Grönt ljus för centrumhandeln?

Det nationella Miljöpartiet har kommit med förslag på hur städerna ska utvecklas. Det blir satsningar på spårvagnar, gång och cykelvägar och på lokalhandeln i städerna. Samt ett förbud mot nybyggande av köpcentrum under fem års tid. En förstärkning av Plan- och bygglagen ingår också i förslaget.

Samtidigt har Handelns utredningsinstitut kommit med en rapport som visar att externhandeln inte alls påverkar centrumhandeln i städerna, utan att den främst påverkar lokalhandeln i mindre orter. Men rapporten säger ingenting om mångfalden i städernas handel eller förutsättningarna för mindre aktörer. Mångfalden går knappast framåt i städerna och en av orsakerna är att centrumhandeln blir allt mer lik köpcentrumen. Det är samma aktörer i stadskärnorna som i externhandeln och liksom lokalhandeln i de små orterna trängs de mindre aktörerna ut av de större. Därför är det angeläget att göra något åt saken.

För att få bukt med problemet föreslår Miljöpartiet ett förbud mot nya köpcentrum under fem års tid. Det är ett effektivt sätt att hämma externhandelns tillväxt, men det gör inget för att öka mångfalden i städerna. Om förbudet får stå för sig självt betyder det istället att den enda tillåtna handelsformen inom Plan- och bygglagens ramar (som främjar storskalighet och stora avstånd) stryps till, utan att lokalhandeln får några förutsättningar att utvecklas.

Bios Politikos kommer dock med en kompletterande lösning: låt de som bygger för verksamheter i bottenplanen på bostadshus få lägga till en våning. Effekten blir att det totala antalet bostadsvåningar är detsamma, men att det också tillförs andra lokaler. På så vis ökas utbudet av lokaler vilket förbättrar förutsättningarna för småföretag att etablera sig nära sin kundkrets och vi kan få en mer blandad bebyggelse.

En brasklapp till Miljöpartiet angående skärpningen av Plan- och bygglagen: Det är bra om lagen förtydligas och förenklas så att den ryska rouletten för byggherrarna kan upphöra, men vänligen håll er borta från solvinklar, grönytenormer och bullerkrav så att lagstiftningen på nytt kan tillåta den typ av stadsbyggnad som de egna väljarna tydligen trivs bäst med.