Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Gradvis förändrande pengar och omvälvande pengar

Publicerad: 2012-02-02
 
Skribent: Johannes Åsberg
Yimbys studiecirkel om Den amerikanska storstadens liv och förfall fortsätter...


Sprawl i Florida
Våra vise män ville att pengarna skulle användas till omvälvningar som skapade väldiga villaförorter och svälte ut alla stadsdelar som stadsplanerarna betraktade som slumkvarter; de gjorde stora ansträngningar för att uppnå detta. Och det var det vi fick.


I detta kapitel diskuterar Jane Jacobs en central ingrediens i stadsplaneringen: pengar. Pengar är förstås en nödvändig förutsättning för att man ska kunna bygga fungerande storstäder, men enligt Jacobs kan pengar också förstöra städer. Det avgörande är hur de används och för vilka ändamål.

Jacobs skiljer på tre olika sorters pengar: privata pengar, statliga pengar och svarta pengar. Dessa tre typer av pengar kan användas till långsam, gradvis förändring (t.ex. små lån och krediter som används till kontinuerlig förnyelse av stadsmiljön) eller snabb, omvälvande förändring (t.ex. totalsanering och stora nybyggnadsprojekt). Jacobs hävdar att pengar som på något sätt investeras i stadsbyggande ofta är just omvälvande pengar, trots att städer för det mesta mår bättre av gradvis förändrande pengar.

Hon visar med en mängd exempel hur befintliga blandade stadsmiljöer antingen torkas ut eller översvämmas av omvälvande pengar och vilka problem det skapar. Hon påpekar också att det finns mycket pengar som skulle kunna användas till att skapa mer mångfald och bättre stadsmiljer som istället finansierar utbyggnaden av glesa bilberoende förorter.



Planförslag för Märsta Port (2011)

Som Jacobs framhåller är inte efterkrigstidens förortssprawl en olyckshändelse eller ett resultat av individernas fria val. Tvärtom har staten och kommunerna mycket aktivt stöttat denna process ekonomiskt. Man har målmedvetet drivit på utvecklingen mot ett fullständigt upplöst och bilberoende förortslandskap. I bakgrunden har naturligtvis den modernistiska stadsplaneringsideologin påverkat.

Privata investeringar formar städerna, men politiska idéer (och lagar) formar de privata investeringarna. Först kommer bilden av det vi vill ha; sedan ställs maskineriet in för att producera bilden. Det ekonomiska maskineriet har ställts in på att skapa stadsfientliga bilder enbart därför att vi som samhälle trodde att det skulle vara bra för oss.

Om och när vi börjar tro att vi vill ha en levande, varierad stad, som har förmågan till kontinuerlig, finkornig förbättring och förändring, kommer vi att ställa om det ekonomiska maskineriet så att vi kan få det.


Idag, 2012, så verkar idealen äntligen ha förändrats. Politiker, planerare och byggare pratar vitt och brett om blandstad och slänger sig gärna med urbana plus-ord. Samtidigt har man oroväckande svårt att gå från ord till handling, trots att vi nuförtiden uttryckligen säger att vi ska bygga stad istället för sprawl. Det är alltså hög tid att genomföra nödvändiga förändringar på stadsbyggandets ekonomiska område. Hur skapar vi finansiella strukturer som underlättar den stadsplanering som vi vill ha?

Tidigare inlägg i serien:
Studiecirkel om Jane Jacobs
Jane Jacobs: Förord
Jane Jacobs: Inledning
Trottoarens funktioner: Trygghet
Trottoarens funktioner: Kontakt
Trottoarens funktioner: Barnuppfostran
Parkens funktioner
Bostadsområdets funktioner
Vad som alstrar mångfald
Behovet av blandade primära funktioner
Behovet av små kvarter
Behovet av äldre byggnader
Behovet av koncentration
Några myter om mångfald
Mångfaldens självdestruktivitet
Gränser och deras vakuumzoner
Avslumning och förslumning
Gå med i YIMBY Uppsala
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.