Sök:
Staden lagom
Skribent: Olle Jansson
I UNT presenterades på måndagen en undersökning bland Uppsalas befolkning vars resultat pekade på att dessa tyckte att staden är lagom stort. Längre bak i tidningen kunde man bland annat finna en annons från en student, med bild och allt, som sökte bostad inför terminsstarten.
Att Uppsalaborna tycker att staden är lagom kan ge upphov till en provinsiell självgodhet. Grogrund att alltid förespråka status quo, då vi redan lever i de bästa av världar. Mot denna inställning kan vi ställa föreställningen att lycka och framgång nås genom konkurrens mellan expansiva regioner och att inga käppar bör sättas i hjulen för denna enda vägens politik. En uppfattning vars tilltro på framtiden och det moderna som har vissa paralleller med de krafter som raderade mänger av småstadsmiljöer i Sverige och bland annat gav oss Uppsalas lilla centrums i många avseenden medelmåttiga shoppingstråk, som kunde legat i vilken mellanstor svensk stad som helst.
Nå, artikelns huvudpoäng tycks vara att Uppsala får sin småstadskärna genom sitt lilla centrum. En enligt min uppfattning märklig ståndpunkt som tyvärr avspeglar den förenklade bild som många tycks ha av stadsplanering. Komplicerade faktorer och omständigheter reduceras till en enkel dimension; planer på ett åtta-våningshus driver fram kommentarer om att Uppsala inte är Manhattan eller om en förstörd unik stadsbild.
Mycket ligger i vad man lägger in i ordet småstadskänsla. Utan någon gemensam uppfattning av begreppen blir givetvis en diskussion helt och fullt meningslös. För mig är småstadskänsla att ha närhet till ett centrums (basala) funktioner av service, varor och tjänster utan att för den sakens skull behöva trängas med turister och allsköns utsocknes från när och fjärran. Mer Sysslomansgatan eller Väderkvarnsgatan än Kungsgatan således.
För att behålla en småstadskänsla i en växande stad uppnås inte genom att se fördelarna med ett litet centrum utan genom att utveckla och förbättra existerande stråk utanför densamma. Genom tillförsel av arbetsplatser, lokaler och bostäder som kan skapa fler miljöer som har ett lokalt utbud. Att försöka skydda småstadskänslan genom att stjälpa över befolkningsökningen på ytterområderna kommer inte skapa eller bevara småstadskänsla utan ökade transporter och längre avstånd - näppeligen något som jag associerar med småstaden utan snarare glesbygd. I så fall blir det frågan om ökad trängsel på gågatan och fler artificiella stadscentrum likt Gränby centrum i framtiden, när urban sprawl gör det lilla centrumet allt mer otillgängligt för boende i stadens expansionsområden och mjölken köps halvvägs till Knivsta.
Att Uppsalaborna tycker att staden är lagom kan ge upphov till en provinsiell självgodhet. Grogrund att alltid förespråka status quo, då vi redan lever i de bästa av världar. Mot denna inställning kan vi ställa föreställningen att lycka och framgång nås genom konkurrens mellan expansiva regioner och att inga käppar bör sättas i hjulen för denna enda vägens politik. En uppfattning vars tilltro på framtiden och det moderna som har vissa paralleller med de krafter som raderade mänger av småstadsmiljöer i Sverige och bland annat gav oss Uppsalas lilla centrums i många avseenden medelmåttiga shoppingstråk, som kunde legat i vilken mellanstor svensk stad som helst.
Nå, artikelns huvudpoäng tycks vara att Uppsala får sin småstadskärna genom sitt lilla centrum. En enligt min uppfattning märklig ståndpunkt som tyvärr avspeglar den förenklade bild som många tycks ha av stadsplanering. Komplicerade faktorer och omständigheter reduceras till en enkel dimension; planer på ett åtta-våningshus driver fram kommentarer om att Uppsala inte är Manhattan eller om en förstörd unik stadsbild.
Mycket ligger i vad man lägger in i ordet småstadskänsla. Utan någon gemensam uppfattning av begreppen blir givetvis en diskussion helt och fullt meningslös. För mig är småstadskänsla att ha närhet till ett centrums (basala) funktioner av service, varor och tjänster utan att för den sakens skull behöva trängas med turister och allsköns utsocknes från när och fjärran. Mer Sysslomansgatan eller Väderkvarnsgatan än Kungsgatan således.
För att behålla en småstadskänsla i en växande stad uppnås inte genom att se fördelarna med ett litet centrum utan genom att utveckla och förbättra existerande stråk utanför densamma. Genom tillförsel av arbetsplatser, lokaler och bostäder som kan skapa fler miljöer som har ett lokalt utbud. Att försöka skydda småstadskänslan genom att stjälpa över befolkningsökningen på ytterområderna kommer inte skapa eller bevara småstadskänsla utan ökade transporter och längre avstånd - näppeligen något som jag associerar med småstaden utan snarare glesbygd. I så fall blir det frågan om ökad trängsel på gågatan och fler artificiella stadscentrum likt Gränby centrum i framtiden, när urban sprawl gör det lilla centrumet allt mer otillgängligt för boende i stadens expansionsområden och mjölken köps halvvägs till Knivsta.
Sluta sponsra förglesning!
Skribent: Eric Thärnström
Dagens system med byggrätter hämmar centralt byggande och gynnar förglesning. Det är ett tydligt incitament för byggherrar att hålla sig borta från stadskärnorna och istället bygga nya stadsdelar med ökade avstånd och en ökad bilanvändning som följd. Det är den tydliga konsekvensen för samhället av byggrättssystemet. Men det finns också dolda konsekvenser för kommunen som driver upp kostnaderna långt bortom intäkterna från byggrätterna. En omfördelning vore på sin plats.
När kommunen tilldelar mark till nybyggen tar man ut en avgift för byggrätterna. Avgiften är tänkt att täcka kommunens kostnader för tillhandahållande av tekniska system. Exempel på dessa system är nya gator, el, vatten och avlopp. Eftersom det är mer komplicerat att bygga om befintliga system i stadskärnorna tar kommunen ut en högre avgift i centrala lägen och en lägre avgift i stadens utkanter där det är lättare att bygga helt nya system. Utanför detaljplanelagt område tas inga avgifter ut eftersom kommunens system håller sig inom samlad bebyggelse.
Naturligtvis driver avgiften upp priserna på nyproduktion i centrum och gör det mer attraktivt att istället bygga upp helt nya stadsdelar i tätorternas utkanter. Staden sprider ut sig och orörd mark bryts upp för exploatering. Genom att bygga större områden får man stordriftsfördelar och staden växer då etappvis med enformiga enklaver. Kvarngärdet och Gottsunda är klassiska exempel medan Stenhagen och Slavsta är mer moderna former av samma fenomen. Områdena byggs för att passa bra i broschyrer (se aktuella Råbyleden) men bristen på funktionsblandning gör att stadsdelarna fungerar dåligt. De boende får kämpa för att hålla dem vid liv när de istället borde kunna frodas och locka allt fler invånare.
Vad kommunen glömmer när den tar ut en avgift för sina direkta kostnader är de indirekta kostnader som kommer av att bygga helt nya områden. Kommunen är skyldig att tillhandahålla service såsom skolor, kollektivtrafik och äldrevård. När nya områden byggs måste kommunen bygga ut sin verksamhet i samma takt.
Nu är det så att även skolor och kollektivtrafik kräver ett visst underlag för att kunna överleva. Skolor behöver tillräckligt många barn och bor de inte i närheten tvingas de åka bil eller buss för att komma fram. Kollektivtrafik behöver tillräckligt många resande inom ett visst geografiskt område för att kunna vara någorlunda funktionell. Dessvärre har nya områden sällan en tillräckligt hög täthet eftersom de måste göra plats för parkeringsplatser. Då parkeringsnormen är högre i stadens utkanter tvingas byggherrarna bygga fler parkeringsplatser per lägenhet. Parkeringarna tar plats och minskar antalet lägenheter som går att bygga på en given yta. Området blir glesare och kollektivtrafiken och skolorna får svårare att bära sig.
Förr eller senare inser kommunen i varje enskilt fall att en skola eller en busslinje inte bär sig. Varje år kommer det upp diskussioner om vilka skolor som kanske får lägga ner och vilka turer som måste dras in. Verkligheten hinner ikapp och de stora bostadsområdena förlorar mer och mer av servicen. Behovet av bil ökar när föräldrar måste flytta sina barn till andra skolor och när de som tidigare kunnat ta bussen istället måste ta bilen till jobbet. De som kan börjar söka sig till andra områden. De som inte kan tvingas stanna kvar.
Kostnaden för att bygga upp servicen, försöka hålla den vid liv och sedan nedmontera den får alla stå för, oavsett var man bor. Det läggs alltså enorma resurser på att uppbära en service som aldrig kan överleva i den typ av miljöer som byggrättssystemet uppmuntrar till. Det som är så orättvist är att nyproducerade bostäder i befintliga områden blir så mycket dyrare trots att de bidrar mer till att hålla den befintliga servicen vid liv.
När man pratar om att bygga hållbara städer tänker många reflexmässigt på modernistiska hus-i-park-områden fast utan bilar. Men även om sådana områden mer än väl kan tillfredsställa vårt behov av grönska kan de inte upprätthålla den service vi vill ha. Det tvingar oss att söka den någon annanstans, och då kommer bilarna tillbaka. Vill man bygga hållbara städer måste de utgå från det som finns idag och istället rusta upp de befintliga stadsdelar som inte fungerar. Byggrättssystemet måste göras om för att främja förtätning istället för förglesning.
När kommunen tilldelar mark till nybyggen tar man ut en avgift för byggrätterna. Avgiften är tänkt att täcka kommunens kostnader för tillhandahållande av tekniska system. Exempel på dessa system är nya gator, el, vatten och avlopp. Eftersom det är mer komplicerat att bygga om befintliga system i stadskärnorna tar kommunen ut en högre avgift i centrala lägen och en lägre avgift i stadens utkanter där det är lättare att bygga helt nya system. Utanför detaljplanelagt område tas inga avgifter ut eftersom kommunens system håller sig inom samlad bebyggelse.
Naturligtvis driver avgiften upp priserna på nyproduktion i centrum och gör det mer attraktivt att istället bygga upp helt nya stadsdelar i tätorternas utkanter. Staden sprider ut sig och orörd mark bryts upp för exploatering. Genom att bygga större områden får man stordriftsfördelar och staden växer då etappvis med enformiga enklaver. Kvarngärdet och Gottsunda är klassiska exempel medan Stenhagen och Slavsta är mer moderna former av samma fenomen. Områdena byggs för att passa bra i broschyrer (se aktuella Råbyleden) men bristen på funktionsblandning gör att stadsdelarna fungerar dåligt. De boende får kämpa för att hålla dem vid liv när de istället borde kunna frodas och locka allt fler invånare.
Vad kommunen glömmer när den tar ut en avgift för sina direkta kostnader är de indirekta kostnader som kommer av att bygga helt nya områden. Kommunen är skyldig att tillhandahålla service såsom skolor, kollektivtrafik och äldrevård. När nya områden byggs måste kommunen bygga ut sin verksamhet i samma takt.
Nu är det så att även skolor och kollektivtrafik kräver ett visst underlag för att kunna överleva. Skolor behöver tillräckligt många barn och bor de inte i närheten tvingas de åka bil eller buss för att komma fram. Kollektivtrafik behöver tillräckligt många resande inom ett visst geografiskt område för att kunna vara någorlunda funktionell. Dessvärre har nya områden sällan en tillräckligt hög täthet eftersom de måste göra plats för parkeringsplatser. Då parkeringsnormen är högre i stadens utkanter tvingas byggherrarna bygga fler parkeringsplatser per lägenhet. Parkeringarna tar plats och minskar antalet lägenheter som går att bygga på en given yta. Området blir glesare och kollektivtrafiken och skolorna får svårare att bära sig.
Förr eller senare inser kommunen i varje enskilt fall att en skola eller en busslinje inte bär sig. Varje år kommer det upp diskussioner om vilka skolor som kanske får lägga ner och vilka turer som måste dras in. Verkligheten hinner ikapp och de stora bostadsområdena förlorar mer och mer av servicen. Behovet av bil ökar när föräldrar måste flytta sina barn till andra skolor och när de som tidigare kunnat ta bussen istället måste ta bilen till jobbet. De som kan börjar söka sig till andra områden. De som inte kan tvingas stanna kvar.
Kostnaden för att bygga upp servicen, försöka hålla den vid liv och sedan nedmontera den får alla stå för, oavsett var man bor. Det läggs alltså enorma resurser på att uppbära en service som aldrig kan överleva i den typ av miljöer som byggrättssystemet uppmuntrar till. Det som är så orättvist är att nyproducerade bostäder i befintliga områden blir så mycket dyrare trots att de bidrar mer till att hålla den befintliga servicen vid liv.
När man pratar om att bygga hållbara städer tänker många reflexmässigt på modernistiska hus-i-park-områden fast utan bilar. Men även om sådana områden mer än väl kan tillfredsställa vårt behov av grönska kan de inte upprätthålla den service vi vill ha. Det tvingar oss att söka den någon annanstans, och då kommer bilarna tillbaka. Vill man bygga hållbara städer måste de utgå från det som finns idag och istället rusta upp de befintliga stadsdelar som inte fungerar. Byggrättssystemet måste göras om för att främja förtätning istället för förglesning.
En ny dimension
Skribent: Eric Thärnström
Uppsalas centrum är på väg att få en ny dimension. Med en omdaning av Drottninggatan och Vaksalagatan kommer centrum att expandera åt öster och väster. Kanske bortom järnvägen, kanske bortom ån. Uppsala City jublar.
Vad innebär omvandlingen av Drottninggatan? Förhoppningsvis leder det till att det kommersiella centrum binds samman med den historiska västra sidan. Genom att bredda trottoarerna och ge mer plats för de restauranger och caféer som redan finns utefter gatan kan fler lockas till Östra Ågatan, Trädgårdsgatan och vidare till de riktigt gamla delarna av Uppsalas stadskärna. Den nya stämpeln "paradgata" kan ge verksamheterna utefter gatan ett riktigt lyft.
Parkeringsplats eller stadsgata?
Samtidigt finns det vissa risker med en omdaning som man måste titta på. Ska Drottninggatan utvecklas enligt samma modell som Dragarbrunnsgatan finns det stor anledning att dra öronen åt sig. Dragarbrunnsgatan är idag en cykelparkering med vissa luckor för passerande trafik och Dragarbrunnstorg är än så länge alltför tamt med sin avskalade symmetri. Drottninggatan bör utvecklas med större hänsyn till de verksamheter som redan finns. Här finns dock en helt annan potential då Drottninggatan redan idag är ett viktigt stråk, medan Dragarbrunnsgatan var en anonym transportgata tidigare.
Vad innebär omvandlingen av Vaksalagatan? Om Drottninggatan gynnas av en förnyelse så är Vaksalagatan i stort behov av en. Här ska centrum lyckas överbrygga både Kungsgatan och järnvägen för att nå målet Musikens Hus och Vaksala torg. Vakuumet däremellan är minst sagt utmanande. Här behövs ett "mål på vägen" för att stråket ska kunna locka över folklivet till den östra sidan. Stadshuset måste bjuda till ordentligt för att det nya stråket ska kunna få någon effekt.
Stråk betyder folkströmmar betyder folkliv
Det finns en farhåga om att omvandlingen kan försvåra för trafiken, inte minst för stombussarna. Det är ett problem att ta på allvar, men samtidigt finns idag oanvänt utrymme som utan problem kan vigas åt gående. Så länge man inte kopierar Dragarbrunnsgatans cykelparkeringar utan utformar miljön främst för de gående med till exempel upphöjda bilgator kan flödet hållas öppet samtidigt som det görs på de gåendes villkor. Med en större närvaro av gångtrafikanter minskar också hastigheterna vilket "skrämmer bort" en del av trafiken utan att för den skull äventyra tillgängligheten.
Genom den nya paradgatan får centrum sin nya dimension som möjliggör att stadskärnan kan utvidgas och de olika delarna bindas samman. Det här projektet kan leda till att Uppsalas centrum faktiskt känns lite större än stadskärnorna i andra medelstora svenska städer. Det skulle passa den fjärde storstaden mycket bättre.
Vad innebär omvandlingen av Drottninggatan? Förhoppningsvis leder det till att det kommersiella centrum binds samman med den historiska västra sidan. Genom att bredda trottoarerna och ge mer plats för de restauranger och caféer som redan finns utefter gatan kan fler lockas till Östra Ågatan, Trädgårdsgatan och vidare till de riktigt gamla delarna av Uppsalas stadskärna. Den nya stämpeln "paradgata" kan ge verksamheterna utefter gatan ett riktigt lyft.
Parkeringsplats eller stadsgata?
Samtidigt finns det vissa risker med en omdaning som man måste titta på. Ska Drottninggatan utvecklas enligt samma modell som Dragarbrunnsgatan finns det stor anledning att dra öronen åt sig. Dragarbrunnsgatan är idag en cykelparkering med vissa luckor för passerande trafik och Dragarbrunnstorg är än så länge alltför tamt med sin avskalade symmetri. Drottninggatan bör utvecklas med större hänsyn till de verksamheter som redan finns. Här finns dock en helt annan potential då Drottninggatan redan idag är ett viktigt stråk, medan Dragarbrunnsgatan var en anonym transportgata tidigare.
Vad innebär omvandlingen av Vaksalagatan? Om Drottninggatan gynnas av en förnyelse så är Vaksalagatan i stort behov av en. Här ska centrum lyckas överbrygga både Kungsgatan och järnvägen för att nå målet Musikens Hus och Vaksala torg. Vakuumet däremellan är minst sagt utmanande. Här behövs ett "mål på vägen" för att stråket ska kunna locka över folklivet till den östra sidan. Stadshuset måste bjuda till ordentligt för att det nya stråket ska kunna få någon effekt.
Stråk betyder folkströmmar betyder folkliv
Det finns en farhåga om att omvandlingen kan försvåra för trafiken, inte minst för stombussarna. Det är ett problem att ta på allvar, men samtidigt finns idag oanvänt utrymme som utan problem kan vigas åt gående. Så länge man inte kopierar Dragarbrunnsgatans cykelparkeringar utan utformar miljön främst för de gående med till exempel upphöjda bilgator kan flödet hållas öppet samtidigt som det görs på de gåendes villkor. Med en större närvaro av gångtrafikanter minskar också hastigheterna vilket "skrämmer bort" en del av trafiken utan att för den skull äventyra tillgängligheten.
Genom den nya paradgatan får centrum sin nya dimension som möjliggör att stadskärnan kan utvidgas och de olika delarna bindas samman. Det här projektet kan leda till att Uppsalas centrum faktiskt känns lite större än stadskärnorna i andra medelstora svenska städer. Det skulle passa den fjärde storstaden mycket bättre.
YIMBY Uppsala lämnar in yttrande om detaljplan för Sydöstra Fullerö
Skribenter: Eric Thärnström Och Axel H
Den 28 juni lämnade YIMBY in ett yttrande för Sydöstra Fullerö, även kallat Fullerö Park. Förslaget omfattar en temapark, en galleria samt 300 bostäder i varierande upplåtelseformer som är lokaliserade till E4-avfarten strax söder om Storvreta.
Vi är positiva till förslaget om en temapark och de idrottsanläggningar som föreslås i planen. En temapark kan höja nivån på Uppsalas nöjesliv ordentligt och locka fler turister utifrån. Planen har en högt ställd ambition att sätta Uppsala på kartan, något som i allmänhet bör uppmuntras.
Vi är dock väldigt tveksamma till placeringen av den föreslagna anläggningen. Genom att lägga temaparken så långt från staden uppstår ett transportbehov som garanterat kommer mötas med ökad biltrafik. Även om Upptåget får en extra station vid parken kommer biltrafiken att dominera. Gång- och cykeltrafiken till området kommer vara i det närmaste obefintlig.
Förslaget skadar också handeln både i Storvreta och centrala Uppsala. Det är olyckligt att stadskärnans utbud ska utarmas ytterligare av ännu en externhandel. I ett hållbart stadsbyggande bidrar varje nytt tillskott till omgivningen genom att locka fler besökare, men genom utlokalisering av handeln minskar underlaget och centrumhandeln utarmas. Den enskilda vinsten med en ny externhandel står inte i proportion till den förlust för stadskärnan som den ger upphov till.
Om temaparken ska kunna bidra till Uppsala som stad måste den komma närmare. Om närheten till E4:an är ett krav kan utvecklingsområdet Fyrislund vara ett alternativ. Då kommer parken i kontakt med staden vilket gör att fler kan ta sig dit med kollektivtrafik eller genom att gå eller cykla. Det gör också att parkens besökare letar sig in till centrum, alternativt att centrum blir utgångspunkten och temaparken blir ett av många besöksmål.
Vi vill, som sagt, ha mer av nya satsningar på nöjeslivet men då måste de bidra till staden som helhet. Fullerö Park jämförs med Liseberg och Gröna Lund men är i själva verket deras motsats. Både Liseberg och Gröna Lund ligger centralt i sina respektive städer och utgör en del av det samlade nöjeslivet. De är två exempel att ta efter.
Yttrandet kan läsas här.
Vi är positiva till förslaget om en temapark och de idrottsanläggningar som föreslås i planen. En temapark kan höja nivån på Uppsalas nöjesliv ordentligt och locka fler turister utifrån. Planen har en högt ställd ambition att sätta Uppsala på kartan, något som i allmänhet bör uppmuntras.
Vi är dock väldigt tveksamma till placeringen av den föreslagna anläggningen. Genom att lägga temaparken så långt från staden uppstår ett transportbehov som garanterat kommer mötas med ökad biltrafik. Även om Upptåget får en extra station vid parken kommer biltrafiken att dominera. Gång- och cykeltrafiken till området kommer vara i det närmaste obefintlig.
Förslaget skadar också handeln både i Storvreta och centrala Uppsala. Det är olyckligt att stadskärnans utbud ska utarmas ytterligare av ännu en externhandel. I ett hållbart stadsbyggande bidrar varje nytt tillskott till omgivningen genom att locka fler besökare, men genom utlokalisering av handeln minskar underlaget och centrumhandeln utarmas. Den enskilda vinsten med en ny externhandel står inte i proportion till den förlust för stadskärnan som den ger upphov till.
Om temaparken ska kunna bidra till Uppsala som stad måste den komma närmare. Om närheten till E4:an är ett krav kan utvecklingsområdet Fyrislund vara ett alternativ. Då kommer parken i kontakt med staden vilket gör att fler kan ta sig dit med kollektivtrafik eller genom att gå eller cykla. Det gör också att parkens besökare letar sig in till centrum, alternativt att centrum blir utgångspunkten och temaparken blir ett av många besöksmål.
Vi vill, som sagt, ha mer av nya satsningar på nöjeslivet men då måste de bidra till staden som helhet. Fullerö Park jämförs med Liseberg och Gröna Lund men är i själva verket deras motsats. Både Liseberg och Gröna Lund ligger centralt i sina respektive städer och utgör en del av det samlade nöjeslivet. De är två exempel att ta efter.
Yttrandet kan läsas här.
YIMBY Uppsala lämnar in yttrande om detaljplan för kv. Gimo
Skribent: Eric Thärnström
Den 23 juni lämnade YIMBY in ett yttrande för kvarteret Gimo i Librobäck. 4 hektar industriområde ska byggas om för 550 bostäder samt vissa andra verksamheter. Den föreslagna bebyggelsen bygger på ett stort kvarter vars innergård bebyggs som hus-i-park.
Planförslaget. Illustration: Bjerking
I planförslaget får hela området en BC-märkning, vilket betyder att både bostäder och "centrumverksamheter" tillåts överallt. En viss del får också en BCS-märkning, som medger en förskola (kvarteret längst ner till höger i bild). Planen kräver också att minst 50% av fasadlängden mot Fyrisvallsgatan ska innehålla verksamheter i bottenplanen. Det här är naturligtvis väldigt positivt. Det medger en stor flexibilitet inom området som gör att nya verksamheter kan komma till allt eftersom området byggs ut. Även om funktionsblandningen bara tvingas fram i en del av området finns det ändå möjlighet att bygga vidare på det i ett senare skede.
Förslaget medger en höjdskala på 5-6 våningar med viss variation mellan 4-7 våningar. Det finns dock ingen måttreglering för höjderna, vilket vi ser som positivt. Det medger en större variation i byggnadernas uttryck.
Vårt förslag.
Det som vi främst har synpunkter på är gatustrukturen. Planförslaget bygger upp en trädstruktur med huvudgator och matargator utan cirkulation eller alternativa vägar. Denna struktur skärmar av området från kringliggande bebyggelse och gör att området upplevs som en sluten enklav, stängd för allmänheten. Vill man att området ska vara en del av staden bör man bygga vidare på befintliga kopplingar, såsom Klockargatan (1) och Stefansgatan (2), samt det potentiella stråket genom gåfartstorgen i norr (3). Med fler vägar blir området mer intressant att röra sig i, vilket gynnar nya verksamheter inom kvarteret.
Vi föreslår också att förskolans gård blir till en integrerad del av kvarterets innergård (4) istället för att ligga i det bullerutsatta läget intill järnvägen. Med fler vakande ögon från kringboende ökar också tryggheten.
Slutligen föreslår vi att man tillför fler mindre lägenheter som kan upplåtas som hyresrätter, samt att en del lägenheter kan upplåtas som ägarlägenheter. Det är brist på hyresrätter i området, och det är samtidigt viktigt att blanda boendeformerna inom området för att öka mångfalden.
Hela yttrandet kan läsas här.
Planförslaget. Illustration: Bjerking
I planförslaget får hela området en BC-märkning, vilket betyder att både bostäder och "centrumverksamheter" tillåts överallt. En viss del får också en BCS-märkning, som medger en förskola (kvarteret längst ner till höger i bild). Planen kräver också att minst 50% av fasadlängden mot Fyrisvallsgatan ska innehålla verksamheter i bottenplanen. Det här är naturligtvis väldigt positivt. Det medger en stor flexibilitet inom området som gör att nya verksamheter kan komma till allt eftersom området byggs ut. Även om funktionsblandningen bara tvingas fram i en del av området finns det ändå möjlighet att bygga vidare på det i ett senare skede.
Förslaget medger en höjdskala på 5-6 våningar med viss variation mellan 4-7 våningar. Det finns dock ingen måttreglering för höjderna, vilket vi ser som positivt. Det medger en större variation i byggnadernas uttryck.
Vårt förslag.
Det som vi främst har synpunkter på är gatustrukturen. Planförslaget bygger upp en trädstruktur med huvudgator och matargator utan cirkulation eller alternativa vägar. Denna struktur skärmar av området från kringliggande bebyggelse och gör att området upplevs som en sluten enklav, stängd för allmänheten. Vill man att området ska vara en del av staden bör man bygga vidare på befintliga kopplingar, såsom Klockargatan (1) och Stefansgatan (2), samt det potentiella stråket genom gåfartstorgen i norr (3). Med fler vägar blir området mer intressant att röra sig i, vilket gynnar nya verksamheter inom kvarteret.
Vi föreslår också att förskolans gård blir till en integrerad del av kvarterets innergård (4) istället för att ligga i det bullerutsatta läget intill järnvägen. Med fler vakande ögon från kringboende ökar också tryggheten.
Slutligen föreslår vi att man tillför fler mindre lägenheter som kan upplåtas som hyresrätter, samt att en del lägenheter kan upplåtas som ägarlägenheter. Det är brist på hyresrätter i området, och det är samtidigt viktigt att blanda boendeformerna inom området för att öka mångfalden.
Hela yttrandet kan läsas här.
Bloggar om: uppsala, yimby, librobäck, gimo, yttrande, bostadsrätter, blandstad, stadsutveckling, stadsbyggnad, urbanism
Gottsundadagarna - Del 2
Skribent: Eric Thärnström
Idag fortsätter Gottsundadagarna, en kulturfestival utan dess like i Uppsala. Med artister, föreningar och andra uppträdanden är det en av Uppsalas största kulturyttringar. Se Gottsunda!
Dagens program:
13:30 Gottsunda Teater presenterar: Ida & Anna
14:00 Aldevive
14:30 Andinska Föreningen
15:00 Afghansk traditionell musik
16:00 Teleman Band
17:00 Abrunn
18:00 Alpha 60
18:45 Hassman
19:15 Alex ft Marwa20:00 Robin Sayfi & Friends
20:45 La populär
21:45 Bring down the beat
22:15 Stor
23:15 Amsie Brown
Stora scenen på Gottsunda Dans & Teater:
13:00 & 15:00 Rytm´ba bjuder på trash, en häftig stepp- och rytmshow
Mer info på www.gottsundadagarna.se
Be there!
Kampanj: Bygg framtiden!
Skribent: Eric Thärnström
Idag kommer kampanjen "Bygg Framtiden" med Hyresgästföreningen till stan! Det blir artister, bostadspolitik... och espresso! Kom och tala om var det ska byggas!
Eventet pågår mellan 11:30 och 18:00.
Kl. 11:30 inleder Behrang Miri underhållningen på scen, tillsammans med Agneta Wallin och Lasse Nilsen
Kl. 12:20 möts Emma Wallrup (V) och Cecilia Forss (M)
Kl. 14:20 möts Helena Leander (MP) och Ebba Busch (KD)
Kl. 15:30 sitter Monica Östman (S), Stephen Schad (C) och Eric Thärnström (YIMBY Uppsala) på scen och pratar om hur bostadsbristen ska lösas.
Välkommen!
Gottsundadagarna - Del 1
Skribent: Eric Thärnström
Ikväll kl. 17:00 invigs Gottsundadagarna, en kulturfestival utan dess like i Uppsala. Med artister, föreningar och andra uppträdanden är det en av Uppsalas största kulturyttringar. Se Gottsunda!
Dagens program:
17:00 Invigning
17:10 The Tees
17:50 Black Harbor
18:40 Rockafetz
19:25 Villebråd
20:15 Me and Skinny Joon
21:00 Golbang
22:00 Maria Shaw
22:50 Senior-I
23:30 Henry Bowers & Dj Lo-kut
Lilla scenen på Gottsunda Dans & Teater:
17:15 Familjeföreställningen Rödluvan
Mer info på www.gottsundadagarna.se
Be there!
LOGGA IN
YIMBY UPPSALA PÅ TWITTER
OM YIMBY
YIMBY Uppsala är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.
Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.
Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.
När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.
När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.
Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
Mer information om oss
Gå med
Vi vill att Uppsala ska fortsätta växa och utvecklas, och vi vill att staden ska växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.
Vi vill att Uppsala ska bli en riktig storstad som lockar fler studenter, turister och företag. Vi vill ha en storstad med levande kultur, framstående forskning och ett aktivt idrottsliv. Vi vill ha en levande stad för alla människor.
Tät blandstad är oerhört attraktivt. Den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.
Trots det fortsätter man bygga likformiga, glesa och trista bostadsöar som ökar bilanvändningen. Det är något som är fel.
När vi ser planer på en ny stadsdel på den outnyttjade ängen utanför fönstret skriver vi inte protestlistor för att stoppa bygget.
När vi ser planer på ett nytt höghus i kvarteret skriver vi inte arga insändare till lokaltidningen om hur hemskt det är.
Istället blir vi glada över att få fler grannar, mer utbud och mer av den stad som vi vill bo i.
YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.
Mer information om oss
Gå med
KOMMENTERAT
Sluta sponsra förglesning!
(15 kommentarer, senast 30 juli 13:39 av Lars Zetterholm)
FORUM
YIMBY/STORE
ANDRA BLOGGAR
Andra YIMBY-nätverk:
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg
YIMBY Norge
Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma
Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
YIMBY Stockholm
YIMBY Göteborg
YIMBY Norge
Andra bloggar:
Betongelit
Bios Politikos
Chief Rocka
God Bostad
G-svampen
Jerker Söderlind
Linköpingsvisioner
Ljungbergs Blogg
MalmöStockholm
Operation Karlstad
Självgod och bitter
Storstad Linköping
Tidsskriften Arkitektur
Urban Dynamic Planing Forum
Urbanisma
Observera att länkade bloggar inte har någon koppling till YIMBY utan endast är länkade då de ofta har intressanta inlägg om stadsbyggnadsfrågor och/eller arkitektur.
