Utskrift från uppsala.yimby.se
....

En ny dimension

Publicerad: 2010-07-05
 
Skribent: Eric Thärnström
Uppsalas centrum är på väg att få en ny dimension. Med en omdaning av Drottninggatan och Vaksalagatan kommer centrum att expandera åt öster och väster. Kanske bortom järnvägen, kanske bortom ån. Uppsala City jublar.

Vad innebär omvandlingen av Drottninggatan? Förhoppningsvis leder det till att det kommersiella centrum binds samman med den historiska västra sidan. Genom att bredda trottoarerna och ge mer plats för de restauranger och caféer som redan finns utefter gatan kan fler lockas till Östra Ågatan, Trädgårdsgatan och vidare till de riktigt gamla delarna av Uppsalas stadskärna. Den nya stämpeln "paradgata" kan ge verksamheterna utefter gatan ett riktigt lyft.


Parkeringsplats eller stadsgata?

Samtidigt finns det vissa risker med en omdaning som man måste titta på. Ska Drottninggatan utvecklas enligt samma modell som Dragarbrunnsgatan finns det stor anledning att dra öronen åt sig. Dragarbrunnsgatan är idag en cykelparkering med vissa luckor för passerande trafik och Dragarbrunnstorg är än så länge alltför tamt med sin avskalade symmetri. Drottninggatan bör utvecklas med större hänsyn till de verksamheter som redan finns. Här finns dock en helt annan potential då Drottninggatan redan idag är ett viktigt stråk, medan Dragarbrunnsgatan var en anonym transportgata tidigare.

Vad innebär omvandlingen av Vaksalagatan? Om Drottninggatan gynnas av en förnyelse så är Vaksalagatan i stort behov av en. Här ska centrum lyckas överbrygga både Kungsgatan och järnvägen för att nå målet Musikens Hus och Vaksala torg. Vakuumet däremellan är minst sagt utmanande. Här behövs ett "mål på vägen" för att stråket ska kunna locka över folklivet till den östra sidan. Stadshuset måste bjuda till ordentligt för att det nya stråket ska kunna få någon effekt.


Stråk betyder folkströmmar betyder folkliv

Det finns en farhåga om att omvandlingen kan försvåra för trafiken, inte minst för stombussarna. Det är ett problem att ta på allvar, men samtidigt finns idag oanvänt utrymme som utan problem kan vigas åt gående. Så länge man inte kopierar Dragarbrunnsgatans cykelparkeringar utan utformar miljön främst för de gående med till exempel upphöjda bilgator kan flödet hållas öppet samtidigt som det görs på de gåendes villkor. Med en större närvaro av gångtrafikanter minskar också hastigheterna vilket "skrämmer bort" en del av trafiken utan att för den skull äventyra tillgängligheten.

Genom den nya paradgatan får centrum sin nya dimension som möjliggör att stadskärnan kan utvidgas och de olika delarna bindas samman. Det här projektet kan leda till att Uppsalas centrum faktiskt känns lite större än stadskärnorna i andra medelstora svenska städer. Det skulle passa den fjärde storstaden mycket bättre.
Gå med i YIMBY Uppsala
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
 0
Olle Jansson (5 Juli 2010 14:21):
Håller med i att det är sträckan vid och i närheten av stadshuset som är den stora utmaningen. Många flanörer väljer nog att vika av åt ett annat håll däromkring.

Intressant tanke att försöka binda samman Kvarnen med Vaksala torg, vilket skulle kunna slå väl ut. I alla fall om det inte försvårar trafiken för trafiken allt för mycket.
 0
Eric Thärnström (5 Juli 2010 15:47):
Det vore onekligen intressant om Vaksala Torg fick en bättre koppling till sin omgivning. Fruktstånden till trots: torget håller på att spela ut sin roll som handelsplats. Om kopplingen med Kvarnen blir tydligare, och om det eventuellt tillkommer någon extra verksamhet i något hörn av torget, kan det få en ökad användning utan att ytan för den skull behöver bli mindre.

Det ska sägas att Drottninggatan heller inte är den enda kopplingen till andra sidan ån. Dombron vid Gamla Torget gör sitt för att locka folk över till andra sidan, men det finns kanske ännu större potential i området?
 0
Henrik Ottosson (5 Juli 2010 16:31):
Man behöver nog rent generellt oxå göra en ansiktslyftning av många 50-, 60- och 70-talsfasader längs Drottning/Vaksalagatan för att på så sätt signalera att "här är det trevligt att vara - kom hit!". Ola Thufvesson, kulturgeograf vid Lunds universitet, nämnde i sitt föredrag vid Uppsala Creqativity Day att folk går långsammare i äldre stadsmiljöer än i miljöer som domineras av modern arkitektur (intressant och jag tänkte skriva honom och be om referens). Äldre stadsmiljöer är på så sätt bättre lämpade för kreativa mötesplatser.

Det går tveklöst att omvandla moderna stadsmiljöer så att de lockar, och det är vad som man måste åstadkomma med tegel- och betongklossar som exvis Uppsala Tingsrätt och Siviahusen. Annars lär det inte bli någon paradgata - sådana gator brukar utmärkas av eminent och ståtlig arkitektur och det gör inte Drottning/Vaksalagatan idag.
 0
Jimmy G (5 Juli 2010 20:39):
Tycker många moderna hus känns som de mest består av baksida. Därför går man gärna snabbt förbi dem. UKK t.ex. ser ju OK ut på lite avstånd, men bortsett från huvudentrén med sitt lilla torg finns det inte så mycket att se på nära håll.
http://maps.google.se/?ie=UTF8&ll=59.861357,17.64503&s..

Vilken sida av vägen går du helst? Den där du kan titta in genom fönstren på folk eller varor, läsa på skyltar o.s.v eller den där du går längs en kompakt "plåtvägg"? Det finns visserligen några fönster på UKK mot Vaksalagatan, men flera av dem sitter för högt upp, och de är inte inramade på något sätt så de ser mest ut som stora skottgluggar...
 0
Johan Andersson (5 Juli 2010 21:38):
Uppsala behöver gott om cykelparkeringar. Även bilparkering längs gatorna (med lämpliga regler och avgifter) kan vi gott ha mer av. Fast det kanske inte är längs paradgatan man vill ha dessa.

För övrigt borde det gå att göra riktigt mycket längs Vaksalagatan bortom Väderkvarnsgatan. Garagen mellan Vaksalagatan och de parallella "bilgatorna" måste väck om det ska bli tal en paradgata, men det är ett betydligt större och djärvare projekt än att lappa och putsa fram till Vaksala torg.

Och jag håller med om att konserthusets ansikte mot Vaksalagatan är riktigt illa.
 0
Henrik Ottosson (5 Juli 2010 22:02):
Vad gäller cykelparkeringar borde man inte kunna bygga flervåniga cykelparkeingshus?
De kan i princip bestå av en öppen (attraktiv) plåtkonstuktion med stor hiss. Ett smalt cykelparkeringshus i 7 våningar på ena sidan av Dragarbrunnstorg skulle vara kul, och svälja alla röda cykelställ som nu tar upp torget.
 0
Alexander Åkerman (6 Juli 2010 14:49):
Centrum måste utvecklas på flera olika sätt. Att fräscha upp vaksalagatan/drottninggatan är ett steg på vägen. Kommunen borde också verka för att få in mer butiker i de centrala stadsdelarna generellt. De butiksstråk som finns idag måste knytas samman med varandra och helt nya stråk måste komma till om Uppsala ska få ta platsen som Sveriges 4:e "storstad"...
 0
Axel H (7 Juli 2010 14:46):
Det känns som en vettig satsning som dessutom varit på gång ett tag nu. Som andra har varit inne på vore det bra om man inte använde Dragarbrunn som förebild till detta projekt utan kanske Karl-Johan i Oslo typ... Skare va skare va!

Det kanske bästa som kan komma av det här är att stadslivet smittar av sig på närliggande gator.
 0
Eric Thärnström (8 Juli 2010 11:09):
Apropå Dragarbrunnstorg så kommer det att få en ny framtoning:
http://www.unt.se/ekonomi/mobelforetag-flyttar-in-i-dr..

De håller på att "möblera om" i sitt koncept för att kunna locka fler kunder, men de bygger också om gallerian så att den vänder sig ut till gatan på ett annat sätt. En viss återgång till gamla H-centrum, men det kommer göra mycket för livet på Dragarbrunnstorg.

Som flera varit inne på redan måste byggnaderna längs Drottninggatan och Vaksalagatan öppna sig mer mot gatorna. Att Rådhuset byggs om till galleria bidrar till viss del till att den första stumpen av Vaksalagatan blir mer öppen och lockar fler till Dragarbrunnsgatan. Ett liknande projekt är på gång i Folkets Hus/Atrium vid Royal och det ska bli spännande att se hur man kan öppna upp de äldre byggnaderna mot gatan.

En grej jag tänkt på: Längs en stor del av "paradgatan" står husen på pelare som går ut i trottoaren. Är det något som hämmar folkströmmarna? Det gör tydligen gatorna mindre attraktiva i vilket fall, men det är samtidigt svårt att göra något åt dem.
 0
Axel H (8 Juli 2010 12:23):
Eric: Jag tror att man i visionen för Dragarbrunnsgatan har som mål att "bygga igen" arkaderna längs gatan. Dvs att man helt sonika sätter glas mellan pelarna och på så sätt skapar mer butiksyta och eventuellt bättre koppling till gatan.

Det kanske förespråkas även i detta projekt?
 0
Palle (13 Juli 2010 18:46):
Så finns "axeln" som tjänat som fulhetsexempel i årtionden. Kungsgatan. Jag vet inte vad det är som gör den så ful. Förhoppningsvis kommer detta att bli mer uppenbart när miljön vid järnvägsbron gjorts om och Drottninggatan fått en renässans. Denna spikraka 1600-talsaxel som aldrig riktigt blev vad den kanske borde ha blivit. Men så lever dikotomin mellan "det folkliga" och "det övriga" alltjämt i Uppsala. Var cyklarna kommer in i den modellen verkar variera mellan årtiondena men förr eller senare blir det nog rumsrent även bland sk vanligt folk att ta cykeln in till centrum, så varför inte lägga lite extra krut på parkeringar för just cyklar. Trädgårdsgatan?
 0
Palle (13 Juli 2010 18:57):
Å andra sidan, Tammerfors har lyckats ganska väl med sin stadsboulevard, åtminstone sett till stans storlek och trots inte alltför inspirerande bebyggelse. Stark storstadskänsla.


http://fi.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4meenkatu_(Tampere)
(se även engelska versionen)
 0
Johan Andersson (13 Juli 2010 23:38):
Här är detaljplanesidan, hittills finns där ett visionsdokument: http://kartor.uppsala.se/SCRIPTS/hsrun.exe/extwebb/dyn..
 0
Anders Norén (14 Juli 2010 21:56):
Palle: Felet med Kungsgatan är att den är utformad mer med tanke på trafiken än på människorna. Nu har jag inte stegat upp gatan utan uppskattar bara bredden till 15, möjligen 18, meter på de smalare ställena (framför Stadsteatern, t.ex.) och 24 meter på de bredare ställena. Med tre körfält på de smala sträckorna och fyra körfält på de breda sträckorna så blir det inte mycket utrymme över för gående och cyklister, särskilt inte som man envisas med att ha en mittrefug. Dessutom saknas korsningsmöjligheter för oskyddade trafikanter bland annat vid Smedsgränd.

Allt som allt innebär det att gatan är otrevlig att vistas på och svår att korsa. Den blir därför en barriär, både fysiskt och mentalt. Den skulle behöva vara 30 meter (och ha fler korsningar) för att både kunna härbärgera bilar och människor och samtidigt vara ett attraktivt stadsrum.

Tyvärr har väl gatan alltför stor trafik för att det ska vara opportunt att föreslå en neddragning från fyra till två körfält, men man kan i alla fall jämföra med Södra Kungsgatan i Gävle (24 m, drygt 10 000 fordon/dygn) som i början av 1990-talet byggdes om från fyra körfält, smala trottoarer och mittrefug till två körfält, breda trottoarer, cykelbana och trädplantering. Även om gatan långsamt tynat bort som butiksgata så är den en i allra högsta grad levande restauranggata med bortåt 30 matställen på 700 meter.
 0
Henrik Ottosson (14 Juli 2010 23:09):
Kungsgatan kommer aldrig bli en attraktiv gata så länge som den domineras av trista gigantiska klossar i rött och gult tegel, hur mycket man än breddar trotoarerna. Om man tittar på de två bilderna ovan så ser man en slående skillnad på var folk vill vara. Den monotona tegel/betongmiljön utanför Pingstkyrkan på Dragarbrunnsgatan har attraherat fyra personer, medan Svartbäcksgatan (som inte är gåfartsgata) med sin brokiga, äldre och mer sympatiska bebyggelse har attraherat kanske uppåt 30-40 personer (förvisso ser man lite längre på den senare bilden).

För att få till både Dragarbrunnsgatan, Kungsgatan såväl som nya Paradgatan behöver man fasadrenovera 60- och 70-talshusen rejält så att de får mer brokig personlighet. Om man inte gör detta kan man bredda trottoarerna hur mycket som helst - det kommer ändå inte uppstå speciellt många mysiga uteserveringar och folkliv av den enkla anledningen att stadsmiljön i övrigt är alltför torftig intrycksmässigt (det finns inget i arkitekturen som sporrar - allt ser likadant ut).
Som Ola Thufvesson (kulturgeograf i Lund som forskar om kreativa miljöer) sagt så finns det en undersökning som visar att folk går långsammare i äldre stadsmiljöer än i nya miljöer - och om man går långsammare är chanserna till kreativa möten större. Och jag tror faktiskt att om man mäter den genomsnittliga gångshastigheten på de som går längs Dragarbrunnsgatan och de som går längs den del av Svartbäcksgatan vi ser ovan tror jag att man får den undersökningen bekräftad.
 0
Axel H (15 Juli 2010 09:26):
Det ligger nog mycket i det du säger om husfasader Henrik. Jag kan dock inte släppa tanken på att det syndromet du pratar om i själva verket är ett symptom av nånting annat. Det kanske inte i grunden är utseendet på fasaderna som är problemet utan att många av dessa hus saknar verksamhetslokaler, och då är det svårt att bedriva verksamheter och folk går snabbare etc. På senare tid tycker jag mig också ha sett en förskjutning av människor söderut pga nya centralstationen så vi får hoppas att man kan åstadkomma lite verksamhetslokaler längs kungsgatan och dragarbrunnsgatan söder om bangårdsgatan nu när det finns folkliv där.

ps. har du något lättillgängligt att läsa av denne ola thufvesson?
 0
Eric Thärnström (15 Juli 2010 13:50):
Tittar man på Gågatan (Kungsängsgatan/Svartbäcksgatan) så är den full med 60-70-talsbebyggelse men det är ändå den mest gångtrafikerade delen av staden. Den har en annan form av folkliv än Svartbäcksgatan mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, men det rör sig ändå mycket människor där. Den norra delen är full med restauranger, pubar och caféer samtidigt som den släpper igenom alla former av trafik. Där sitter människor och tittar på andra människor. Den centrala delen är full med klädaffärer och skoaffärer som lockar folk som är ute efter just kläder och skor.

Dragarbrunnsgatan å sin sida är ganska fattigt på lockande verksamheter. Handelsbanken, Hotell Gillet, Dragarbrunnsgallerian, Atrium, baksidan av Forumgallerian, Nordea och baksidan av Svavagallerian stänger sig effektivt mot gatan och tar död på folklivet. Det finns inte tillräckligt många olika verksamheter på gatan för att kunna locka en tillräckligt stor mångfald av människor, och då ser det rätt dött ut.

Jag hoppas fortfarande att man ska bygga något precis söder om Stadshuset längs Kungsgatan som kan locka lite fler människor, eller som kan stödja Stadsteatern. Något som är positivt för Kungsgatans omvandling är att Stadsteatern blir alltmer populär och lockar folk. Som Anders Norén tangerade borde man bygga ett övergångsställ över Kungsgatan i höjd med Smedsgränd.
 0
Henrik Ottosson (15 Juli 2010 21:04):
Jag tror att det finns en mängd olika faktorer som inverkar på huruvida en viss stadsmiljö blir folksprudlande eller sterilt tom. Det kan oxå vara bedragligt att överapplicera något som man under en viss tidsepok antar vara en "evig sanning" - jag tror inte det finns någon motsvarighet till Netwtons andra lag inom stadsplanering (tyvärr).

Fast japps Axel, helt klart behövs fler verksamhetslokaler längs de gatorna som vi diskuterat ovan. De är förutsättningen för att folk ska stanna ("klistras fast") i stadsmiljön. Och breda trottoarer är oxå mycket viktigt - ingen (eller väldigt få) vill strosa omkring i gatan bland bilar och bussar.

Men om man har två stadsmiljöer med ekvivalenta förutsättningar vad gäller verksamhetslokaler och trottoarbredd, bortsett att den ena miljön är byggd på 60/70-talen och den andra är byggd fram till år 1930, så tror jag att den äldre stadsmiljön kommer få flest besökare. Men det är bara en intuition som fick näring av det Ola Thufvesson sa.
Jag tror helt enkelt att det har att göra med att nya miljöer inte har den dekoration och variation som äldre byggnader ger. En röd tegelkloss är inte inspirerande såvida man inte målar den randig, rutig eller prickig (kanske i och för sig ett billigt alternativ att åstadkomma en mer inspirerande stadsmiljö vid Kungsgatan). Kanske man man måla om det gula tegelhuset mittemot resecentrum till en jättelik svensk flagga - man behöver bara måla dit några blå rektanglar. Vore ganska häftigt och ett sådant "Sverigehus" skulle garanterat få uppmärksamhet.

Sist men inte minst, har inget av Ola Thufvesson för tillfället, fast måste kontakta honom i ett annat (brådskande) ärende, så jag ska fråga efter lättillgängligt att läsa.
 0
Henrik Ottosson (15 Juli 2010 21:14):
Något annat som jag tror är mycket viktigt för att stadsmiljön skall få ett varaktigt och sakta flytande och myllrande stadsliv är att det finns träd och grönska i miljön. Vi är fortfarande biologiska varelser och grönt i en sjukhusmiljö är ju känt att ha en lugnande effekt. Dragarbrunnsgatan saknar grönska idag (man sågade ned den stora rönnen som stod utanför Hotell Scandic vid omgestaltningen.

Så det vore väsentligt att se till att det kommer in träd, träd, träd bland det nya som byggs. Och givetvis att man inte sågar ned befintliga träd vid omgestaltningar - man bör nästan ha som en klausul att nybyggnationer skall byggas runt etc existerande träd (om de finns).
 0
Alexander Åkerman (16 Juli 2010 01:04):
Visst borde det finnas någon form av grönska längs gatorna. Något som skulle vara positivt är om man kunde bryta av några av de trista fasaderna med klängväxter. Jag tror att det skulle mjuka upp lite. Sen tycker jag att pelargångarna ska fyllas igen med butiksytor. De både gömmer butikerna och trycker ner på folket.
 0
Eric Thärnström (16 Juli 2010 21:36):
Jag kan tycka att Dragarbrunnstorgs cykelparkeringar kunde bytas ut mot gräsmattor (konstgräs?) och få ett par nya träd som kan växa till sig med åren. Dragarbrunnstorg borde vara just ett torg/en park och inte en cykelparkering.

Att bygga in arkaderna (som Axel påpekade skulle göras) är en bra idé. Lite tydligare stadsrum med plats för fler verksamheter.
 0
Jarl H (12 Augusti 2010 17:48):
Jag har precis skummat igenom förslaget om paradgata. I mycket är det ett bra förslag, dock har jag en väsentlig synpunkt angående trafiksäkerheten vid Carolinabacken.

Enligt förslaget ska Drottninggatan smalnas av från Carolina ner mot stan, så att endast bilar och bussar får plats på själva gatan. Cyklar och fotgängare hänvisas till en breddad gång och cykelbana, planskild från gatan.

Den som cyklat ner för Carolinabacken vet hur fort det går. Att cyklister ska åka i 30 km/h eller mer ner för backen blandat med flanerande turister som inte har uppsikt över trafiken är direkt olämpligt, framför allt för fotgängarna men även för cyklisterna.

När cyklisterna sedan kommer ner till Nedre Slottsgatan kommer många fara rakt ut i gatan i full fart, vilket givetvis många bilister inte kommer vara beredda på. Även detta är klart olämpligt.

Efter hand kommer en hel del cyklister inse att cykelbanan slutat abrupt, och därför cykla på gatan trots att det inte är tänkt så. Betänk då att gatan är smalare än tidigt, och att det kommer bli väligt trångt då cyklar i hög fart trängs med bilar och bussar.
 0
Henrik Ottosson (12 Augusti 2010 18:01):
Även om det är en standardlösning borde det vara möjligt att reducera cyklisternas hastighet med lite blomkrukor och andra farthinder i g/c-stråket ned/uppför Carolinabacken. Kommer inte bli populärt för cyklister som ser stadskärnan som en transportsträcka till/från jobbet, men om man vill att cyklister och gående ska samsas måste man sannolikt fixa till en slags slalombana nedför backen.
 0
Jarl H (12 Augusti 2010 19:58):
Ja, det är ju scenariot då man inte alls slipper cyklar någonstans, hälften cyklar slalom i lagom tempo mellan krukorna, andra hälften kört fort rakt ner - antingen på gatan bland bilar, eller på gångbanan om möjligt. Sämsta möjliga lösning mao.

Trots allt finns det en hel del som jobbar centralt och därmed antagligen ser vägen till jobbet som en transportsträcka. Ett antal studenter få väg från institutionerna vid Engelska parken väljer även de gärna Carolinabacken. Man borde räkna cykeltrafiken en vanlig septemberdag och fundera på hur/om cyklisterna skulle ändra sitt beteende innan man fattar något (verklighetsfrämmande) beslut.

PS. Jag cyklar i princip aldrig där, så det är inte för min skull jag argumenterar!
 0
Lars Zetterholm (12 Augusti 2010 21:22):
Förslaget har flera brister, studera avsnittet Vaksalagatan, öster om Kungsgatan, norra sidan:
Här finns en potential att skapa ett attraktivt flanörstråk med uteserveringar, etc.
Detta tar man också upp i sitt eget resonemang.
Men, nuvarande c:a 2,5 meter smala trottoar bibehålls i förslaget.
Man behåller också fem bil-/bussfiler mellan järnvägen och Kungsgatan och man utvidgar(!) till fyra filer mittemot UKK och längs Vaksala torg.

Förslaget att låta torgytan gå fram till Kvarnens fasad är ju en variant på den dåliga lösningen vid Dragarbrunnstorg, om inte värre, för på det som skall se ut som torgyta kommer i det själva verket att vara en huvudgata med genomfartstrafik på fyra filer.

Minst 4 meter, helst 6 - 8 meter bred trottoar behövs för uteserveringar, gångbana och trädrad -det är ju märkbart ont om träd här.
 0
Jarl H (13 Augusti 2010 09:25):
Jag håller verkligen med om att förslaget med Vaksalatorg i ett plan även där det kör bussar och bilar i mängder är underligt tänkt. Är det tänkt att alla bussar österut ska köra i gångfart? Det kommer nog inte de som pendlar med kollektivtrafiken gilla. (Dessutom kommer många bilar gasa på så fort de ser en liten lucka.)
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.