Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Krönika: Årike Fyris

Publicerad: 2010-05-06
10 kommentarer
 
Skribent: Eric Thärnström
När Översiktsplan 2010 föreslår ny bebyggelse söder om Kungsängsleden sparkar naturvårdsföreningarna bakut. Bakgrunden är att Årike Fyris föreslås bli del i ett världsarv tillägnat den småländska upplänningen Carl von Linné. Naturvårdsföreningarna menar att den bebyggelse som föreslås i översiktsplanen inkräktar på det eventuella världsarvet. Världsarvet är hotat!

För det första har vi inget världsarv än, det är bara på förslag. Men arbetet är långt gånget och det är inte osannolikt att Uppsala kommer med på listan över de närmare 900 världsarven. Det är positivt för staden om vi får ett världsarv. Det sätter oss på världskartan och talar om för världen varför Linné valde Uppsala, och inte Älmhult. Men ett världsarv är inte riskfritt för stadens utveckling. Två av de totalt fem delarna av världsarvet kommer att hamna i närheten av för stadslivet intressanta områden och risken är stor att de s.k. buffertzonerna runt världsarvet förhindrar en omvandling som Uppsala behöver.

Linnéträdgården är en del av projektet och det är naturligtvis fantastiskt att ha ett världsarv runt knuten i centrum. Men hur påverkar det Svartbäcksgatans utveckling? Får hotellbyggnaden intill rustas upp? Det är viktigt att dessa frågetecken rätas ut, annars löper vi risk att cementera delar av staden som har mycket kvar att ge. Årike Fyris är ett ännu större dilemma. Betyder gränsdragningen att Ulleråker inte kan utvecklas eller att Ultuna har växt färdigt? Här pratar vi om ett potentiellt forskningskluster som i sig bygger vidare på det som Linné en gång påbörjade.

Att vi får ett världsarv är positivt för Uppsalas varumärke, men om det görs villkorslöst riskerar det att hämma stadens utveckling. Den största risken med världsarvet är buffertzonerna som kan sätta krokben för en omvandling av inte minst den västra sidan av ån. UNT:s ledare är dock väldigt entusiastisk och menar att det här är en chans som Uppsala inte får missa. Lena Hartwig (s) får kritik för att hon föredrar ett naturreservat framför ett världsarv. Men har hon inte en poäng? Vore det inte bättre att göra något åt bostadsbristen?

Årike Fyris är i allra högsta grad ett grönområde värt att bevara. Men det måste tillåtas bli en del av staden om fler ska få tillgång till platsen. Det är inte ett försvar för en motorledsbro, men väl ett försvar för utvecklingsområde Ulleråker-Ultuna.

Vad blir det av Årike Fyris, egentligen?
Gå med i YIMBY Uppsala Facebook
Delicious
Pusha

YIMBY Uppsala om: , , , , , , , , , , , , ,

Bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer:
 0
Henrik Ottosson (6 Maj 2010 17:15):
Som boende i Ulleråker ser jag varken problem med Ulleråkers expansion och Årike Fyris. Gränsen mellan de två representeras av Kronåsen, en mycket tydlig barriär. Och Ultunas expansion mot Ulleråker bör enligt min mening ske väster om Kronåsen, inte öster om.

Så jag ser faktiskt inte varför det skulle finnas någon direkt konflikt.
 0
Lars Zetterholm (6 Maj 2010 17:45):
Gränserna för Årike Fyris enligt senaste samråd se :
http://data.s-info.se/data_page/1484/documents/Arike_B..

Debattartikeln oroar sig huvudsakligen ? med viss rätta ? för vad som planeras söder om Kungsängsleden och ÖSTER om Fyrisån.

Ulleråker och Ultuna ligger utanför. Täta urbana stadskvarter för bostäder och med "levande" bottenvåningar borde kunna gå i Ulleråker t.ex.? bara det görs extraordinärt snyggt med alléer, torg och parker.

Buffertzoner kan vara en fara för utvecklingen men det handlar nog mycket om att inte tillåta stålverk, motorvägar eller dylikt. Stora parkeringar med köplador borde ju inte heller tillåtas.

Det planerade ICA Maxi kan ju ifrågasättas och bron till Sävja blir nog knivig att få till.

Vad gäller bussdepån så finns i området redan idag småindustrier, biogasanläggning, stora asfaltsytor, tomma baracker och skjul med silotorn som förfular.

Det gäller att få till en skärpning och höjd ambitionsnivå hos höga vederbörande för att få till en bussdepå på ett snyggt sätt här.
 0
Eric Thärnström (7 Maj 2010 16:35):
Buffertzonerna är förstås inget problem om det enbart gäller parkeringsfält och motorleder, men det blir ett problem om tolkningen blir "ingen bebyggelse alls". Var drar man gränsen?

Vad gäller bussdepån måste man naturligtvis göra det på ett anständigt sätt. Frågan är om det finns någon bättre plats att lokalisera depån till? Finns det ett bra alternativ kan det finnas en poäng med att flytta den helt och hållet. Klart är att den måste ut från centrum.
 0
Henrik Ottosson (7 Maj 2010 18:20):
Går det inte att bygga ett rejält bussgarage, och sedan bygga riktig stad ovanpå?
Då behöver man ju inte ständigt flytta depån längre och längre ut när stan växer.

Vad gäller en motortrafikled söder om Ultuna tycker jag det känns som att man inte riktigt tänkt igenom alternativen. Vore det inte bättre att bredda vägen genom Sunnersta och över Flottsundsbron samt att bredda Kungsängsbron?
Möjligen, möjligen skulle jag kunna tänka mig en linje för spårvagn som går på en bro genom Årike Fyris söder om Ultuna, men definitivt ingen motortrafikled.
 0
Alexander Åkerman (7 Maj 2010 19:22):
Jag ser inte behovet av en motortrafikled söder om Ultuna. Jo visst skulle det vara bra om man kunde förbinda Nåntuna/Sävja/Vilan med Ultuna/Gottsunda/Sunnersta men är verkligen en motortrafiked nödvändig eller ens önskvärd??? Däremot skulle flottsundsbron behöva bytas ut mot en bredare, som inte riskerar att falla sönder...

Sen tycker jag att man borde satsa på att göra stråket mellan "Å-riket", flottsundsbron och morga hage tydligare. Här har vi Uppsalaområdets finaste naturområde, som skulle kunna bli det givna utflyktsmålet för många uppsalabor.
 0
Axel H (8 Maj 2010 13:33):
Jag har svårt att uttala sig om världsarvets vara eller icke vara eftersom jag inte har en susning om hur dessa buffertzoner är utformade. Men om å-riket nu blir världssarv så ligger det ju redan inklämt mellan ett reningsverk och asfaltscentral, så man kan ju inte vara för petig...

Tanken med trafikleden är nog att det i förlängningen ska bli en anslutning från sävja till e4 så att halva stan slipper köra över "bajsbron". Om det är en bra idé eller inte låter jag dock vara osagt.

Som helhet för å-riket och förlängningen vid mälaren tycker jag att kommunen har tagit sig i kragen och faktiskt visar intentioner till att utveckla något bra och unikt. Hoppas bara att de kan höja ribban ett snäpp till och utveckla dels ett aktivitetsområde runtomkring sten sture-monumentet och dels en kontinuerlig promenad/cykelväg ut från å-riket vidare längs mälarstranden in i hågadalen och sedan tillbaka i stan i ekebydalen. Det tror jag skulle bli ett välanvänt stråk.
 0
Eric Thärnström (11 Maj 2010 16:50):
Cykelvägarna leder till en annan fråga: Hur får miljön inom världsarvet förändras? Jag besitter ingen kunskap kring hur ett världsarv får anpassas för nya förhållanden.
 0
Jimmy G (11 Maj 2010 19:48):
Det jag tänker spontant när jag läser om att "bevara grönområden" är att Sverige redan är ett enda stort orört "grönområde". Visst, det finns fin och anrik natur alldeles utanför Uppsala, men inte *bara* där fast om det låter så på vissa. Det finns precis hur många "åriken", "stadsskogar" och "hågadalar" som helst runt om i Uppland och Sverige, som inte råkar ligga i vägen för någon stad. Till de som förfasar sig över att staden "sväljer" all natur föreslår jag en titt på Google Earth i satellitbildsläget. Det är (tack och lov) en bit kvar innan Uppsalaslätten blivit den nya Los Angeles-slätten...

Däremot bör man såklart värna stadsnära naturområden eftersom folk mår bra av att vara i naturen. Ett utmärkt sätt att göra det är att bygga mer och tätt runtomkring dem och bygga ihop dem med staden, så att naturen kommer fler människor till godo. Utmaningen ligger kanske i att bevara natur nära staden utan att den utgör barriärer och leder till längre avstånd, som den t.ex. gör mot Gottsunda idag?
 0
Dan Edholm (14 Maj 2010 14:10):
En hyllning till forskningen och Linné riskerar att hämma just densamma. Ödets ironi. Antagligen skulle Linné inte fått tillstånd att härja i Uppsala om han levt idag.
 0
Palle (18 Maj 2010 18:25):
Exakt HUR stor är sannolikheten att det blir ett världsarv? Linné verkade i princip globalt. Den som sett en del världsarv både i Sverige och utomlands vet också att platserna har kvaliteter som gör dem unika och uppenbart mer därtill. Oavsett hur unikt Stockholms slott är så ingår det inte i nuläget. Inte heller Kalmar slott, inte Gripsholm, inte Skokloster, inte Göta kanal, inte Trollhätte kanal. Inte Uppsala högar men däremot Jelling i Danmark. Danska kungariket har fyra världsarv, inräknat ett (världskänt) på Grönland. Övriga är Roskilde domkyrka och Kronborgs slott.

Nu vet jag i och för sig inte om Höga Kusten-värdsarvet finska "expansion" österut (benämnt Kvarken) är 100% klockrent, men å andra sidan är det nog inte fel med en helhetssyn på områdets särart (landhöjningen och dess effekter) oavsett landgränser.

Men Fyrisån? Hur ser kopplingen till Linné ut i förhållande till andra platser Linné varit på och verkat vid? Ska man se detta som en marknadsföring för Uppsala och i så fall varför? Perspektivet är ju av naturen internationellt. Världsarv utdelas knappast för att någon ort tycker att den är värd det i rättvisans namn.

Linné valde universitetet här. Jag vet inte om han valde bort Älmhult. Han kom från Stenbrohults socken i närheten och flyttade till Lund för att plugga 1727. Orsakerna till hans Uppsalaflytt 1728 tycks inte helt klarlagda, se http://www.lund.se/Biblioteken/Folkbiblioteken/Om-bibl..

Flera Linné-platser har föreslagits tillföras världsarvslistan:

Linnés Råshult
Karolinerhuset i Växjö
Linnéträdgården i Uppsala
Linnés Hammarby
Barockträdgården och Linnéanum i Botaniska trädgården, Uppsala

Var Fyrisåns nedre lopp exakt kommer in i bilden vet jag inte. Att området hör till den flacka slättens mer angenäma platser räcker nog inte. Om Linné observerade och namngav (?) kungsängslijor finns dock givetvis goda skäl att bevara området som naturreservat och rimligen samma sak med fågellokalerna och angränsande platser inom årummet. Men det bör konstateras att det finns många platser i Sverige och internationellt som har naturvärden som gör en världsarvsutnämning relevant. Jag ställer mig högst frågande till om det räcker med den i sammanhanget mer kulturella anknytning (till Linné) som i fallet Fyrisåns nedre lopp skulle vara själva grundtanken med att förutom naturreservatet vidga områdets status till världsarv.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.
Skriv in kommentar