Inför Översiktsplan 2010

I mitten av november börjar samrådstiden för Uppsalas Översiktsplan 2010. I fallet översiktsplaner ska förslaget ställas ut under två månader och under den tiden har allmänheten (d.v.s. du och jag) rätt att yttra sig.

Uppsala har idag två skilda översiktsplaner: en för tätorten Uppsala från 2002 och en för Uppsala Kommun från 2006. Det finns också en separat trafikplan för Uppsala Stad från 2006. Dessa tre dokument sätts ihop i Översiktsplan 2010 med anledning av de glapp som uppstått mellan de olika planerna. Riktlinjerna för den nya översiktsplanen återfinns här.


Källa: Uppsala Kommun via Upsala Nya Tidning

Vad är det vi har att se fram emot i den nya översiktsplanen? En minskning av biltrafiken till 24% fram till 2030 till exempel. Fler ska lockas att välja bort bilen bland annat genom att kollektivtrafiken ska byggas ut. Vi ska åka mer buss och cykel, och vi ska gå mer. Det intressanta med översiktsplanen är att den tar tydlig ställning för minskad biltrafik. Det är mer än man kan säga om andra översiktsplaner och visar på en attitydförändring. Det här ställer förstås krav på stadsplaneringen och hur man väljer att lösa problemen. Enligt Gunnar Hedberg (m) ska man utveckla busstrafiken med signalprioritering och bussfiler för att i framtiden underlätta en övergång till spårvagnar. Ett beslut om spårtrafik ska tas senast 2015.

Niclas Malmberg (mp) är inte sen med att påpeka att 2015 är alldeles för sent. Vi behöver spårtrafik långt tidigare om vi ska klara utsläppsmålen. Hedberg menar att spårtrafik är alldeles för dyrt och skjuter det gärna på framtiden. Här håller vi med Miljöpartiet: Vi behöver spårvagnar, helst igår. Med en förutseende satsning på infrastruktur underlättas stadsutvecklingen då det blir rationellt att bygga tätt utefter spårvagnsstråken. Om satsningarna skjuts på framtiden blir det allt svårare att planera in dessa stråk.

Vad görs åt bostadsbristen? Enligt Hedberg och Lars O Ericsson (c) ska de befintliga områdena utvecklas mer, och det blir alltså inga nya bostadsområden. För att klara av befolkningsökningen ska man istället bygga på höjden. Det här är också positivt för Uppsalas stadsutveckling då man kan satsa mer på att utveckla stadslivet. Man kan anta att oavsett politisk härkomst finns det ett intresse av att göra äldre stadsdelar mer levande. Enligt Ericsson är det nu Polishuset och Konserthuset som sätter ribban för hushöjderna. Det är fortfarande inte högt, men en stor förbättring mot tidigare policy.

Under arbetet med Uppsala 2030 då kommunen tog in många medborgares syn på hur Uppsala bör utvecklas seglade grönområdena upp som en viktig fråga. Är det kanske det som bidragit till att man går från utspridning till förtätning? Klart är att den fortsatta stadsutvecklingen måste utveckla sin syn på grönområden som en del av staden, och inte tvärtom. Det ska bli spännande att se vad översiktsplanen föreslår.

Förslaget kommer ut på samråd i mitten av november, men diskussionen måste börja nu. Välkommen in!