Utskrift från uppsala.yimby.se
....

Förtäta för miljöns skull

Publicerad: 2010-01-18
 
Skribent: Eric Thärnström
Förslaget till Översiktsplan 2010 är, får man säga, förhållandevis komplett. Stadskärnan ska förtätas och stadsdelar ska växa samman. Ny bebyggelse ska koncentreras till redan befintliga områden istället för att spridas ut på nya marker. Det ser positivt ut! Samtidigt finns det en lite avig inställning till den här utvecklingen, inte minst hos politikerna.

I förslaget ska ny bebyggelse fokuseras till redan befintliga områden och då främst stadskärnan. Tanken är att gamla stadsdelar ska få nytt liv genom förtätning och funktionsblandning. Istället för att uppföra nya misstag på orörd mark vill man åtgärda gamla. Det här är en viktig punkt för att råda bot på segregeringen och få hela staden Uppsala att leva. Det finns förstås de som motsätter sig förtätningen, gärna med lösa miljöargument om att vi måste ha en biologisk mångfald även inne i städerna. Men saken är den att det redan finns väldigt många sådana ”permeabla” områden som släpper in naturen lite närmare staden. Det är också dessa områden som vi kallar villaförorter, den typ av områden som ökar bilanvändningen något enormt och bidrar negativt till miljön på andra sätt. Att försvara allt som är grönt betyder inte per automatik att man försvarar miljön.


Grönt men folktomt.

En annan punkt i förslaget är att gamla stadsdelar ska byggas ihop, s.k. stadsläkning. Genom att bygga samman olika stadsdelar kan vi minska segregationen och skapa en sammanhållen stad, istället för sporadiskt placerade satelliter. Här vill dock Sven-G Hultman (mp) dra i handbromsen. Han menar att förslagets idé om att bygga ihop stadsdelar kväver de "gröna lungorna". Hultman tycks inte trivas med uttrycket "barriärer" som används för att beskriva de skogspartier som de facto lämnades som gränsdragningar i det enklavtänkande som regerade på 60-talet (se isolerade Eriksberg och Gottsunda). Genom att överbrygga dessa barriärer med bebyggelse och mer kvalitativa parker kan vi minska segregationen, öka tryggheten och faktiskt öka upplevelsen av grönska, något som även planeringsdirektören har uppmärksammat.

Översiktsplanen har dock vissa nackdelar. Den pekar ut flera hektar jordbruksmark som lämpliga utvecklingsområden trots att det finns bättre marker att bygga på som ligger mer centralt. Som ett par SLU-forskare också tar upp kan man fundera över varför bördiga jordbruksmarker ska offras för villabebyggelse. Det är ett stort resursslöseri då jordbruksmark dessutom inte är helt lätt att bebygga. Det blir lätt att hålla med artikelförfattarna som gärna ser att man bygger högre och tätare inne i staden. Det är det verkligt miljövänliga alternativet.

Uppdatering 1:
YIMBY Uppsalas yttrande till Översiktsplan 2010 diskuteras här.
Gå med i YIMBY Uppsala
Facebook
Delicious
Pusha
Kommentarer:
 0
Alexander Åkerman (18 Januari 2010 18:56):
Allt fint tal om förtätning verkar mest vara något politiskt krimskrams... D.v.s mycket snack men liten verkstad. Hur har de tänkt förtäta? Bygga påbyggnader på befintliga hus? Bebygga stadskvarterens mellanrum? Var ska de förtäta?

Min syn på det hela är att det är väldigt fantasilöst hos stadsbyggnadskontoret. Visst, de kan inte tvinga fastughetsägare att göra påbyggnader - men de skulle kunna köpa/tillägna marken i stadskvarterens mellanrum för nybyggen.

Sen vet jag inte om jag skulle kalla bebyggelse av stadsdelarnas mellanrum för förtätning. Snarare nyexploatering då det byggs på oexploaterad mark...
 0
Olle Jansson (19 Januari 2010 08:25):
Ja, vad är problemet med att göra något åt så överdrivet stora gröna ytor, dessutom ett stenkast från stadsskogen där det finns all grönska man kan tänkas behöva?

Läget är på många sätt bra genom att det på samma plats finns såväl bostäder som större institutionsbyggnad, vilket borgar för en marknad för företag under hela dagen.

Spara exempelvis triangeln i mitten och utveckla den som stadsdelspark med möjlighet att sitta ner och ta det lugnt, äta sin lunch eller ta en fika. Bygg hus längst med sidorna som ramar in parken och skapar ett stadsrum. Inget överdrivet 3-4 våningar borde räcka och skapa en jämn övergång från villor till radhus och hyreshus till gigantisk institutionsbyggnad.

Nog vore det en trevlig plats för något kafé eller restaurang och några andra små buktiker? Möjligen skulle de två stigarna över gräsfältet göras om till enkelrikade gångfartsgator med en del hinder på vägen för att det skall bli lättare att komma åt.

Om det behövs mer parkeringar kan BMC:s parkeringsplats på kartan byggas om till ett parkeringshus.
 0
Eric Thärnström (19 Januari 2010 10:40):
Det finns mycket plats för studentlägenheter där också. Ett ypperligt tillfälle att bygga något blandat. Med Uppsala Science Park, Akademiska Sjukhuset och sex institutioner inom en kilometers avstånd, utöver den direkta närheten till Stadsskogen, erbjuder tomten mycket stora kvaliteter för boende. Som Henrik Ottosson många gånger påpekat skulle Kåbogärdet (heter det så?) kunna bli en oas för nya vetenskapliga genombrott. Med bostäder så nära institutionerna kommer det bli mer liv där vilket sporrar forskningen. Innan man börjar bygga på Rosendalsfältet bör man definitivt bygga på Kåbogärdet.
 0
Eric Thärnström (19 Januari 2010 12:21):
Vårt yttrande diskuteras här, btw.
http://uppsala.yimby.se/forum/thread.aspx?id=26&
 0
Alexander Åkerman (19 Januari 2010 14:13):
Hela området kring östra delarna av Kåbo, uppsala Science park (Gamla regementet), samt en framtida bebyggelse vid Rosendalsfältet har potentialen att bli en mycket attraktiv stadsdel där Universitet, Boende och affärsidkare kan leva i samklang.

Vid rosendalsfältet skulle man med fördel kunna bygga riktigt högt/tätt, kanske till och med några skyskrapor - Detta för att kunna spara golfbanans gröna ytor. Tänkte mig lite central park-känsla där...

Det är också ett område med ypperlig närhet till stan, samtidigt som det är nära till naturområden (Stadsskogen, Gula-stigen-skogarna, Hågadalen, Fyrisån, och uppsala åsen)
 0
Henrik Ottosson (19 Januari 2010 20:56):
En kommentar som inte alls håller sig till ämnet, utan snarare handlar om universitetsmiljöer och hur de bör utformas:
Det som är viktigt för forskningen vid BMC, Ångström, Ekonomikum m.m. är att det finns attraktiva miljöer för social interaktion i närheten (dock inte för många). Dessa miljöer/lokaler ska dock inte vara för många, inte för stora, inte för utspridda och inte för "enklaviserade".
Det viktigaste är således att det infogas några restauranger, fik och attraktiva parkmiljöer just för den sociala interaktionens skull. Fler boende i området kommer givetvis hjälpa till att höja livskraften i fiken, parkmiljön etc och se till att de även är kvälls- och helgöppna.

Vad gäller BMC specifikt är det väsentligt att det flyttar in fler yngre i området eftersom Kåbo idag domineras av välbeställda i en äldre generation. Just därför skulle jag uteslutande föreslå studentbostäder i fallet Kåbogärdet.

Sedan tror jag att det är viktigt att universitetsenheterna inte "bakas in" bland bostadshus eftersom de bör ge ett tillgängligt intryck och vara synliga. Vad gäller BMC skulle jag lägga parken i halvan mot Dag Hammarskjöldsvägen så att den är lätttillgänglig för de som jobbar i Uppsala Science Park. Och mitt i parken skulle jag lägga ett fik som kvällstid kör spelningar med olika band då och då (lite som Ekokafeet eller Hijazz).

Sedan, det jag tror man till varje pris måste undvika är universitetsinstitutioner inbakade som små isolerade enklaver i bostadshus (det finns några HumSam institutioner nere på stan). För en universitetsmiljö är det viktigt att de olika forskare och studenter som dagtid vistas i miljön är så samlade som möjligt, och att miljön erbjuder kontakt mellan olika kategorier forskare och studenter (det är vad som brukar kännetecknas av amerikanska campusområden).
Det motsatta (skräckscenariot) är institutioner inhysta i bostadshus (och det har föreslagit någon gång på YIMBYs sidor). Det kan leda till (egen kännedom från Göteborgs univesitet) isolerade institutioner där några få seniora forskare/professorer helt sätter agendan och slutligen till extrem inavel (internrekrytering m.m.) av forskare och forskningsideer (och en mängd andra otrevligheter).

Slutligen: om någon är intresserad av hur man åstadkommer bra forskningsmiljöer läs kulturgeografen Ola Thufvessons avhandling från Lund (han disputerade på hur miljöer som skapar Nobelpristagare är utformade). Eller läs hans artikel i Tentakel från 2008: http://tentakel.vr.se/nummer/200809/debatt/nobelpris/f..
 0
Alexander Åkerman (19 Januari 2010 21:28):
Jag tror inte att det är blandningen av bostäder och universitetsinstitutioner i sig som skapar "inavel" (dåliga universitet). Tvärt om tror jag att Universitetscampus gärna får ligga i stadsmiljö tillsammans med riktigt stadsliv.

Men däremot kan blandning av bostäder och universitets institurioner göra att avstånden mellan institutionerna växer. Vilket kan leda till denna inavel...

Ett universitet i en stadsmiljö kan väl inte vara helt fel. Det ger ju nya möjligheter för de olika institutionerna att träffas och skapa band. Staden med dess caféer och lunch-ställen skulle då kunna skapa oanade möten mellan olika typer av forskare som kan leda till nya samarbeten. Eller varför inte möten med företagsvärlden?

Jag tror att planen för utbyggnad av området kring polacksbacken behöver vara en blandning mellan nya universitets institutioner, bostäder och kontor. - En kreativ miljö för kreativa människor!
 0
Henrik Ottosson (19 Januari 2010 21:49):
Alexander, vi har nog väldigt lika åsikter (tror jag). Universitetet skall helt klart ligga i en stadsmiljö, dock (enligt min mening) inte vara alltför utspritt i denna stadsmiljö. Primärt för forskning (och utveckling) är det viktigt att åstadkomma kontakter mellan olika kategorier forskare, studenter och företagsrepresentanter. Och i närhet av detta kluster av kreativitet måste det finnas bostäder som gör att området håller sig vid liv även efter kl 18 såväl som helger.

Och sedan måste man oxå ta hänsyn till hur vårt svenska klimat är (det är inte som i Kalifornien). Av just den anledningen är Ångström och BMC faktiskt riktigt bra (under vinterhalvåret) - Ångström är dock lite bättre just i att det är en utomordentlig miljö som skapar kontakter. Så gott som varje gång jag vandrar genom den stora centrala Ångströmkorridoren stöter jag på någon jag känner och man snackar ett tag. Det är just den typer av interaktion man vill åstadkomma - och flera utländska forskare som varit på besök har prisat Ångström just ur det kontaktskapande hänseendet. Och när jag läste en artikel i Science för 3-4 år sedan som just handlade om hur man arkitektoniskt utformar miljöer för interdisciplinär växelverkan slog det mig att Ångström just är utformat på det sättet. Men, men, men givetvis behövs fler bostäder och restauranger runt Ångström - då skulle det bli ännu bättre!!

Och sedan vad gäller inavel m.m. så finns många olika faktorer som spelar in, faktorer som inte alls har med var och hur univesitetet fysiskt är placerat. En mycket viktig aspekt är geografisk mobilitet av forskarna (och studenter). Nu är vi verkligen(!) off-track men om någon är intresserad så har jag skrivit på temat forskningspolitik (USA vs Sverige), den första en artikel på Sidan 4 i Expressen (10/12-2005) med rubrik "Därför forskar vi bättre i USA" (skrev tillsammans med en statsvetare och neurobiolog). Länken är http://www.expressen.se/1.286875
 0
Henrik Ottosson (19 Januari 2010 21:51):
Jag skall väl oxå tillägga att jag har en forskningspolitisk text i pipelinen på UNT Debatt. Fast forskningspolitik verkar inte vara på tapeten nu.
 0
Alexander Åkerman (19 Januari 2010 22:28):
Väldigt off-topic:

@ Henrik: Mycket intressant debattartikel. Håller med om att det är ett kyligt klimat för visionärer i detta land. Eftersom jag är ganska visionärisk av mig, så har jag den erfarenheten att en ny idé ofta bemöts med skepsis i form av: Det går väl inte!?

Intresset för nya idéer är lite ljummen...

Sedan vill jag säga att jag håller med om att ångströmslaboratoriet är en fantastisk lokal - huvudkorridoren är ljus och det är en massa människor i rörelse. Byggnaden kan nog mycket väl vara exemplarisk för forskningsverksamhet. Men som en del i staden är den inget vidare. Och självklart måste det gå att utforma den typen av "forskningsfabriker" på ett bättre sätt ur stadsmässig synvinkel, utan att det påverkar forskningen negativt.
 0
Henrik Ottosson (20 Januari 2010 07:34):
Japps, Ångström ligger alltför långt ut på ett gärde. När man bygger ut bör man bebygga parkeringsplatsen, och det bör klart bebyggas (bostäder med verksamhetslokaler i bottenplan) mellan Ångström, Polacksbacken och Uppsala Science Park.

Det borde in på forumet om ö-planen men jag skulle föreslå ett litet stadsstråk mellan Ångström och BMC (nu har man i förslaget till ö-plan dragit det söder om BMC rakt ut i skogen mot Rosenlundsfältet (tja, optimalt?...))
 0
Olle Jansson (20 Januari 2010 13:53):
Nog finns det en poäng att större institutioner skall upplevas som tillgängliga och inte gömmas undan. Samtidigt är det dock inget tillgängligt med att omgärda stora kolosser med några hektar gräsmatta. BMC bör givetvis vara väl synligt från Dag Hammarskjöldsvägen. Däremot skulle det inte skada med något annat än en stor parkeringsplats.

Min egen arbetsplats Ekonomikum är även det ett lysande exempel. Inte nödvändigtvis något fel med grönytorna på baksidan men huvudbyggnaden ligger 50 meter från Kyrkogårdsgatan, gaveln 70 meter från korsningen Kyrkogatan/Lutahages"esplanaden". Enligt min mening föga motiverade impediment.

Och medan hr Ottosson har dåliga erfarenheter av Gbg så vill jag även passa på att hänvisa Johan Karlssons, aktiv vid sagda universitet, krönika på YimbyGBG där fördelen med stadsnära instutioner framhävs: http://gbg.yimby.se/2009/11/kronika-kantinen-och-basa_..

Hade själv en del bistra erfarenheter av den inplanerade monopolkapitalism som oftast blivit ett resultat i modernistiska byggnader på en åker från Umeå universitet, likt hr Karlsson skriver så "...kan [du] välja vilken mat du vill, så länge den serveras av Sodexo."

Om vi skall efterlikna Wiens Cafékultur för att nå forskning och bildning torde mången fick på Sveriges universitet vara undermåliga.
 0
Henrik Ottosson (20 Januari 2010 18:30):
Jag tror återigen att min uppfattning de facto inte skiljer sig speciellt mycket från föregående skribent - nu hr Jansson (jag lämnar diskussionen om den enklaviserade kemiinstitutionen vid GU till sist för att inte spåra ur för tidigt - hur som helst, den låg vid det föga stadsnära Wavrinskys plats långt från något som kan liknas med Wiens kafekultur (eller ens Haga)).

Japps, de olika p-platserna runt BMC (4 till antalet) bör definitivt ge plats åt något mer effektivt och spännande. De två grusade parkeringarna söder om BMC (som bara syns delvis på bilden ovan) borde enligt min mening ge plats åt ett platseffektivt P-hus som sväljer hela BMCs parkeringsbehov. Den lite mindre parkeringen mellan BMC och Magistern (det rostbruna huset högst upp) skulle kunna ge plats åt ett lite högre snyggt bostadshus (med verksamhetslokaler i botten). Och parkeringen direkt framför BMC skulle kunna omvandlas till en slags trädgård, och möjliggöra för framtida expansion av BMC (vilket förr eller senare kommer behövas).

Därefter skulle jag placera stadsdelsparken i den övre halvan av gärdet på bilden av skäl som jag gett ovan. Och på den nedre halvan skulle jag bygga studentbostäder.

Rent generellt ser jag det oxå som mycket önskvärt att universitetsinstitutionerna ligger stadsnära. Vad gäller de naturvetenskapliga och tekniska ämnena finns det dock ibland vissa aspekter som gör att folk i allmänhet inte vill ha dem alltför stadsnära. På en kemiinstitution händer det då och då att det brinner och exploderar som ett resultat av bristfälligt genomförande av den forskning som de facto bedrivs här. För cirka 4 år sedan hade vi en riktigt stor explosion på den avdelning jag själv sitter - med 7 brandbilar tillkallade.
Detsamma gäller säkert verksamheter inom medicin där det finns uppenbara risker för smittspridning - sjukhusledningen på Ackis är kanske inte helt positiv till bostäder blandat med sjukhus.

Men, men universitetets olika delar bör självfallet ligga så stadsnära som tillrådligt för de olika delarna (HumSam mitt i stan och TekNat lite längre ut men ändå nära), och universitetet bör vara så samlat som möjligt (vilket jag tror man är på väg att åstadkomma här vid UU).
Till stor del är ju oxå det som Johan Karlsson beskriver, speciellt angående Wiens kafekultur som en starkt bidragande faktor till den utveckling som skedde i Wien under 1900-talets början, lika det som Ola Thufvesson beskriver om miljöer som genererar Nobelpristagare. Det måste finns lokaler för interaktion, lokaler där man bara kan "hänga" och som är öppna ofta och länge.

Slutligen min urspårning: Som sagt den GU institution jag refererade till i tidigare kommentar var lokaliserad i ett bostadshus på Wavrinskys plats cirka 1 km från Kemihuset på Chalmers och 2-3 km från Gbgs stadskärna (kanske 1km från Landala torg). Den professor som ledde institutionen ville gärna isolera sin verksamhet, och det lyckades han med genom flytten till Ws plats. Det arbetsklimat han drev fram blev alltmer absurt och det slutade med doktorander som slutade eller flyttade och anmälningar åt alla möjliga håll (t.o.m. en polisanmälan). Nu finns institutionen/avdelningen inte längre vid GU vilket är tråkigt, men kanske hade den kunnat räddas om den varit kvar i Kemihuset på Chalmers.
 0
Alexander Åkerman (20 Januari 2010 18:59):
Nu när diskussionen ändå har svängt in på universitetsinstitutioner...

Vad har Universitet för utbyggnadsplaner? De ska ju bygga någonting på rosendalsfältet. Är det en ny forskningsfabrik som ska byggas?

Fast jag måste säga att jag inte förstår vitsen med att bebygga fältet. Varför inte bebygga den lilla skogen mellan fältet och BMC först?
 0
Henrik Ottosson (20 Januari 2010 19:48):
Jag har faktiskt riktigt dålig koll på universitetets utbyggnadsplaner. Det enda jag vet är på gång inom TekNat är det s.k. Energihuset som ska ligga bakom Ångström.

Det är oxå något på gång på Rosendalsfältet, men jag vet inte exakt man ska bygga. Fast är ganska säker på att det inte är en ny institutionsbyggnad ("forskningsfabrik") utan tror att det är en slags vetenskapspark delvis riktad till allmänheten. Men jag kan ha fel.

Jag har slutligen hört vid tillfälle att Kåbogärdet skulle rymma den andra hälften av BMC, dvs BMC var ursprungligen planerat att bli dubbelt(!?) så stort som idag. Så Kåbogärdet är sannolikt i UUs ägo.
 0
Olle Jansson (21 Januari 2010 10:16):
Hr Ottosson, angående sidospår:
Alltså i eller nära Geovetarcentrum? Jo, fikakulturen är la rätt begränsad. Jag och brorsan har dock druckit en del kaffe på sussi-stället och tittat ut över Guldhedstorgen - epicentrum för Bo Bättre-utställningen 1945.

Inom YimbyGBG har vi försökt verka för att exploatera området kring Wavrinskys plats och längst med Guldhedsgatan. Ett stråk för bil, buss och spårvagn mellan Chalmers och Sahlgrenska skulle kunna vara attraktivt för såväl företag och service samt boende och en exploatering runt spårvägen skulle inte ens i någon påtaglig utsträckning hota de värden av grannskapsenhet i park som talibanrörelsen Bevara Guldheden vill bevara (deras slogan är att inget i eller i närheten av Guldheden får förändras). Som det är nu är det en tämligen öde plats.

Den termin jag läst i Gbg var på Sprängkullsgatan...
 0
Anders Norén (21 Januari 2010 13:49):
Jag vill höja ett litet varningens finger inför att dra campustankarna alldeles för långt. Jag har läst och bott i Sveriges kanske mest utpräglade studentghetto, Porsön i Luleå. Så gott som samtliga LTU-studenter bor på Porsön - bostäder som ligger längre än 10 minuters promenad från universitetet är så oattraktiva att de i stort sett bara bebos av ettor och utbytesstudenter. Isolationen från omvärlden är näst intill total; studenterna lämnar sällan Porsön och omvärlden kommer sällan till Porsön. Eftersom studenter är en så köpsvag grupp (och också som en konsekvens av den funktionalistiska planeringen) är det kommersiella utbudet begränsat till ett Ica, en andrahandsbokhandel och två pizzerior, trots att där finns 5-6000 invånare som promenerar eller cyklar och alltså borde utgöra en god grund för stadsliv. I takt med utbyggnaden av Internetanslutningar har studenterna spritt sig från Porsöns studentbostäder till de övriga hyresrätterna (skämtsamt kallade "människobyn"), allt medan "människorna" flyttar därifrån och stadsdelens rykte bland stadens övriga invånare ytterligare försämras. De flesta som tagit examen och börjat doktorera eller fått anställning på något av företagen i närheten väljer att flytta från Porsön så snart som möjligt. Sommartid är stadsdelen fullständigt död, i betydelsen att det kan gå en hel dag utan att man ser en annan människa.

Det är en pågående ghettoisering av Porsön som kan observeras och den beror på koncentrationen av studenter, inte på att LTU ligger samlat (och som universitetsområde fungerar LTU långt bättre än t.ex. LTH). Jämför man med universiteten i Uppsala och Lund så inser man att även dessa är relativt samlade i kilar, vidsträckta universitetsstadsdelar som i stort sett bara innehåller universitet, sjukhus och företag. Skillnaden är att i Uppsala och Lund är studentbostäderna spridda i staden vilket gör studenterna synliga på ett annat sätt. Studenterna får förvisso längre till sina lektioner, men jag är övertygad om att både de och staden tjänar på att de inte bor i ett ghetto.

Ska ett universitetsområde förtätas med bostäder är det min bestämda åsikt att minst hälften måste vara bostäder för icke-studenter och blandningen måste vara fin. Exemplet Porsön förskräcker.
 0
Eric Thärnström (21 Januari 2010 14:19):
Jag kan hålla med Anders Norén i att ett område med enbart studenter i sig inte gör så mycket för stadslivet (se Flogsta). I fallet Kåbogärdet kan jag också tycka att det bör finnas mycket mer än bara studentlägenheter. Med en stor koncentration av studenter och forskare kan vi förvisso få en stark forskning men med en blandning av fler grupper kan vi få fler tillämpningar av denna fantastiska forskning. Sen behöver vi inte bygga just vårdbostäder (givet medelåldern i intilliggande Kåbo), men gärna fler familjebostäder.
 0
Henrik Ottosson (21 Januari 2010 18:13):
Hallå där!
jag tror att vi har helt, helt olika referenspunkter till campusområden. När jag tänker på campusområden tänker jag främst på något amerikanskt campusområde med mycket funkigt och spännande liv runt omkring, till stor del genererat av att det bor många studenter och andra yngre där. Fast visst, de nya svenska universiteten och högskolorna brukar oxå kalla deras ghettofierade tillhåll långt ute i skogen eller på åkern för "campusområden". Men att ta ett sådant 60/70/80/90-talssvenskt s.k. "campus" som norm för hur campusområden brukar se ut, är inte ens som att ta ett äpple som norm för hur ett päron ser ut och smakar. Det är som att ta en träig kålrot och försöka beskriva på samma skala hur en saftig och söt persika smakar (om man åtar sig uppdraget måste åtminstone använda log-skala).
Eric och Anders: har någon av er någongång befunnit sig någon längre tid på ett amerikanskt campus?
 0
Henrik Ottosson (21 Januari 2010 18:53):
Missade hr Janssons ruta ovan.
japps, alldeles bredvid Geovetercentrum.
Min epok i Gbg var fram till hösten -97 (innan tiden för sushins intåg) och tror således att det låg en pizzeria på Ws plats (kanske i samma lokal som det sushiställe du nämner ovan).
japps, håller helt klart med - Guldheden behöver en "make-over" och mer folk. Ws plats skulle definitivt kunna förbättras liksom stråket mot Sahlgrenska.
Måste återgå till min 3 veckors försenade artikel om pi-distortivitet (eller snarare dess icke-existens).
 0
Lars Zetterholm (21 Januari 2010 23:14):
Håller med dig Henrik om svenska "campus" vs amerikanska. Men lämnar vi universitetsvärlden där är jag inte så impad av amerikanska städer. Att de vanligtvis är ganska trista uppenbarelser och extremt funktionsuppdelade är ju allmänt känt. Man sitter mycket mer fast i "zoning"= funktionsuppdelning än vad som gäller här. Visserligen diskuteras mycket och intresasnta exempel finns på "urban revivals" men helhetsintrycket skrämmer.
Förtätning var ämnet: Gillar Alexanders skiss på förtätning av Glunten på en annan tråd. Varför inte fortsätta med att bebygga hela Polacksbacken också? Idag ett blåsigt gärde utan värde - mestadels helt folktomt.
Med Glunten och Polacksbacken bebyggda med täta stadskvarter kan vi få en sammanhängande stadmiljö från centrum via Kungsängen, Glunten, Polacksbacken över till Kåbogärdet, Rosendal och även Ulleråker. Kvarteren bör givetvis interfolieras med små parker och torg.
Stadsparken är intressant i detta sammanhang. Den bör utvidgas och kopplas till Sten Sture-åsen. Vi kan då få en stor och levande park mitt i stan som Hyde Park eller Central Park.
Dag Hammarskjölds väg som kärna i området måste också förstärkas. Den kan breddas för att ge plats för dubbla alléer så att den blir en ståtlig boulevard (som den kanske en gång tänktes). Givetvis måste alla parkeringar och gärden bebyggas tätt mot boulevarden med krav på "verksamheter" i bottenvåningarna.
Slutligen bör man passa på att slänga ut en del matsseveringar från institutionerna och lägga dem ute i stadskvarteren som riktga restaurangar och kafeer. Detta lockar i sin tur hit fler verksamheter, osv. Kanske vi då kan få se ett nytt "Wien" uppstå...
 0
Alexander Åkerman (21 Januari 2010 23:57):
Lars jag gillar din vision. Dock tycker jag man ska vara försiktig med att bebygga Polacksbacken, Visst kan delar av den vara lämplig för byggnation, exempelsvis mot Dag Hammarsköld - så att buller över fältet minskas. Men jag tror att om man bara begränsar fältet lite, med stadsbebyggelse runt omkring, så skulle det kunna bli ett ganska häftigt "fält" att vara på. Skulle kunna bli en häftig kontrast mellan staden och det lilla fältet där fåren går och betar...
 0
Henrik Ottosson (22 Januari 2010 06:40):
Jag skulle nog gärna oxå behålla den mittre delen av fältet med de betande fåren tillsammans med den röda stugan mitt på som utbyggd med restaurang/kafe. Skulle gärna se de knotiga tallarna som del i en ganska häftig park som visuellt länkar Ångström med BMC (och både Å och BMC bör byggas närmare varandra genom att bebygga P-platserna).
Dock längs DH-leden och längs vägen in mot Polacksbacken kan fältet helt klart bebyggas rejält.
Och vad gäller själva Glutenområdet håller jag i stort sett med om Alexanders förslag även om jag reserverar mig på två punkter (se den tråden).
 0
Henrik Ottosson (22 Januari 2010 06:49):
Och mer generellt om förtätning: I många av de (bostads)områden som byggdes under 40/50/60/70-tal finns ofta väldigt platsineffektiv bebyggelse. Ett praktexempel är Folkes Livs på Rackarberget, ett annat Ica Hörnan i Kåbo - ofta inrymms livsmedelsbutiker i dessa enplanspaviljonger.

Jag tycker man borde föreslå att platsineffektiv bebyggelse uppförd 1940-1980 som inte är av avsevärt arkitektoniskt värde gärna får ge plats åt mer platseffektiv högre bebyggelse. Folkes Livs skulle med fördel kunna ge plats åt ett lite högre hus (säg 8 våningar) med ett nytt Folkes Livs i bottenplan.
 0
Henrik Ottosson (22 Januari 2010 07:51):
Mer av "Wiens kafekultur" är nog faktiskt en väldigt bra riktlinje på vad det är som behöver åstadkommas runt omkring UUs olika campusområden. Och det beskriver oxå väldigt väl livet runt omkring exvis Harvard och andra amerikanska campusområden - med tillägget att det runt campusen oxå ofta finns välfrekventerade platser för diverse sportutövande (p.s.s. som volleybollplanen bredvid Ångström är välfrekventerad). Av just den senare anledningen tror jag att det är viktigt att inte "bygga in" campusområdena i bostadsområden - det måste finnas parker som ger plats för spontanutövande av sport, lek och social interaktion utanför kafeer och restauranger.
Och slutligen "Wiens kafekultur" är en väldigt bra extrapolation på vad Ola Thufvesson kommer fram till om de instiutionsmiljöer som genererar Nobelpristagare - de måste vara sprudlande miljöer som möjliggör utbyten, med ett stort in- och utflöde av forskare. En intressant notis han gjorde var att 70% av alla Nobelpristagare i kemi, fysik och medicin vid något tillfälle tillbringat en tid vid Cambridge i England. Sannolikt oxå en stad att ha som förebild vid sidan av Wien och dess kafekultur.
 0
Eric Thärnström (22 Januari 2010 10:44):
Henrik
Som sagt så har vi lite olika referenser kring vad ett campusområde är. Jag föredrar den amerikanska varianten, och tycker att vi kan kalla våra svenska "campus" för vad de är: studentghetton.

Angående Alexanders förslag om Glunten så tycker jag att det är bra att ta upp. Science Park kan förtätas ordentligt. I närtid skulle jag vänta ett tag med Polacksgärdet tills Glunten har utvecklats ytterligare så att vi kan få en bra koppling. Det vore inte vidare lyckat att nyexploatera gärdet innan Glunten förtätas, för då finns det alldeles för mycket som säger att det blir gles 00-bebyggelse.
 0
Anders Norén (22 Januari 2010 11:49):
Jag har inte vistats någon längre tid på ett amerikanskt campus, jag har bara varit på studiebesök på Berkeley. Men det ligger mitt i stan.

Jag tror i alla fall inte att ett välfungerande högskolecampus definieras av sin koncentration av institutioner och studenter - den kan beslutas på ett möte och genomföras utan ansträngning eftersom varken institutioner eller studenter har någon större möjlighet att själva välja lokalisering eller boende - utan av förekomsten av icke-studenter och icke-universitetsrelaterade verksamheter. Vid planeringen av ett campus blir därför frågan "hur ska vi få butiker, kaféer och företag att vilja etablera sig här?" och "hur ska vi få icke-studenter att vilja bo och vistas här?".
 0
Henrik Ottosson (23 Januari 2010 10:19):
Ja, UC-Berkeleys campus ligger i en stadsmiljö, men campus som sådant är inte någon funktionsblandad enhet. Man kan väl säga att det ursprungligen är en stor parkmiljö (på googlemap kan man se att deras campus är cirka 1x2 km2) i vilken det infogats institutionsbyggnader och studentbostäder, och en hel del restuarangliv. Det finns oxå bostäder, men du kommer garanterat INTE kunna få "housing" inom Berkeleys campusområde såvida du inte studerar, doktorerar eller är postdoc, gästforskare eller besökare vid UC-Berkeley.

UUs mesta campusområde kan sägas vara området kring Engelska parken, Botaniska, EBC och nu expanderat med Pedagogikum. En lummig parkmiljö som dock behöver lite mer liv och sannolikt kommer Pedagogikum och Campus 1477 hjälpa till med detta, men några restauranger och fik skulle sätta riktigt fart. Och det vore inte fel med studentbostäder eftersom det faktiskt inte finns studentboende i den delen av stan.

Vad gäller funktionsblandning är jag helt klart för detta, men man får heller inte gå till överdrift. Man kan funktionsuppdela in absurdum och man kan funktionsblanda in absurdum, och ingen av dessa extremer är önskvärt.
Vad gäller Gluntenområdet (uppskattningsvis 200 x 300 meter) är detta kanske tillräckligt "finkornigt" för att vara ren forskningspark om man bygger bostäder med verksamhetslokaler i direkt anslutning runtom (folk kan förhoppningsvis gå 200 meter). Och lockelsen för företag till Gluntenområdet tror jag främst är närheten till andra high-techföretag, BMC, Ackis och Läkemedelsverket. Men visst, god mat och ett stimulerande fik skulle säkert locka ännu fler. Ett Gluntenområde som dock är funktionsblandat "in absurdum" tror jag däremot skulle vara direkt ointressant för företag.

Vad gäller BMC och Ångström skulle man kunna ha som ambition att utveckla ett "minicampus" av amerikansk typ runt vardera, dvs lägga till en gemytlig stadsdels/campuspark, studentbostäder och restauranger/fik. Och runt Ångström även bostäder för icke-studenter eftersom det inte bor någon alls i området idag, och enbart studenter skulle leda mot Luleås "Porsön" snarare än den funkiga miljön runt Harvard.
 0
Henrik Ottosson (23 Januari 2010 10:35):
Man kan läsa på www.visitberkeley.com att "The campus is an urban oasis that preserves much of the tranquil beauty of California?s early years."
 0
Henrik Ottosson (23 Januari 2010 11:40):
Jag är rejält off-topic, men...:
Ytterligare en sak vad gäller Berkeley som jag just kom på efter en kopp kaffe är det faktum att Berkeley (liksom övriga högt rankade amerikanska universiteten) har en väldigt bred internationell mix bland sina studenter, doktorander och anställda. Om jag inte missminner mig är det universitet som "levererar" flest studenter för doktorandstudier vid Berkeley inte ett amerikanskt universitet utan Peking University (stod i Science för något år sedan).

Denna internationella mix påverkar givetvis även karaktären på omgivande stad i form av en bredd av olika restauranger m.m., och ger en kosmopolitisk karaktär som blir en positiv spiral som leder till än mer internationell rekrytering etc.
Denna bredd är helt omöjlig att åstadkomma om man är en okänd mellanstor svensk stad som anlägger en ny högskola "ute i skogen/på en åker/en ö" - det riskerar bli ett dött "studentghetto".
Uppsala universitet är däremot helt klart det mest kända svenska universitetet (iallafall inom kemi) och lockar rejält på ett internationellt plan. Detta har inget med förtätning att göra men det bör vara väsentligt att öka den internationella karaktären på utbudet av restauranger m.m. som finns runt UUs olika enheter.
Jag kommer fortsätta denna kommentar (om ett tag) på tråden för morgondagens stadsvandring.
 0
Lars Zetterholm (23 Januari 2010 12:52):
Berkeley - javisst! Kan bara bekräfta att Berkeley är(var?) en ovanligt trevlig stad. Bodde där för några år sedan - ej som student - vissa elar dominerade av universitetet men andra delar bjöd på en hel del blandat boende/funktioner där studentlivet smittade av sig påtagligt.

Tror att det du, Henrik, beskriver "Uppsala Campus" eller vad man kan kalla det skulle kunna bli en hit. Tänk in Dag Hammarskjölds väg som sammanbindande tätbyggd boulevard som knyter samman området. Dag Hammarskjöld är ju dessutom ett världsberömt namn...
 0
Henrik Ottosson (23 Januari 2010 15:06):
Japps!
Ett namnbyte till Dag Hammarskjölds Esplanad (tror boulevard blir lite för osvenskt) borde vara det allra första att ta sikte på - ordet Esplanad ger utvecklingen en riktning och får alla att associera till en gyllene framtid för området.
Skulle gärna oxå se en Uppsala Konstakademi någonstans i området - förslagsvis på parkeringen mellan BMC och Magistern (det roströda huset högst upp i bilden). Kanske ett högt svart och luftigt torn med mycket fönster som på ett finurligt och asymmetriskt sätt mixar Kalmar Konstmuseum, Riksbankshuset och Tvålflingan (hade behövt mer framträdande blommönster).

Ett hinder för utveckling i området är att Försvaret fortfarande verkar äga Polacksbacksgärdet - och de vill inte sälja alls. Men det kan vara fel - det är kanske bara felaktiga rykten.
 0
Alexander Åkerman (24 Januari 2010 16:45):
Att förvaret (om de nu äger marken på polacksbacken) inte vill sälja tror jag mer beror på att ingen vill köpa eftersom att det antagligen skulle vara en för svår process att bebygga gärdet...
 0
Alexander Åkerman (24 Januari 2010 16:45):
Försvaret*
 0
Henrik Ottosson (24 Januari 2010 17:52):
Japps, jag inser att det kommer bli en tuff strid med nimbyisterna - men de måste ställa sig frågan: vad är viktigast för Uppsala? Att en fårskock fritt kan ströva omkring på gärdet under sommarhalvåret eller att det skapas en dynamisk och stimulerande stadsmiljö runt Ångström som faktiskt är en av UUs viktigaste och största enheter?
Frågan borde vara tämligen enkel att besvara för 99% av Uppsalaborna - men sannolikt inte för alla.

Det skulle faktiskt vara riktigt häftigt om man direkt efter att man åkt genom den täta Kronskogen (som väl är en av Sveriges kvarvarande riktiga urskogar) kommer in i ett stadslandskap med bl.a. ett torn (15 våningar) mellan BMC och Magistern.
 0
Alexander Åkerman (24 Januari 2010 22:19):
Det skulle vara riktigt häftig med någon sorts stadsport på rondellen vid Shellmacken. För att därefter vara en riktig esplanadgata ända till "Carolina". Kanske skulle man kunna ha någon lite mera samtida version av triumfbåge mitt i rondellen. Lite Paris-vibbar fast på ett nytt sätt.

Om vi lyckas göra det riktigt storstadsmässigt kan vi nog återta rollen som rikets kröningsort, lagom till att Vickan och Gym-Daniels barn ska krönas (om monarki fortfarande existerar då...) ;)
 0
Henrik Ottosson (25 Januari 2010 06:43):
Jag föreslår att vi kommer in med ett förslag till gatukontoret att byta namn från Dag Hammarskjölds väg till Dag Hammarskjölds esplanad.

OCH jag skulle oxå föreslå att YIMBY-Uppsala gör ett upprop för Kåbogärdets omgestaltning. Jag har kollegor som då och då frågar mig om jag vet om det finns några planer för gärdet. Och jag har andra som är genuint trötta på lunchmaten från HÖRS Bikupan. BMC har ganska många(!) studenter, forskare och andra anställda som så gott som ALLA vill se en omgestaltning av gärdet.
Sedan någongång under våren skickar vi in den långa namnlistan till kommunen. Kanske händer det något.
KOmmentarer?
 0
Alexander Åkerman (25 Januari 2010 10:54):
Du har rätt om att vi i yimby borde ta fram idéförslag. Jag skulle kanske kunna bidra med några bilder på hur det skulle kunna se ut. Kanske borde en omvandling av det lilla gärdet ske tillsammans med en liten förtätning i delar av kåbo också, så att man får en mer sammanhängande stad. På bilden ovan ser jag åtminstone två exempel på hur kvarteren i Kåbo kan förtätas.

Och så fick jag en liten lustig idé om att bygga lite koj-liknande studentbostäder i allén som syns till vänster i bilden. Om det görs rätt så skulle man kunna behålla en allékänsla men med inslag av häftiga små små bostäder i 2-3 våningar... Mellan dem kan det ligga små offentliga trädgårdar. Det är ju mark som knappt används annat än av hundägare. Om man bygger rätt så kan hundägarna göras sällskap av lite studenter och andra också...

Det skulle vara lite "think outside the box"-stuk på detta, något som kommer uppmärksammas i media. Sen blir det ju attraktiva studentbostäder också. Tror att det finns ett litet sug hos vissa studenter efter bostäder med lite "radhuskänsla".
 0
Henrik Ottosson (25 Januari 2010 14:00):
Jag la just in en ny kommentar på gårdagens UNT debatt av Björkman et al. Förhoppningsvis kommer de med sin "vision" för Kåbogärdet. Har jag inte hört något av dem tills imorgon kommer jag emaila dem - de är alla anställda vid Juridiska institutionen vid UU.

Vad gäller uppropet tror jag att det får mest effekt om det fokuseras helt på Kåbogärdet - så gott som samtliga vid BMC skulle nog skriva under om vi kommer fram med en bra vision. Och samtliga på BMC är flera tusental om studenterna börjar skriva under oxå.
 0
Henrik Ottosson (25 Januari 2010 17:11):
Bra kommentar på UNT Lars!
Förändringsmotståndarnas främsta vision kanske är att planera ny bebyggelse i underjorden. Ligger i linje med vad den anonyme person skrev till mig i ett brev efter "Skapa lysande attraktionskraft" Han/hon ville se ett Konstens "hus" i berget under Slottet - han verkade seriös - men oxå rätt virrig!
Kanske t.o.m. dags för dem att föreslå ett namnbyte av stan från Uppsala till Nersala?
 0
Henrik Ottosson (25 Januari 2010 17:51):
Eric: skulle det inte vara läge att lägga upp det anynoma brevet på Yimbys sidor?
Du fick pdf-filen, eller hur?
Det var/är rätt underhållande.
 0
Lars Zetterholm (26 Januari 2010 22:33):
Tack. Bra inlägg från dig också Henrik, belysande med kopplingen obefintlig stadsmiljö och tråkigt matutbud.
Jag brukar hänga upp mig på nejsägarnas självpåtagna roll som "förnuftiga" och "sansade" när det i själva verket är tvärtom. De oftast har noll koll och verkar leva i en bubbla.
Intressant det där med nergrävt Konstens hus - på många sätt...
Skulle vara intressant att få läsa om den idén vid tillfälle.

Varför inte en slogan vid E4 "Nersala - staden som försvann från jordens yta - helt osynlig - varje dag sen 2026"
 0
Henrik Ottosson (27 Januari 2010 07:56):
Ofta får jag ett klart intryck av rättshaveri när jag läser nejsägarnas debatter och insändare - speciellt påtagligt i den senaste UNT debatten. Spangenberg har skrivit liknande saker tidigare.
Måste kila.
Skriv en kommentar:

Namn:

Epost:

 (syns ej publikt)

Hemsida:

Blogg:

Kommentar:

<b>, <i>, <u> och <s> kan användas.
För att skapa en länk, skriv bara länkadressen (http://server/dokument).
Observera att javascript måste vara aktiverat i din webbläsare.