Andra ronden för Seminariet

Jag tycker överlag det - utan att ha läst planhandlingarna - verkar vara ett rätt ett bra förslag. Delen mot Fyrisvallsgatan/Ringvägen är troligen bättre för byggnader och ger lite lugn till grönytan bakom som samtidigt förhoppningsvis inte blir för litet för att andra skall kunna nyttja den. Parken som samtidigt aviseras mot Fyrisån (hur löses parkering för Fyrislund?), som förhoppningvis borde ha hyfsade förutsättningar för att bli en populär stadsdelspark och i så fall skulle jag tänka mig att det kunde var värt att bygga ihop kvarteret ytterligare med en Huskropp mot Seminariegatan.

I framtiden blir det en viadukt under järnvägen från Ringgatan. Frågan är då hur det påverkar anslutningen mot parken. Viadukten kommer bli en stor barriär i sig, oavsett om det står ett hus där eller ej.

En annan fråga är bullret från järnvägen. Normalt brukar man lösa det med garage som dämpar bullret, men det finns kanske andra lösningar?

Tycker man borde se över möjligheten att omgestalta Fyrisvallsgatan (delen längs seminarieparken). Just nu är avståndet mellan gatan och de nyligen byggda bostadshusen mot fyrisån stort. Varför inte dra om fyrisvallsgatan så att den kommer närmare dessa hus? - då får vi både en stadsgata samt mer utrymme för ny bebygelse i seminarieparken...

Sen tror jag också det skulle behövas en idétävling för att denna komplicerade tomt ska bli så bra som det skulle kunna bli. Själv tycker jag att det är ett högriskprojekt. I värsta fall förstör man parken och får en diffus stadsgata vid fyrisvallsgatan som i framtiden kan bli ett viktigt stråk i de norra stadsdelarna.

Håller med Alexander. Man behöver ju inte ens röra parken, flytta Ringgatan österut och bygg på vägen. http://farm3.static.flickr.com/2534/3685083656_aaa4dc9..

Lösningen där man delar in parken i privat innergård och offentlig park känns diffus. Har en ide om hur det skulle kunna lösas. så förhoppningvis återkommer jag med lite skisser snart.

Känns märkligt när min kommentar är den som är mest, om än försiktigt, positiv. Jag kanske börjat bli så avtrubbad att jag blir positivt bara ytan inte bebyggs med punkthus. Tänkte inte på möjligheten att flytta vägen en bit.

Sedan angående parken så skulle jag föredra att på sikt bygga igen och skapa en innergård. Det är vettigare att försöka utveckla en park och promenadstråken vid Fyrisån. Tills vidare gissar jag emellertid att storleken på den offentliga delen av parken är så pass stor och öppen att den faktiskt kan verka som det. Måhända skall jag försöka mig på att rekognoscera lite vid tillfälle.

Jag tror som Henrik att vi får hålla oss inom områdets gränser. Men vad gäller Ringgatan kanske man kan tänka sig en omdaning i stil med Martin Luther Kings Plan vid Universitetshuset där tillfartsvägen kan omvandlas till någon sorts torg i framtiden.

Det finns en G/C-bro över Fyrisån som ligger i linje med den sydligaste öppningen mellan husen mot Ringgatan. Där kan man tänka sig en tydligare stråkbildning som gör att man kliver rakt in i parken från t.ex. Svartbäcken. Där är det av extra stor vikt att det finns något annat än bostäder i bottenplanet så att allmänheten kan känna sig välkommen.

Byggherren NCC har ju erfarenhet av målat fasadtegel (Pedagogikum) och fasadplåt (Alfhem). Puts och glaspartier ingår sen tidigare i verktygslådan, och nya putsfärger borde man kunna kosta på sig. Men till det krävs arkitekter som behärskar materialen. Det är väldigt svårt att kräva en hög kvalitet på arkitekturen utan att detaljstyra utseendet. Dessutom: vad är kvalitativ arkitektur? Enligt NCC föredrar deras kunder vitt och grått. Det här måste vi utveckla vidare.

Vad gäller blandade verksamheter är det förstås ett krav från början. En offentlig park kräver offentlighet i bottenplanen, annars upplevs parken som privat.

För att få till god arkitektur tror jag att man måste ha höga ambitioner om vi inte vill reducera arkitektur till ren utsmyckning.

1. I detta fall borde ambitionerna vara en ordentlig stadspark istället för stadsdelspark.
2. Stadsstråk längs fyrisvallsgatan istället för en alldeles för bred gata.
3. Verksamhetsanpassade lokaler i bottenvåningarna istället för inga alls.

Genom att sätta höga ambitioner kan seminariet bli en målpunkt i staden. Och platsen har definitivt förutsättningar för att bli ett bra exempel på god stadsutveckling som kan uppmärksammas långt utanför Uppsala. Men det är ett högriskprojekt som sagt - att bygga i parkmiljö är kontroversiellt och om det inte blir bra så kan det bli ett exempel som politiskt hämmar Uppsalas utveckling.

Jag besökte Seminariet vid 21-tiden igår kväll. En mörk och öde plats, men det kunde man säga om hela staden bortom Skolgatan. Trots mörkret kunde man ändå göra sig en bild av hur de framtida husen ser ut. Det är ju mörkt 50% av året oavsett om husen är där eller ej.

Utifrån sett är Seminariet otroligt dystert i markplan. Man ser en häck, ett stängsel och några hustak. Man förnimmer naturligtvis att det gömmer sig en park där bakom, men det är en väldigt sluten värld. Kommer man från norr så ser man i stort sett bara en mur av granar. Här finns ingen koppling till omvärlden, annat än ingången från vägkorsningen. Om det skulle stå hus där istället skulle ingen märka någon skillnad, utom att det skulle vara ljusare med upplysta sovrums- och vardagsrumsfönster.

När jag gick längs Ringgatan insåg jag att det inte finns någon tvärkoppling, som t.ex. övergångsställ. Det skulle annars göra stor skillnad och bromsa upp trafiken. Vad gäller förgårdsmarken/parkeringarna på Fyrisvallsidan har jag lite svårt att se hur det kan förändras. Det finns en fin trädallé där, som förvisso kan utgöra mittgrenen i en ny Ringgata, men som gör det svårt att få någon naturlig koppling till Ringgatan på andra sidan järnvägen. Tvärstråk har nog större betydelse.

Går man in i parken så finns det tre tydliga rum.
- Först har vi den stora bollplanen som kanske blir någon sorts innergård. Man kanske kan tänka sig ett slutet kvarter här någon gång i framtiden.
- Det andra rummet är den riktiga parken vid Ringgatan. Den kommer definitivt bli mindre när sexvåningshusen dyker upp. Samtidigt är det bara ett stort hål i rymden idag, och det finns redan "spejande ögon" som ser över häcken. Det kan fortfarande vara en trevlig äppellund.
- Det tredje rummet är idag en parkeringsplats framför Seminariebyggnaden. Enligt förslaget kommer det bli parkmark. I mina ögon är det den som kommer bli den viktiga stadsdelsparken. Här finns ytor av samma karaktär som vid Vasaparken med grannhusen ständigt närvarande, men ändå med en aura av offentlighet. Här är det tillåtet att vara. Den här delen är också lättare att binda samman med grannkvarteren i Librobäck och Luthagen. Det kan bli riktigt trevligt.

Ett långt utlägg från ett halvtimmesbesök. Men jag uppmanar er att besöka platsen för att få en känsla för området, inte minst småhusbebyggelsen "bakom" parken. Vi pratar annars mycket om Ringgatan, men det är bara en del i det hela.

@Eric thärnström: "Det finns en fin trädallé där, som förvisso kan utgöra mittgrenen i en ny Ringgata, men som gör det svårt att få någon naturlig koppling till Ringgatan på andra sidan järnvägen. Tvärstråk har nog större betydelse."

På vilket sätt är det svårt att få en naturligkoppling mellan järnvägen och måste kopplingen nödvändigtvis vara "naturlig"? Självklart går det att göra om fyrisvallsgatan till en gata med allén i en mittfåra, vilket jag också förespråkar. För att få en bra koppling så tror jag att man behöver fälla några träd i allén närmast järnvägen.

Och om vi ska bygga stad så tycker jag också att vi ska göra det fullt ut. Hus i anslutning till gatorna. Det förra förslaget till byggnation i detta kvarter var riktigt illa. För symmetrins skull ritade de in en likadan allé med parkeringsplatser bakom på seminarie sidan... Det hade blivit en 40 meter bred gata... En sådan utformning av gatan skulle sprida ut det lilla folkliv som finns längs 4 gåbanor varav endast två är längsmed en fasad. Det skulle göra att gatan känns mer öde än vad den egentligen är...

Det gamla förslaget var förkastligt vad gäller utformningen kring Ringgatan. Där är vi helt klart överens. Angöringsvägen och förgårdsmarken ska bort. Trottoaren kan breddas ut mot vägen så att det blir mer plats för gående och mindre plats för biltrafiken. Hur man hanterar trädallén som finns med i förslaget är en öppen fråga. Observera att vi än så länge håller oss inom planområdet.

Om vi ska flytta Ringgatan uppstår ett antal problem. Först och främst går vi utanför planområdet, och in på privat mark. Ska kommunen expropriera Fyrisvallens parkering och förgårdsmark? Sen ska vi lägga oss intill husen, som idag har halvtrappssockel och mycket skrala möjligheter till verksamheter i bottenplanen. Vad vinner vi på att flytta Ringgatan? Jag tror, som sagt, mer på tvärförbindelser över gatan för att bryta trafikleden. Det är inte konstigare än att trottoaren vid Seminariet breddas (så att Ringgatan blir smalare) och att den får ett par övergångsställen vid öppningarna in till parken (så att Ringgatan delas upp).

En restaurang i Rektorsvillan vore inte fel. Den skulle kunna fylla samma funktion som Biotopia i Vasaparken, men med en annan dygnsrytm. Mer liv i parken. Det finns obekräftade uppgifter om att seminariebyggnaden kommer få fler användningsområden än bara skola. Det är också något positivt.

Visst det finns ju kontroverser med att flytta ringgatan. Att dra den där dagens gata går är faktiskt ganska rimligt (men utan förgårdsmark). Men jag tror att gatan i framtiden kan behöva större kapacitet - Ett scenario med spårväg är ju inte otänkbart eller särskillt oönskat. Så i det långa loppet tror jag att man måste titta in sig på alternativet med att dra gatan på båda sidor av trädallén... Hellre det än att bredda den mot seminarieparken...

Anders
Många väljer att framhäva Seminariet som en stadsdelspark, och hävdar att bebyggelsen kommer förstöra den karaktären. Jag håller inte med. Mitt intryck av Seminariet idag är att det är väldigt öppet (visuellt) för den som kommer till Librobäck, men den har en väldigt dålig koppling till själva stadsdelen. En av det framtida Librobäcks huvudgator, Seminariegatan, möts t.ex. av en parkeringsplats.

I det förslag som ligger tas parkeringsplatsen bort och blir parkmark, till fördel för stadsdelen Librobäck. Nya hus byggs längs Ringgatan och Fyrisvallsgatan, och skyddar parken från dessa trafikleder. Öppningar mellan husen binder samman parken med Fyrisvall och den nya parken längs Fyrisån, om de utformas på rätt sätt.

Det bästa som kan hända Seminariebyggnaden är att den används. Det gör den också idag med en musikskola, och fler verksamheter är på gång. Den utgör ett mycket värdefullt inslag i parkmiljön och kommer fortsätta göra det, även om delar av parken bebyggs. Den kan på många sätt jämföras med Universitetshuset som göms bakom andra hus, men som ändå kommer till sin rätt i parken. De får samma respektavstånd till annan bebyggelse.

Vad gäller Tiundaskolan så är det ett ypperligt förslag att bygga bostäder där också.

Hur skall man bygga vid Tiundaskolan då, Anders - på den unika grusplanen?

Något som knappt diskuterats är vad man ska göra med parken. Ska det bli en tilltagen gräsplätt för de boende i kvarteret att ha grillfest på? Eller bör parken få kvaliteter som lockar Uppsalabor från vidare områden?

När man, som vissa politiker försöker få det till, anlägger en helt ny park av en sådan storlek, vilket inte hänt på länge i Uppsala... Bör inte det göras ordentligt då? Uppsala är ju på väg att bli mer än en småstad och jag tycker att man därför borde ha högre ambitioner.

-I parken borde finnas möjligheter att öppna någon servering av nåt slag.

-En ordentlig lekpark som lockar barnfamiljer från hela stan borde också finnas. En förebild borde vara temalekparkerna och andra parksatsningar i Malmö.

Hur som helst tycker jag att Uppsala borde satsa mer på sina parker. Det räcker inte med att det bara är grönt och stort. Tillgängligheten måste förbättras ordentligt. Ta observatorielunden till exempel. Halva parken står i princip folktom så när som på ett fåtal hundägare på morgonen.

Varför inte anlägga en ordentlig skateboardpark där? Det skulle behövas i den här stan...

En stadsdelspark bör väl främst vända sig till de närmaste grannskapen, vilket i det här fallet syftar på Södra Librobäck. Sen finns det mycket inspiration att hämta från områdets historia som lärcentrum. Landskapsarkitekten får gärna göra sin egen tolkning, men det vore intressant med ett lokalt tema.

Plats för uteserveringar är självklart, men det behöver inte vara så påkostat. Jämför t.ex. med äppellunden i Linnés Hammarby. Vilken kontrast mot resten av området! Här har Anders redan kommit med flera bra förslag, som grusgångar och bänkar. Med en enkel men funktionell utformning idag kan den utvecklas mer imorgon.

Tror mest det blir svårt att få in 240-250 lägenheter på grusplanen vid Tiundaskolan utan att någon granne skulle bli upprörd - jag spelade djävulens advokat (vilket förstås kan uppfattas som rätt lågt).

Från och med nu på fredag (6:e) kommer landskapsarkitektstreorna (fr SLU) ha en utställning på fyrishov där vi gjort olika förslag på hur en stadspark i området runt Seminariet och Fyrishov skulle kunna se ut.

Välkomna!

http://www.fyrishov.se/fyrishov/templates/CalendarSear..

Min kommentar till centerpartiets generella inställning till stadsbyggande grundar sig dels på det motförslag som centern gav förra gången Seminariet var på tapeten; dels på ledorden "vackra höga hus".

Centerns förra motförslag till Seminariet var 50 radhus istället för 250 lägenheter. Jag ser inte hur det skulle göra parken mer inbjudande och offentlig jämfört med lägenheter. Jag ser heller inte hur stadsdelen ska kunna bli tätare och mer stadsmässig för det. Radhusen tar mer plats än lägenheterna.

"Vackra höga hus... någon annanstans" har blivit ett nytt slagord för centerpartiet. Det kom väl till pass när Akademiska Hus föreslog ett 14-våningshus i Blåsenhus. Centerpartiet var först ut med att kritisera förslaget och istället föreslå höghus i Gottsunda. Det skulle naturligtvis vara spännande med höghus i Gottsunda, men det är inte relevant för det projektet. Akademiska Hus äger mark i Blåsenhus som lämpar sig för studentlägenheter. Det skulle vara intressant med ett motförslag från centerpartiet på den platsen som lever upp till Översiktsplanen på ett bättre sätt.

Tidigare har det också funnits en inställning inom centerpartiet i Uppsala att det är bättre att bygga på våra vidsträckta åkermarker än att bygga inne i staden. En sådan utglesning av staden är något som YIMBY vänder sig starkt emot. Om centerpartiet har ändrat inställning i den frågan är det naturligtvis mycket positivt.

Vad gäller Johan Cejies förslag kring parkmiljön är de alldeles utmärkta och de påminner om de förslag som kommit tidigare i den här tråden. En bättre park behöver inte stå i kontrast mot en mer stadsmässig bebyggelse.

@Johan Cejie: Angående er debattartikel, så tycker jag att ni har en hel del poänger. Framförallt att seminarieparken riskerar att kännas som en privat innergård där man inte riktigt är välkommen.

Själv är jag för att det byggs med måtta i parken. Parken skulle behöva människor (läs bostäder) tätt intill sig för att kunna leva upp riktigt ordentligt som en park som faktiskt används. Idag finns för få boende som är tillräckligt nära parken - och de flesta är avgränsade från parken av gator...

Men som du säger så riskerar den idag offentliga parken kännas som någon annans innergård om skillnaden på vad som är offentligt och vad som är privat innergård blir för diffus...

^^ Håller med. Förgårdsmark kanske är kanske en del i arbetslinjen - någon måste ju anställas att sköta om dem. Men särskilt snyggt eller funktionellt är det inte.