgs kommuns uträkning på "parkeringstalen". Lite märkligt att det ska vara krav på bilplats i city där det går spårvagnar och bussar inom 100 meter var 5e minut! P-plats räknas även om det finns ledig kapacitet inom 4-500 meter ex i parkeringshus.
http:​/​/​goteborg.​se/​wps/​wcm/​connect/​a89d9ba9-​c93d-​4f36-​.​.​
 0
Gustav Svärd (8 Januari 2014 13:40):
Kret
"Har mycket svårt för människor som dessa som har en patalogisk avsky mot bilar"
Vilka då? Jag har inte sett någon alls på denna bloggsida som uttryckt sig på sätt som kan tolkas så, verken de som skrev artikeln eller kommentatorerna so far.
De har dock inte dyrkat bilen som universallösning. Är det där skon klämmer?
 0
Jan Wiklund (8 Januari 2014 14:28):
Bilarna i sig själva är nog ett mindre problem än alla dessa trafiktekniker (m.fl.) som vill göra dem till stadens huvudsak. De hade visserligen sin glansperiod för en eller annan generation sedan, men de finns fortfarande kvar. Vilket vållar problem, vilket artikelförfattarna pekar på.
+4
Martin Kolk (8 Januari 2014 14:35):
Håller med om att underjordiska p-hus är en utmärkt idé. Dock ska de byggas enligt marknadspris, och inte vara en dold subvention vid bostadsbyggande via p-normer. Det är bara att sälja parkeringsplatser separat från bostäder så ordnar sig allt, detta kommer sannolikt också kräva marknadspris på gatuparkering dock.
 0
Jan Wiklund (8 Januari 2014 15:14):
Zürich tillämpar marknadspriser på gatumark, enligt Stockholms Spårvägars Björn Sylvén. De stenhårt ekonomistiska schweizarna har uppenbarligen insett att biltrafiken tar mycket stor plats och att detta inte är ekonomiskt effektivt.

Jag har inte fått någon bekräftelse på detta dock.
 0
Marcus Bokvist (9 Januari 2014 11:38):
Sen har välparkeringsplatser under jord den den fördelen att de relativtlätt går att konvertera tillnågotannat, skulle behovet uppstå
 0
Erik Saler (10 Januari 2014 07:41):
Ofta så byggs garage med väldigt låg takhöjd vilket gör det lite knepigare med att byta utrymmet till ett annat ändamål.
 0
Martin Kolk (10 Januari 2014 10:21):
Så länge som det finns så mycket ytparkiering i Stockholm ser jag inte riktigt varför man ska omvandla garage till annat. Bättre då att förtäta/göra parker av parkeringesplatser.
+1
Per (10 Januari 2014 13:19):
Jag tycker miljörörelsen skjuter sig själv i foten när de vill rensa bort parkeringsplatser. Idag består 30-50 % innestadstrafiken av fordon som letar parkeringsplats och snittiden det tar att parkera är åtta minuter.* Tid som man bränner fossila bränslen helt i onödan.

Det bästa man kan göra för miljön är om boende har tillgång till en egen parkeringsplats i garaget i bostadsrätten och en på arbetsplatsen.

*(http:​/​/​www.​q-​park.​se/​Parkering/​10​myteromparkering/​tabi.​.​)
 0
Martin Kolk (10 Januari 2014 13:25):
Per: Problemet är ju att det inte är marknadspriser på parkeringsplatser, om priset sattes så att det alltid finns 90% lediga platser på gatan så skulle ju problemet som du beskriver försvinna. Alla skulle kunna hitta en plats rätt omgående. De nya högra avgifterna skulle ju kunna användas till att bygga fler garage (om efterfrågan finns till marknadspris).

För övrigt tror jag att siffran 30-50% inte är realistisk. Källan du hänvisar till ger en artikel som inte finns på något annat ställe på internet.
 0
Anders Norén (10 Januari 2014 13:34):
Martin: Det är inte ens självkostnadspris på parkeringsplatser!

60 år av reglerad, subventionerad bilparkering har skapat en situation där ingen är beredd att betala mer än på sin höjd halva självkostnadspriset för en parkeringsplats. Byggföretagen på marknaden har förtroendet att bedöma hur många sovrum, badrum, balkonger, fönster, dörrar, eluttag och strömbrytare en lägenhet ska ha, hur stort köket ska vara och vilka vitvaror och golvmaterial man ska ha. (Och en massa andra saker.) Konsumenterna på marknaden har förtroendet att köpa (eller hyra) vilken lägenhet de vill, inreda den hur de vill och köpa vilka prylar de vill. Men marknaden anses uppenbarligen inte kompetent nog att bygga och hyra parkeringsplatser. Det måste staten och kommunerna tvinga på företagen och konsumenterna.
 0
Per (10 Januari 2014 13:42):
Martin Kolk:

Jag har sett liknande siffror i flera andra undersökningar, den här var bara första bästa googleträffen för att kunna referera till någonting.

Jag vet inte om du själv har körkort? Men du måste väl ändå ha upplevt ångesten som upplevs varje gång man ska parkera i en storstad? Det är bara be till gud och fortsätta köra gata upp och ner.
 0
Jan Wiklund (10 Januari 2014 14:16):
Per: Med andra ord den klassiska följden av subventionering. Folk överutnyttjar.

Jag är helt med på att t.ex. sjukvård ska subventioneras (ingen ska behöva riskera att dö av ekonomiska skäl för att han blir sjuk) eller utbildning (hela landet mår bra av en hög utbildningsnivå). Men varför parkeringsplatser?
 0
Martin Kolk (10 Januari 2014 14:29):
Per: Jag har körkort och jag söker, om än sällan, än parkeringsplats i innerstaden. I de fallen så skulle jag varit mycket glad om jag utan besvär kunnat hitta en parkeringsplats på gatuplan, som jag betalat ett rimligt pris för.

Nu står istället bilar som används 2 gånger i månaden längs alla gator i innerstaden, eftersom det bara kostar 800 kronor i månaden i Stockholm att parkera dessa bilar. Antigen kan jag cirkla runt i en halvtimme för att hitta billig gatuparkering, eller så får jag betala 40kr/h i ett parkeringshus med marknadspris. Redan efter 20 timmar har jag betalat kostnaden för att stå en hel månad på gatan!

Om jag vill flytta in i ett nytt hus i innerstaden, så måste jag betala en halv miljon extra för min lägenhet, så att andra personer kan behålla sin subventionerade boendeparkering. (enligt dig ska jag dessutom acceptera en betydligt lägre lön, eftersom min arbetsgivare också ska betala för ytterligare en gratis subventionerad parkeringsplats!)
 0
Marcus Bokvist (10 Januari 2014 17:31):
"Så länge som det finns så mycket ytparkiering i Stockholm ser jag inte riktigt varför man ska omvandla garage till annat. Bättre då att förtäta/göra parker av parkeringesplatser. "

Martin missförstå mig rätt.Vad jag menade var att eftersom arbetsinsatsen för att göra om en parkering i garage är mindre än att göra om en ytparkering är det den sortens parkering som ska byggas, när det byggs.
 0
Martin Kolk (10 Januari 2014 18:18):
Marcus: Arbetsinsatsen att göra om en ytparkering till något annat, är ju att förtäta och bygga bostäder. Något mycket önskvärt!
 0
Für Alle (11 Januari 2014 13:09):
P-platser vid arbetsplatser borde inte få vara subventionerade utan snarare betraktas som beskattningsbar förmån. Samma nivå på förmåner bör då erbjudas alla anställda oavsett färdsätt, eller också inga förmåner alls och då krav på att p-platserna bär sina egna kostnader.

Exempelvis ett stort sjukhus som sitter på markytor för personalparkering bör ta ut avgifter som motsvarar kostnaderna för ytorna, och/eller kompensera de anställda som inte använder p-platsen. Det skulle kunna handla om många hundratals kronor per år. Det bör bakas in i lönerna.

Att då säga "men folk måste kunna ta sig till sina jobb" kan vägas mot "men folk måste kunna äta på jobbet". Frågan är i grunden inte att kunna parkera eller äta på jobbet (p-platser bör finnas i någorlunda enlighet med efterfrågan), utan vem som ska betala det: Om arbetsgivaren gör det bör det vara en generell subvention som gäller alla. Det är en rättvisefråga och även en vid offentlig verksamhet inte helt oangelägen fråga vart skattepengarna går.
+1
Johannes Westlund (11 Januari 2014 19:37):
Per har fel i att fler parkeringsplatser gör miljön bättre. Tillgången till parkeringsplatser är intimt förknippad med biltrafiken i ett område. Det är ett effektivare styrmedel än trängselskatt. Att skapa färre parkeringar gör möjligen att vissa får ägna mer tid åt att leta parkering, vilket gör att deras resor blir mer miljöbelastande. Å andra sidan innebär det också att många väljer att använda bilen mindre. Netto blir det därför en miljövinst. Det gäller att hålla isär vad som händer med en enskild bilresa och vad som händer på systemnivå.
 0
Filip (12 Januari 2014 17:48):
Marknadsregleringar - krav på p-platser i det här fallet - skapar i slutändan ALLTID svårlösta problem. Låt den självreglerade fria marknaden verka ostört för att problem av den här typen inte ska uppstå. Laissez faire, for the win!
+1
Jan Wiklund (13 Januari 2014 09:56):
Filip: I det här fallet råkar du ha rätt. Men markeringen av "alltid" tyder på en dogmatism som tyvärr trubbar av argumentationen något.
 0
Filip (13 Januari 2014 11:23):
Jan: "råkar" ha rätt? Utvecka gärna detta påstående. Håller med om att "ALLTID" inte direkt bjuder in till argumentation. Argument för varför marknadsreglering alltid skapar problem återfinns bland annat i de ekonomiska teorierna som utgör den österrikiska skolan: http:​/​/​en.​wikipedia.​org/​wiki/​Austrian_​School
+1
Jan Wiklund (13 Januari 2014 12:01):
Jaja, och en kort och behändig motargumentation mot neoklassisk ekonomi finner du på http:​/​/​www.​othercanon.​org/​papers/​organisation.​html

Ännu kortare formulerat kan man säga att denna bygger på ohållbara postulat istället för studier av hur verkligheten faktiskt beter sig.

Fast det där kanske vi ska debattera nån annanstans, det är kanske lite off topic...
 0
Filip (13 Januari 2014 14:44):
Jan: jag anser inte att ekonomiska teorier är off topic utan - tvärtom - on topic. Artikeln visar på negativa konsekvenser till följd av rådande parkeringsnorm. Frågan är då: ska problemet lösas med en ad hoc lösning - att ex. ta bort eller förändra rådande parkeringsnorm - eller ska man istället lägga tid och kraft på att identifiera grundproblemet och hitta en mer generell lösning till grundproblemet. Jag anser det senare vara viktigare och att en sådan generell lösning är att låta marknaden vara i fred från myndigheter och stat. Löser man det generella problemet så löser man samtidigt fler problem, ex. rådande bostadsbrist, bostadsköer, bilköer etc.

Nåväl, my two cents :)
 0
Jan Wiklund (13 Januari 2014 17:19):
Du är onekligen lycklig som har löst alla problem med allting, Filip. Fast för mig verkar det lite religiöst... Och jag är ohejdat skeptisk mot alla som tror att dom har lösningen på alla problem och har fångat hela världen i en formel utifrån en teori. Sånt brukar leda till elände.
 0
Filip (13 Januari 2014 18:57):
Jan: ge gärna exempel där den fria marknaden inte har lyckats erbjuda bättre lösningar än statens. Eller ännu hellre: ge exempel där statlig marknadsreglering inte har gynnat en befolkningsgrupp på bekostnad av en annans.

Jag är alltid beredd att ompröva mina åsikter. Men in the mean time, så är jag av åsikten att statens regleringar skapar mer problem än de löser. :)
 0
Erik Saler (14 Januari 2014 06:14):
Filip: Vården.
+1
Jan Wiklund (14 Januari 2014 07:33):
Jag kanske ska exemplifiera, t.ex. med bostäder i en växande storstad.

Redan på 1800-talet märkte man att marknaden inte fungerade där. Eftersom en av produktionsfaktorerna - mark - är monopolistisk (bara för att man höjer priset produceras det inte mer) blev också bostadsmarknaden monopolistisk. Dvs det lönade sig bättre för fastighetsägarna att höja priset än att bygga nytt.

Lösningen blev här att ingripa i marknaden. Dvs kommunerna, oberoende av politiska majoriteter, organiserade kommunala bostadsbolag med order att bygga så mycket dom hade råd med, utan att bry sig om någon vinst. Detta för att rätta till det marknadsmisslyckande som bostadsmarknaden utgjorde.

Den lösningen var smått genial, eftersom den förutsatte så små förändringar till minimal kostnad. Tyvärr är den förbjuden idag av det marknadsfundamentalistiska EU.

En annan lösning var proaktiv stadsplanering, av det slag Lindhagenplanen var ett exempel på. Det var ett sätt att komma runt monopoliseringen av mark, genom att upphäva mycket av de normala egendomsrättigheterna i staden. Den metoden föll i glömska under 1900-talet, då markägarna tog tillbaka mycket av sin makt och kunde driva igenom att det bara byggdes där markägaren så tyckte, och stadsplaneringen blev reaktiv. Följden av detta är den splittrade stad vi har idag där vi tvingas kosta på enorma summor pengar för infrastruktur och enormt mycket tid och bränsle för transporter. "L'ancien régime" var klokare, där var egendomsrätten automatiskt begränsad i en stad, och underlagd politisk överhöghet.

Medan det däremot var helt fritt för markägaren att göra vad han ville inom ramen för planen. Idag är det som bekant helt tvärt om.

Eriks exempel vård är mycket riktigt också ett marknadsmisslyckande. Marknadsteorin utgår nämligen från att köpare och säljare har samma kunskap (som på något sätt har fallit ner på dem från himlen...). Detta är alltid falskt, men det finns antagligen inget område där det är mindre sant än just vård, där "köparen" i många fall är ett kolli i säljarens händer. Följaktligen har man alltid organiserat vård utanför marknaden, i många fall i sakrala former för att inskärpa att det råder helt andra regler än vinstmaximering där.

Man skulle kunna räkna upp produkt efter produkt där marknadsteorin visar sig överförenklad eller helt fel. Men det finns förstås också områden där det inte finns något smartare sätt att fördela varor och tjänster än just marknader. Bilparkering hör förmodligen dit.

Men notera att någon fullständig marknad kan inte råda där heller. Marken är monopoliserad och kan inte nyproduceras. För att avsätta mark krävs alltså politiska beslut.

--

PS. För den intresserade har jag försökt lista en massa skäl till varför neoklassisk nationalekonomi är strunt på http:​/​/​alternativstad.​nu/​Dokument/​neoklassiker.​html
 0
Filip (14 Januari 2014 11:03):
Erik och Jan: tack för dessa två exempel! Dock håller jag inte med.

Sjukvård - läkarkonst, medicin, teknisk apparatur, sjukhus ect. - är inte en statlig uppfinning utan har praktiserats av människor sedan urminnes tider i olika former. Den höga sjukvårdskvalitén vi har idag är inte till följd av kommunal/statlig styrning utan till följd av teknisk utveckling kombinerat med ökad kunskap. Staten har endast beslagtagit och monopoliserat vården, men det är en annan sak. Staten vet inte hur man producerar medicin, det vet endast de vinstdrivande företagen som ägnar sig åt sådan produktion. Vård på en fri marknad skulle vara billigare och effektivare till följd av den konkurrens som då naturligt skulle finnas. Många tror att vården skulle kollapsa om inte staten fick vara med och styra. Detta stämmer inte. Dock skulle vården verkligen kollapsa om de vinstdrivande företagen togs bort får då skulle det inte finnas medicin, skarpeller, röntgenapparater, etc.

Jans bostadsexempel är ett exempel där staten går in och reglerar marknade vilket gör att en grupp människor gynnas på bekostnad av en annan grupp. Man begränsar markägarnas rätt till sin egen mark (en våldshandling) för att man godtyckligt anser att markanden för stunden inte fungerar.

Påståendet att mark är monopolitisk stämmer inte. Fastighetsägarna kunde höja sitt pris till följd av en ökad efterfrågan. Att priset styrs av utbud och efterfrågan är som det ska vara. Den ökade efterfrågan kom till följd av att människor FRIVILLIGT (inget tvång som för fastighetsägarna) vill bo i fastighetsägarnas bostäder.
 0
Kerl Oelrich (14 Januari 2014 11:49):
Jan Wiklund:

"Förbjudet" av EU tror jag inte att det är (försökte söka bland EU-direktiv men snårig som hemsidan därstädes är..) I Wien diskuteras det i varje fall om inte stadens egna förvaltning ska gå tillbaka till byggandet av Gemeindebau (en halv miljon wienare bor därstädes), som man inte byggt nytt av sedan 2004. Som det är nu stöttar man däremot privata byggherrar för "sozialer Wohnen" med Wohnbauförderung :

http:​/​/​www.​wienerzeitung.​at/​nachrichten/​wien/​stadtpoli.​.​

http:​/​/​de.​wikipedia.​org/​wiki/​Wohnbauf%C3%B6rderung

http:​/​/​de.​wikipedia.​org/​wiki/​Gemeindebau#Gemeindebaute.​.​

I Sverige avvecklades bostadsbyggnadssubventionerna redan innan EU-inträdet (Odellplattorna!), jag antar att de flesta europeiska länder självsvådligt avvecklade sina stöd oavsett EU.
+2
Martin Kolk (14 Januari 2014 12:07):
Angående allmännyttan i Stockholm så kunde ju ett första steg vara att låta allmännyttan behålla de intäkter de har, och inte göra stora vinstuttag från de allmännyttiga bolagen för att sänka skatten vilket man gjort de senaste åren. Samtidigt så undras det varför allmännyttan inte bygger så mycket...
+1
Daniel Andersson (14 Januari 2014 17:32):
Filip: "markägarnas rätt till sin egen mark" Rättigheter är bara tyckande och inget absolut. Saknar allt förklaringsvärde. Man kan lika gärna säga att hävda äganderätt är en våldshandling. Jag kan ha bryderier med legitimiteten i såväl statens som företags och enskildas maktutövning. (Framstår som motsägelsefullt att fundera på vad som är rätt om man inte tror på något "rätt", tänker jag nu. Kanske kan det förstås med att jag ändå tror det är bra med konsekvens, transparens och förutsägbarhet i ett system.)
Istället för flummigt kvasireligiös hänvisning till någon slags godtycklig naturrätt, bör vi bygga samhället kring historisk erfarenhet, jämförelser mellan länder/olika system, kunskaper om människans natur från t.ex. sociobiologi/evolutionspsykologi och praktiska experiment med olika regler som utvärderas och tas lärdom av.

För att återknyta till trådens ämnesområde: Hur hanterar man parkering i olika städer världen över, och hur fungerar det?
 0
Filip (14 Januari 2014 18:48):
Daniel: Korrekt, äganderätten är inte absolut. Dock är rätten till privat egendom fundamental för ett samhälles utveckling - Sovjetunionen är ju paradexemplet på hur det går om privat egendom inte tillåts. Min (subjektiva) uppfattning är att statens roll endast ska vara att skydda människor mot våld, och hot om våld, och vara en garant för den privata egendomen. Allt annat lämnas till människorna själva att bestämma - alltså marknaden. Detta eftersom att marknaden vet bäst själv vilka behov som finns och hur dessa ska tillgodoses. Staten kan aldrig veta detta bättre än marknaden självt.

Att hävda sin äganderätt är ingen våldshandling. Om jag ex. låser min ytterdörr (ett praktiskt sätt att hävda sin ägarrätt) för att förhindra inbrottstjuvar att komma in så utövar jag inte våld mot någon.

Ja, för att återknyta till trådens ämnesområde: Artikelförfattarna ger implicit lösningen till problemet i artikelns titel. Ta bort p-kravet så är problemet löst. Med andra ord: laissez faire.
 0
Mats O. (14 Januari 2014 19:46):
Dock lite kul när socialister och kommunister plötsligt blir såna övertygade anhängare av laissez faire när den politiska frågan handlar om parkeringsplatser i bostadsområden. Då plötsligt funkar Milton Friedman.
+1
Martin Kolk (14 Januari 2014 20:12):
Mats O: Man kan ju se paradoxen åt andra hållet också. Det är väll konstigare med personer som är övertygade marknadsförepråkare som förespråkar reglering som gynnar en socioekonomiskt gynnad grupp, än personer som är skeptiska mot marknadskrafter men är för avreglering när det får socioekonomiskt utjämnande effekter? För övrigt är väll knappast Yimby socialister och kommunister.

När borgerliga parter motsätter sig trängselskatter och marknadspriser på parkering så avslöjar de ju sig som populister som företräder en specifik grupp, snarare än ideologiskt konsekventa (ungefär som när socialdemokrater förespråkar monarki).
 0
Daniel Andersson (14 Januari 2014 20:56):
Filip: Anser du även att gatunätet bör privatiseras? Det ingår ju inte i de funktioner för staten (eller kommunerna, som jag tolkar dig) du räknar upp. Man kunde tänka sig att dela upp gatorna mellan två konkurrerande företag så att de får köpa varannan gata var, så att det oftast går att välja mellan företagen (åtminstone initialt...) när man skall bege sig någonstans (som med mobilnäten). Eller ett system liknande det för elnätet, om du föredrar privata monopol. Ytterligare ett alternativ är att låta fastighetsgränserna gå mitt i gatan och att ålägga skötseln av gatan på ägarna, som med vinterväghållningen på trottoarer. Fast det innebär ju en reglering (och funkar dessutom inte alltid så bra).
Synen på gatan (och torget) som allmän plats brukar annars ses som central inom urbanismen.
 0
Filip (14 Januari 2014 21:42):
Daniel: Absolut. Historiskt har ju vägar initialt varit privata och privatfinanserade. Som med sjukvården: vägar är ingen statlig uppfinning utan har spontant uppståt på marknaden för att lösa problemet att enkelt kunna förflytta människor och varor mellan olika geografiska punkter. Marknaden har uppfunnit vägar, men vi är idag tyvärr indoktrinerade att tro att utan staten skulle vi inte ha ett fungerande vägnät.

Vad som däremot skulle vara svårt är att från nuvarande tillstånd praktiskt implementera ett privat övertagande av vägar. Den övergångsfasen skulle troligtvis vara kantad med en del problem, men i slutändan skulle marknaden konvergera mot en fungerande lösning (en lösning som jag inte alls vet hur den skulle se ut). Oavsett så skulle den lösningen vara bättre och mer ekonomisk än nuvarande system.

Poängen är att allt vi ser omkring oss, alla varor och tjänster vi använder i våra liv är ytterst produkter av marknaden. Staten och dess myndigheter har inte skapat någonting.

"Det har varit enklare att övertyga folk att ge ifrån sig halva sin inkomst, skicka sina barn till krig, och ge upp sina friheter för all framtid - än att få dem att seriöst tänka på hur vägar skulle kunna fungera utan beskattning." - Stefan Molyneux
+1
Jan Wiklund (15 Januari 2014 11:32):
Filip: jag ser att du tror religiöst på det här varför det knappast tjänar något till att diskutera. För mig är det helt pragmatiskt hur man löser olika distributionsfrågor. En fråga om konsekvenser i det ena eller andra fallet.

Ren hyresmarknad under 1800-talet ledde t.ex. till uppskörtning och misär. Ren hyresmarknad idag skulle leda till att de som åsamkar samhället minst kostnader får betala mest (de som bor i centrum, nämligen), och de som kräver mest får betala minst, och till en enorm omfördelning av resurser till fastighetsägare i centrum. Möjligen skulle man på mycket lång sikt komma fram till en bättre ordning, men på mycket lång sikt är vi alla döda.

Det finns tre fördelningsmekanismer, omfördelning via politik, marknad och gåvor. Var och en av dom har sina för- och nackdelar, och var och en av dom har sina områden där fördelarna maximeras och nackdelarna minimeras. Det är som sagt pragmatiskt vad man väljer, och innan man väljer bör man ta reda på konsekvenserna. Alla konsekvenser.

Sen kan man förstås "tycka" det ena eller det andra. Det är som när dåvarande miljöministern avvisade expertisens synpunkter på förbifartens effekter på utsläppsnivåer med att "nej, jag anser inte det". På sätt och vis är det mer arrogant än Ludvig XIV:s "staten, det är jag". Ludvig bara slog fast att han hade makten. Den som låter sitt tyckande trumfa allt är bara egotrippad.
+1
Sven Renquist (15 Januari 2014 12:46):
Det är inte lätt att vara ödmjuk när man vet bäst ;-)
 0
Filip (15 Januari 2014 15:01):
Jan: jag påstår inte att den fria marknaden är felfri. Ett samhälle är aldrig felfritt. Jag påstår bara att marknaden är den mest adaptiva mekanism som snabbast med tiden korrigerar felaktigheter och är den mekanism som effektivast fördelar ekonomiska resurser. Detta eftersom att marknadens totala "brain pool" är mycket större än statens och att alla mänskliga uppfinningar och all mänsklig kunskap kommer från marknaden.

"Ren hyresmarknad under 1800-talet ledde t.ex. till uppskörtning och misär." - Hur kan fastighetsägare som erbjuder boende till hyresgäster leda till uppstörtning och misär? Ge några argument som styrker din tes. Med den logiken hade misären alltså försvunnit om hyresgästerna valt att riva sina hus så att det inte fanns några bostäder alls att hyra.

"Ren hyresmarknad idag skulle leda till att de som åsamkar samhället minst kostnader får betala mest..." - Ren spekulation. Ge några argument som styrker din tes.

"Det finns tre fördelningsmekanismer, omfördelning via politik..." Omfördelning via politik är enligt min mening stöld, vilket är omoraliskt. Jag har inte gett statens tillåtelse att ta 30% av min månadslön att göra vad dom vill med. De andra två fördelningsmekanismerna har jag inga åsikter om.
 0
Filip (15 Januari 2014 15:16):
...om FASTIGHETSÄGARNA valt att riva sina hus... Ursäkta, det blev fel.
 0
Gunnar Einarsson (17 Januari 2014 00:45):
Filip: "Absolut. Historiskt har ju vägar initialt varit privata och privatfinanserade."

Så du menar att de romerska vägarna var privata och privatfinansierade? Ja, tjena.
 0
Filip (17 Januari 2014 10:09):
Gunnar: Ditt argument förutsätter att den mänskliga historien utgörs av Rom vid tiden då Romarna började bygga vägar. Ja, tjena på dig med :)
 0
Filip (17 Januari 2014 10:29):
För den intresserade: här finns en del historisk information om privata vägar i Amerika:

http:​/​/​www.​fee.​org/​the_​freeman/​detail/​private-​highways.​.​
 0
Filip (17 Januari 2014 12:44):
Alltid roligt med diskussion, men detta blir sista inlägget för mig i den här tråden. Till er som fortfarande tvivlar på marknaden, ta med er detta:

Staten bygger inga vägar, dom beslutar och deligerar endast att vägar ska byggas. Staten bygger inga hus, dom beslutar deligerar endast att hus ska byggas. Marknaden gör allting (ibland frivilligt, ibland under tvång).

Generellt: Staten gör inte X, dom beslutar och deligerar endast att X ska göras. Staten finansierar inte heller X, det gör skattebetalarna, i.e. marknaden.

Ni som förespråkar marknadsregleringar förespråkar i förlängningen också människors ofrihet och statens rätt att utöva tvång och våld på människor.
 0
Woyland Wallin (24 Januari 2014 15:23):
Martin Kolk
Du talar så vackert om Allmännyttan.
Vi gjorde härförleden en undersökning på vissa fastigheter, som Allmännyttan förvaltar, med anledning av att man sa från politiskt håll, att nu är det dags för staten att rusta upp fastigheterna.
Vi undersökte då fastigheter, som byggdes före och under miljonprogrammen.
På den tiden kunde man bygga 100 lägenheter för mindre än en miljon kronor. Dessa fastigheter är uthyrda och har så varit under alla år. De ligger i centrala och attraktiva lägen. Har man en sådan fastighet borde den vara rimlig att belåna, för att renovera och underhålla med åren. Eller hur ?
I de fastighets rapporter vi läste, fann vi att de hade ett pant värde,som motsvarade marknadsvärdet och de var alla redan belånade, upp till skorsten.
Därför går (S) ut och säger att alla skattebetalare skall vara med och bekosta renoveringen av de gamla fastigheterna från miljonprogrammets dagar. Vi som undrar, frågar oss vart har pengarna tagit vägen ???
De nya bostäderna som man lyckas bygga i Allmännyttans regi, tar man nya lån på och de belastar ej de äldre. Men var är kapitalet.
Vi talar om ett kapital på många miljarder (22 st), bara från den belåning, som började 1982 -83 och till idag, på de fastigheter, som byggdes före och under miljonprogrammet.
Vi har inte tagit med de fastigheter, som byggdes från 1985 och framåt, de är också belånade till dagens marknadsvärdet såg vi.
WW
 0
Per (25 Januari 2014 13:24):
Samtidigt, i Porsgrunn

http:​/​/​www.​pd.​no/​lokale_​nyheter/​article71160​15.​ece

Dvs bra kollektivtrafik = p-platser minskas enligt en lokal handlingsplan. Funkar detta i svenska storstäder (ökat tryck på att utveckla externhandel?) och förekommer det öht i Sverige?
 0
Gunnar Einarsson (25 Januari 2014 16:39):
Nej Filip, det förutsätter mitt argument inte alls, vilket du hade varit medveten om ifall du hade haft lite bättre koll på europeisk historia. Under tidig modern tid utgjordes vägnätet exempelvis fortfarande till stor del av de romerska vägarna. Det var inte minst dessa som Napoleons arméer marscherade fram på. 'Privata intressen' under medeltiden klarade väl ungefär av att anlägga kostigar.

Att emellertid privata tullvägar, exempelvis brittiska och amerikanska turnpikes, som din länk vill framhäva, också har existerat parallellt - och detta från den äldsta tid - känner nog de flesta till, men det är slående att när exempelvis det unga USA behövde ge sig in i riktigt stora infrastrukturprojekt, såsom Cumberland-vägen och Erie-kanalen, så är dessa ändå offentligt finansierade. Och det är inte det minsta konstigt. De krav på kapital och organisation som projekt i den magnituden kräver går oftast över huvudet på privata finansiärer, varvid skattsedeln/offentlig skuldsättning kommer väl till pass.

All infrastruktur, ta järnvägar och kraftförsörjning exempelvis, lämpar sig inte heller för vinstdrivande verksamhet, något som 1800-talets råkapitalistiska liberaler var väl medvetna om (i alla fall inte om du vill ha en konkurrenskraftig industri med tillgång till billig energi). Det stora undantaget här utgörs dock av de amerikanska järnvägarna, som mycket riktigt var privatfinansierade. Emellertid är det ett undantag som bekräftar regeln, då utanför den angloamerikanska världen det i övervägande grad var staten som stod för anläggning, underhåll och drift. Återigen, järnvägar kräver inte bara organisation och mycket kapital utan dessutom en långt driven samordning för att fungera bra. Och på detta är givetvis statsmakten långt överlägsen privata intressenter i konkurrens.
 0
Daniel (26 Januari 2014 17:47):
Dom flesta privata infrastrukturprojekten kan man kalla interkommunala. Då flera kommuner/städer gått samma och startat ett bolag för att bygga en väg eller en järnväg, och många gånger med statligt stöd. Bergslagernas Järnväg var ett privat bolag med egen järnväg, men ägaren av detta privata bolag var framförallt städerna Göteborg och Gävle. Samma struktur i det privata Schweiz, och man hittar samma i USA.
 0
Martin (30 Januari 2014 21:27):
Parkeringsnormen & eventuell subventionering av parkeringsplatser skall självklart tas bort. Byggbolagen kommer anpassa sig efter efterfrågan på parkeringplatser. Man skulle också kunna kräva att föreningarna får betala för eventuella parkeringar på gatan. Om föreningarna inte vill köpa plats bygger man endast smala enkelriktagde gator för att spara pengar.
Eventuella problem med felparkeringar på gatan löser man genom att tillåta parkeringsbolagen konfiskera bilar med fler än 5 obetalda parkeringsböter. Man får därefter tillbaka bilen när böterna är betalda.

Man bör även tvinga kollektivresenärerna att betala fullt pris.
+1
Woyland Wallin (20 April 2014 22:09):
Garage och bostäder hör inte ihop.
Förr hade man användning av garage under jord, eftersom de utgjorde skyddsrum och var konstruerade enligt vissa regler och då också kunde användas, som parkering för bilar, Kungsgaraget är ett bra exempel.
Därefter nu när vi inte har samma krav på skyddsrum längre har tjänstemännen självpåtaget ansvarar för parkering under mark.
De tolkar reglerna som Fan läser bibeln och vi alla hoppas att detta tar slut när "planarbetet" och "detaljplanearbetet" är ett minne blott.
Då kommer alla de regler vi hör om i andra länder att även smyga sig in i vårt samhälle. Dyra bostäder där en bellboy tar hand om bilnyckeln och kör ner bilen i garaget, är en variant. I bostadsområden med lägre kostnadsnivå behöver man ingen bilplats, man pooler med bilar, eller ingår i nätverk och kan förbeställa bil för sitt ändamål. Då minskar totalkostnaden för bygget med många miljoner,vilket kommer de boende tillgodo.
WW
Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Uppsala:s medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
 Twitter
 
...

OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.

Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.

När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.

När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.

Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

Mer information om oss
Gå med

ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg

YIMBY Norge

Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma

Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.